Svenskt open access-förslag snart klart

Under två veckor har forskare möjlighet att på ett webbforum lämna synpunkter på ett preliminärt förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsresultat

– Vi vill ha ett så bra förslag som möjligt. Om det kommer fram sådant som är relevant och som inte har kommit in tidigare arbetar vi in det, säger Margareta Eliasson som är Vetenskapsrådets projektledare.

Slutmålet med riktlinjerna är att alla resultat från forskning som är helt eller delvis finansierad med offentliga medel ska publiceras fritt tillgängligt, med så kallad open access. Det gäller vetenskapliga artiklar, konferensrapporter, böcker och konstnärliga verk. Riktlinjerna föreslås gälla från och med 2025.

– Då ska resultat bli öppet tillgängliga direkt när de publiceras.

Demokratisk idé

Vetenskapsrådet ställer sedan 2010 krav på att forskare som får bidrag ska publicera resultaten öppet på internet, inom en viss tid från den första publiceringen. Det är en skillnad mot förslaget till nationella riktlinjer där publiceringen ska ske direkt. En annan skillnad är att Vetenskapsrådet gör undantag för vetenskapliga böcker, vilket inte görs i förslaget.

– Jag är helt positiv till open access men kan inte se varför det ska vara undantag för böcker. Det är en viktig grundprincip att resultaten är tillgängliga för alla. Det är en demokratisk idé. Dessutom äger forskaren och inte förlaget rätten till texten, säger Astrid Söderbergh Widding som är professor i filmvetenskap och rektor för Stockholms universitet.

Hon har själv såväl startat som varit redaktör för den vetenskapliga tidskriften Journal of Aesthetics & Culture som för första gången kom ut 2009.

– Det var en av de första open access-tidskrifterna inom humaniora i Sverige, ett pionjär- och pilotprojekt som visade att det går att publicera open access även inom humaniora och synliggöra forskningen på det sättet.

Målet är bättre forskning

Det finns ett motstånd mot att publicera öppet. Inom humaniora och samhällsvetenskap där man ofta publicerar sina resultat i bokform, finns en oro för minskad försäljning.

Både förlag och universitetsbibliotek har dock erfarenheten att öppen tillgång gynnar försäljningen. Läsaren hittar boken som publiceras öppet på internet, blir intresserad och vill ha den i sin hand.

Annan kritik handlar om att open access-tidskrifterna idag inte håller tillräckligt hög kvalitet i granskningsprocesserna inom alla områden.

– Därför föreslår Vetenskapsrådet en övergångsperiod innan riktlinjerna ska gälla, säger Margareta Eliasson.

De nationella riktlinjerna ska omfatta även data som ligger till grund för publiceringen (se separat artikel).

– Målet är bättre forskning. Andra forskare kan göra nya studier om man delar data. Man sparar pengar på att inte göra samma experiment som någon annan redan har gjort. Det skapar fördelar för forskningen och hela samhället. Men det är långt dit. Det behövs tid exempelvis att reda ut hur data ska sparas, säger Margareta Eliasson.

Vid årsskiftet ska förslaget lämnas till regeringen.

Läs också i Curie:

Publicera data med open access (Curie)