Svensk oro när samarbeten med forskare i USA hotas

– Det som pågår i USA är ett angrepp på det amerikanska forskningssystemet och mer generellt en attack mot hela den federala statsapparaten, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet och föreståndare för Swenson Swedish Immigration Research Center vid Augustana College i Illinois, USA.

Dag Blanck konstaterar att det snabba skiftet innebär att USA överger en framgångsrik modell som gällt sedan strax efter andra världskriget. Det var då Franklin Roosevelts vetenskaplige rådgivare Vannevar Bush lade grunden till vad som skulle bli ett starkt forskningspartnerskap mellan den federala regeringen och universiteten. NSF grundades, NIH förstärktes och fler federala forskningsfinansiärer skapades i samma anda.

– Det partnerskapet har bestått till idag och är en förklaring till att USA blivit en så framgångsrik forskningsnation. Dominansen framgår om man räknar Nobelpris, men observera att pristagarna ofta är födda i andra delar av världen. Det USA gjort bättre än andra är framför allt detta: att vara magneten som attraherar de allra bästa. Jag skulle säga att forskning och utbildning varit en av de mest framgångsrika delarna av amerikansk soft power, säger Dag Blanck.

Spelar ut olika discipliner mot varandra

Det är framför allt forskning inom naturvetenskap, teknik och livsvetenskaper som finansieras med federala pengar, förklarar han. Humaniora och stora delar av samhällsvetenskapen stöttas av andra finansiärer, delstatliga eller privata. Ändå sträcker sig den nya administrationens påtryckningar även in i dessa discipliner, konstaterar han.

– Trump hotar med att dra in viktig finansiering inom till exempel medicin, för att tvinga universiteten att göra förändringar inom humaniora eller samhällsvetenskap. Sådana åtgärder blir samtidigt ett sätt att splittra universiteten, att spela ut olika discipliner mot varandra.

Martin Bergö är professor och prorektor vid Karolinska institutet och en av alla svenska forskare som tillbringat viktiga år i början av karriären i USA – i hans fall vid Gladstone Institutes, University of California. Nu får han regelbundna rapporter från den resursgrupp som Karolinska institutet nyligen bildat för att bevaka utvecklingen i USA.

– På kort tid började det strömma in väldigt många frågor från våra forskare – vad händer med min NIH-finansiering, kan jag starta ett samarbete med amerikanska kolleger, vågar jag åka på konferens i USA? Vi försöker sammanställa medierapportering och intern information till en aktuell bild och ge forskarna råd, säger han.

39 projekt på KI har direkt stöd från NIH

Ett flertal forskare vid Karolinska institutet har direkt stöd från NIH idag. Sammanlagt rör det sig om drygt 60 miljoner kronor fördelade på 39 projekt, berättar Martin Bergö. NIH har hittills stoppat utbetalningarna till ett av dessa projekt. Ett projekt med stöd från USA:s biståndsmyndighet USAID har också behövt avslutas i förtid på grund av avbruten finansiering.

Ungefär en fjärdedel av all forskning vid Karolinska institutet publiceras tillsammans med amerikanska kolleger.

Men huvuddelen av utbytet med det amerikanska forskningssystemet handlar om annat än direkt stöd från amerikanska finansiärer. Ungefär en fjärdedel av all forskning vid Karolinska institutet publiceras tillsammans med amerikanska kolleger och många forskare vistas i perioder vid amerikanska universitet och forskningsinstitut.

Mycket av forskningen vid lärosätet är därtill beroende av databaser i USA. Mest känd är den medicinska artikeldatabasen PubMed. Utöver den finns ett stort antal amerikanska databaser, inom allt från genetik och strukturbiologi till kliniska studier, som forskare från olika fält skulle ha svårt att klara sig utan, förklarar Bergö. Många av dem drivs av enskilda universitet och påverkas troligen inte av den federala politiken. Men det finns också databaser som drivs med federala pengar, och dit hör PubMed. NIH skulle kunna släcka sajten för andra länder eller börja rensa bort oönskade artiklar.

– Vi håller ögonen på det och har inte sett några tecken på det hittills. Om PubMed manipuleras är det på sätt och vis värre än om den släcks ner. Då skulle den se ut som vanligt, men inte leverera rätt resultat.

Men Karolinska institutet har beredskap om PubMed försvinner, betonar Martin Bergö.

– Vi har laddat ner hela databasen sedan 1995 och vi jobbar med kompletterande databaser, säger han.

Akademiska systemet blir en politisk spelbricka

Tidskriften Nature har rapporterat att forskare i Kanada, Europa och Australien som har finansiering från USA blivit ombedda att besvara frågor om hur verksamheten lever upp till den nya administrationens policy om att inte stödja DEI, bland annat (8). Martin Bergö känner till ett sådant fall hittills vid Karolinska institutet.

– Vår rekommendation är att inte besvara det formuläret.

Martin Bergö har själv mycket forskningssamarbete med amerikanska kolleger som idag är upprörda och förtvivlade.

Vår metod för att samla in kunskap och bli klokare tillsammans rivs ner och används som politisk spelbricka.

– Hela det akademiska systemet, vår metod för att samla in kunskap och bli klokare tillsammans, rivs ner och används som politisk spelbricka. Mina amerikanska kolleger uttrycker stor oro för sin verksamhet och hur de ska kunna locka till sig internationella begåvningar i framtiden. Men de känner inte att deras tjänster är hotade och de är i dagsläget inte rädda att gå med i protestmarscher, säger han.

Maria Brogren är innovations- och forskningsråd vid Sveriges ambassad i Washington DC. Hon konstaterar att forskningssamarbetet mellan Sverige och USA enligt flera utvärderingar är såväl omfattande som av hög kvalitet. Dessutom har samarbetet utvecklats under lång tid och är väl konsoliderat. Bland forskarna i den amerikanska akademin finns också en stor grupp forskare från Sverige. Även de bidrar till täta kontakter mellan länderna.

Hon betonar att även om federal forskningsfinansiering haft en mycket viktig roll i USA så är den inte det enda skälet till USA:s framgångar som forskningsnation. Andra krafter har också bidragit och kan möjligen få mer centrala roller nu.

Tillgång till riskkapital och en stor marknad

– Både delstatliga finansiärer och filantropi spelar viktiga roller i amerikansk forskning. För forskning på väg mot kommersialisering är det i stor utsträckning tillgången till riskkapital och en stor marknad som attraherat mycket innovation till USA. Dessa delar av det amerikanska forskningssystemet är fortsatt starka, och kan eventuellt ta på sig en kompensatorisk roll, säger hon.

Dessa delar av forskningssystemet är fortsatt starka, och kan eventuellt ta på sig en kompensatorisk roll.

Delstatlig forskningsfinansiering kan i stort förväntas avspegla den politiska kartan, vilket innebär att demokratiskt styrda stater kan komma att bedriva en delvis annan forskningspolitik än det federala styret.

– Kalifornien prioriterar till exempel klimatfrågan högt och det vore inte konstigt om de väljer att ge mer stöd till klimatforskning i det rådande läget, säger Maria Brogren.

Stort intresse för konferens på Sveriges ambassad

Som regeringens utsända med uppdrag att främja svensk-amerikanska forskningsrelationer har Maria Brogren fått en radikalt ny verklighet att förhålla sig till efter maktskiftet i Washington DC den 20 januari. Men samtidigt är mycket sig likt, understryker hon.

– Vi ordnade en konferens på ambassaden för ett par veckor sedan, och var beredda på att intresset inte skulle bli så stort denna gång. Men trots den speciella situationen kom det representanter på högsta tjänstemannanivå från fyra av USA:s största statliga forskningsfinansiärer för att få veta mer om svensk forskning. Så trots turbulensen finns fortfarande ett stort intresse för internationellt samarbete och vad Sverige kan erbjuda.

Så trots turbulensen finns fortfarande ett stort intresse för internationellt samarbete och vad Sverige kan erbjuda.

Bilaterala svensk-amerikanska överenskommelser om forskningssamarbeten på olika områden tycks i dagsläget inte vara hotade, konstaterar hon.

– Ett aktuellt exempel är avtalet med Department of Energy inom grundläggande energiforskning, inklusive kärnfysik och avancerade beräkningar. Det ger svenska forskare tillgång till amerikansk forskningsinfrastruktur och vice versa, och vi har inte sett några tecken på att det inte kommer att fortsätta, säger hon.

Maria Brogren framhåller också att den amerikanska akademin generellt är positivt inställd till utnämningen av Michael Kratsios som chef för Vita husets kontor för forsknings- och teknikpolicy och Trumps rådgivare angående forskning.

– Han har gott anseende i forskarvärlden och är medveten om vikten av internationella samarbeten. Universitet och organisationer som AAAS och National Academy of Sciences menar att givet läget är utnämningen av honom positiv, säger hon.

Europas tur att leda den akademiska utvecklingen?

Europas och USA:s universitet har genom historien turats om att leda den akademiska utvecklingen, konstaterar Dag Blanck. På 1800-talet sökte sig amerikanska forskare till framstående tyska universitet.

– När de återvände hem tog de med sig de europeiska idéerna om hur ett universitet ska vara uppbyggt, Humboldtmodellen, och grundade amerikanska forskningsuniversitet med den förlagan. Johns Hopkins är ett bra exempel, säger han.

Nu får man fråga sig: är det på väg att skifta igen?

Efter Hitlers maktövertagande och under andra världskriget flydde forskare från Europa till Amerika. Tysklands vetenskapliga dominans bröts och USA tog tillfället att etablera sig som den nya stormakten inom forskning.

– Nu får man fråga sig: är det på väg att skifta igen? Det har inte skett än. Amerikansk forskning är fortfarande stark och har stora resurser. Men om den här utvecklingen fortsätter är det möjligt, säger Dag Blanck.

I mars besökte Dag Blanck en rad amerikanska universitet som en del av en delegation från Uppsala universitet.

– Det märktes en stor oro bland dem vi träffade, inklusive oron för att tappa internationella kontakter och bli isolerade. ”We need you!”, fick vi ofta höra. Jag tror att det är viktigt att inte vända USA ryggen nu, utan understödja de krafter som motsätter sig den rådande utvecklingen, säger han.

1. Federal Government’s Growing Banned Words List Is Chilling Act of Censorship PEN America Länk till annan webbplats.

2. Columbia University caves to demands to restore $400m from Trump administration (The Guardian) Länk till annan webbplats.

3. Harvard president issues letter of ‘resolve’ amid Trump threat to $9 billion in federal funding (Boston Globe) Länk till annan webbplats.

4. The Cost of the Government’s Attack on Columbia (The Atlantic) Länk till annan webbplats.

5. Harvard Resists Government Demands (Harvard Magazine) Länk till annan webbplats.

6. Meeting the Moment Facing America’s Research Universities (Association of American Universities) Länk till annan webbplats.

7. ‘Anxiety is palpable’: detention of researchers at US border spurs travel worries (Nature) Länk till annan webbplats.

8. Trump team ‘survey’ sent to overseas researchers prompts foreign-interference fears (Nature) Länk till annan webbplats.