Svenska lärosäten redo att ta emot ukrainska forskare

− Engagemanget är stort, både från lärosätena och finansiärerna, säger Cecilia Christersson, ordförande i arbetsgruppen för flyktingfrågor på Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF.

Gruppen startades 2016, i samband med kriget i Syrien, men lades ner 2019. I mitten av mars i år återuppstod den på grund av den ryska invasionen av Ukraina.

Syftet med gruppen är att förbättra mottagandet av forskare och studenter som har flytt till Sverige. Tanken är att gruppen ska stötta lärosätena med information och fungera som en plattform där lärosätena kan ta gemensamma initiativ och kommunicera samlat kring vad sektorn behöver för att kunna ta emot ukrainska forskare och studenter på bästa sätt.

I gruppen finns representanter från olika lärosäten och organisationer som Scholars at Risk och Sveriges förenade studentkårer. I gruppen ingår även ledamöter från SUHF:s expertgrupper för studieadministrativa frågor och internationaliseringsfrågor.

Fokus på studenterna

− Just nu har vi fokus på studenterna. Det är många ukrainska studenter som inte har möjlighet att slutföra sina utbildningar i Ukraina och vi i Sverige behöver se över hur vi kan hjälpa till, säger Cecilia Christersson.

Ansökningsperioden för höstterminen avslutades den 19 april och enligt Cecilia Christersson har omkring 600 ukrainska studenter ansökt om att få studera vid ett svenskt lärosäte. Det är ungefär dubbelt så många som höstterminen 2021. De flesta har sökt till lärosäten i Mellansverige.

− Vi skulle vilja se en nationell pott pengar gärna direkt från regeringen, som de berörda lärosätena kan söka medel ur för att möta det ökade söktrycket från ukrainska studerande i flykt, säger Cecilia Christersson.

Huruvida detta kan bli aktuellt återstår att se. Utbildningsdepartementet svarar att de håller kontakt med universitetssektorn för att följa frågan om studenter som tvingats lämna Ukraina och som vill fortsätta sina studier i Sverige. Just nu kan departementet inte svara på vilka åtgärder regeringen eventuellt kommer att vidta.

Stödinsamling för drabbade i Lund

Cecilia Christersson tror att det behövs nationella lösningar för att man ska kunna ta emot studenterna på ett så bra sätt som möjligt, men välkomnar också att flera lärosäten har tagit egna initiativ för att stötta ukrainska studenter.

Lunds universitet har till exempel slutit ett avtal med Taras Sjevtjenko-universitetet i Kyiv och bjuder in 50 av deras studenter att fortsätta sina utbildningar i Lund. Det samarbetsavtalet har blivit möjligt tack vare beslutet om att det europeiska utbytesprogrammet Erasmus öppnas för stipendier till ukrainska studenter.

För att stötta ukrainska forskare och studenter har man vid Lunds universitet också startat ett stödprogram och tar emot donationer från organisationer och privatpersoner.

− Det är många som vill hjälpa till och det här är ett sätt att kanalisera det. Jag tror att det behövs lösningar på flera nivåer. Nationella lösningar tar längre tid att få på plats. Lokala lösningar går snabbare, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Pengarna som doneras till stödprogrammet ska kunna användas för att finansiera korta anställningar eller för att förlänga anställningar. De används också i en nybildad stipendiefond för ukrainska forskare och studenter.

− Det viktigaste är att vi tack vare donationerna kan hjälpa studenter och forskare med levnadsomkostnaderna. Sådant stöd har vi svårt att ge annars. Vi kan inte använda statliga medel till det.

Doktorander kan behöva stöd

Hittills har vi inte sett någon snabb tillströmning av ukrainska forskare som sökt sig till de svenska lärosätena, konstaterar Cecilia Christersson, men tillägger att vi dessvärre inte har sett slutet på kriget ännu.

− Även om vi så klart hoppas att kriget ska ta slut snarast så kommer det ta många, många år att bygga upp landet igen – och det gäller även utbildning och forskning.

Cecilia Christersson ser att ukrainska doktorander är en grupp som kommer att behöva mer stöd och uppmuntrar till samtal om vilka möjligheter svenska lärosäten har att erbjuda platser för ukrainska gästdoktorander. Hon ser också att det kan behövas mer stöd till forskare inom humaniora och samhällsvetenskap.

− De flesta initiativ som hittills tagits av svenska forskningsfinansiärer är framför allt riktade till forskare inom naturvetenskap, teknik och medicin.

Erik Renström ser att det finns en stor vilja inom den svenska universitetsvärlden att ta emot ukrainska forskare och studenter. Samtidigt konstaterar han att det ur ett ukrainskt perspektiv inte är bra på sikt om många akademiker lämnar landet.

Fruktar en braindrain

− Man fruktar en braindrain och den oron är befogad. Vi måste se till att vi hjälper på ett sätt som gynnar våra ukrainska partners. Det gör vi genom att vara noga med att kunskap tillförs båda parter och att expertis utvecklas både i Ukraina och här.

På sikt tror Cecilia Christersson att fokus kommer flyttas från hur man bäst tar emot ukrainska forskare och studenter på flykt till hur man kan stötta det ukrainska forskar- och utbildningssamhället på plats i Ukraina.

− Genom de digitala lärdomarna vi gjort under pandemin har vi nu betydligt större möjligheter att kunna genomföra gemensamma insatser för såväl medarbetare som studenter i Ukraina, insatser som säkerligen även kommer att gagna vårt internationaliseringsarbete på hemmaplan.

Hon tror att det efter krigets slut kommer behövas mycket stöd i återuppbyggnaden av ukrainska lärosäten och den nationella forskningsinfrastrukturen.

− Här bör den europeiska högre utbildnings- och forskningssektorn redan nu börja förbereda för gemensamma hållbara insatser på alla nivåer, säger Cecilia Christersson.

Information om stöd till forskare för Ukraina (Vetenskapsrådets webbplats) Länk till annan webbplats.