”Svenska forskare är för bekväma”

Han rekryterades till JRC redan 1997, som enhetschef för att starta ett miljölaboratorium i miljötoxikologi i italienska Ispra, utanför Milano. Numera är Peter Pärt rådgivare till direktören på JRC:s Institut för miljö och hållbar utveckling, i Ispra.

– Jag var nyfiken och ville lära mig hur saker fungerar i ett annat land. Dessutom var det intressant att arbeta i gränslandet mellan vetenskap och beslutsfattande, vilket arbetet i JRC innebär.

Syftet institutet för miljö och hållbar utveckling är att skapa en hälsosam miljö. Högst upp på agendan står förstås klimatförändringen, och man samarbetar med både WHO och FN:s klimatpanel som nyligen samlades i Stockholm.

Gör komplex forskning tillgänglig

–Vi tittar även på skog och skogsbränder; hur vi kan mäta, följa och hantera skogsbränder när sådana uppstår. Och på hur man skulle kunna säkra vattentillgången i världen. Vi försöker översätta forskning – som kan vara komplex och svårtillgänglig – till något som beslutsfattarna kan ta till sig.

– Dagens utmaningar kräver integrerade lösningar, man måste angripa frågorna från flera olika håll samtidigt, säger Peter Pärt som själv leder ett projekt om vilka effekter miljöförändringar har på så kallade vektorburna infektionssjukdomar, bland annat borrelia, TBE och West Nile-virusinfektioner som just nu sprider sig i medelhavsområdet.

Svenska forskare har det förspänt

Peter Pärt vill gärna se fler svenska forskare i Europa, men undrar om inte många är lite väl bekväma:

– Det svenska gräset är så grönt och gott att det inte finns någon anledning att titta över staketet… Men det är synd, det finns så många duktiga forskare i Europa. Jämfört med forskare i många andra europeiska länder har svenska forskare det faktiskt väl förspänt.

Han menar också att det i Europa generellt finns en övertro på amerikansk forskning och för den som vill göra karriär i forskningsvärlden är det bara USA som gäller.

– Visst, många nobelpristagare kommer från USA och de har en hög publiceringstakt. USA satsar brett (och effektivt), medan det snarare är innovationer som driver Europa framåt.

– Mentaliteten har säkert förändrats, men när jag lämnade Sverige på 1990-talet var det USA, Kanada och i viss mån Storbritannien som gällde för att vara ”riktig” forskare. Idag är det kanske fler svenskar som reser till Kina och andra länder som postdoktorer?

Läs också i Curie:

Så kan svenska forskare påverka EU (Curie)