Svensk livskvalitet kompenserar för lägre forskarlöner

Det ledde bland annat till Nobel­priset i kemi år 2020 för upptäckten av ”gensaxen” till den tidigare grupp­ledaren, numera heders­doktorn vid Umeå universitet, Emmanuelle Charpentier.

– Våra MIMS-gruppledare får finansiering under en inledande femårsperiod med möjlighet till förlängning i ytterligare fyra år. Det är ett väldigt attraktivt erbjudande när man just doktorerat och ska starta upp sina egna forskningsprojekt, säger Oliver Billker, professor i bioteknik och föreståndare för MIMS sedan 2018.

Ökat intresse från amerikanska forskare

De senaste åren har han märkt ett ökande intresse från amerikanska forskare eftersom infektionsmedicin och inte minst vaccin hör till de områden som ogillas av Trumpadministrationen.

– Det är ett område under stark press med minskade anslag och färre tjänster att söka. Yngre forskare ser det som en möjlighet att komma till Europa och bedriva sin forskning här. Det som pågår i USA är ett allvarligt hot mot den akademiska friheten samtidigt som politiska beslut inte längre grundar sig på fakta och vetenskap, säger Oliver Billker.

En av dem som lämnade USA redan när Donald Trump valdes för sin första ämbets­period är Laura Carroll från Michigan, biträdande universitets­lektor och forskare inom bioinformatik, vid MIMS sedan 2022.

– Det var Trump och allt han förde med sig i form av förakt för vetenskap och fakta som fick mig att lämna USA. Jag tror nästan inte att det går att reparera vad som sker med forskningen i USA just nu. Det kommer att ta åratal innan vi är tillbaka där vi var, om det någonsin kommer att ske. Vi har verkligen skjutit oss själva i foten, säger hon.

Det var Trump och allt han förde med sig i form av förakt för vetenskap och fakta som fick mig att lämna USA.

Laura Carroll doktorerade vid Cornell University och gjorde sedan sin postdok i Tyskland. När hon skulle söka en fast tjänst skickade hon ansökningar till flera europeiska storstäder, men valet föll till slut på lilla Umeå i nordligaste Sverige.

– Först var jag lite skeptisk till ett mörkt och avlägset ställe med få människor, precis som min hemstad i Michigan, men jag blev förälskad i Umeå och den internationella och välkomnande forskarmiljön. Här fick jag möjlighet att bedriva exakt den forskning jag vill göra, säger Laura Carroll, som arbetar med analyser av stora datamängder från smittsamma bakterier.

Låg lön vägs upp av hög livskvalitet

Däremot kändes lönenivån till en början chockerande låg, men nu tycker hon att lönen uppvägs av den höga livskvaliteten i Umeå.

– Sverige erbjuder god arbetsmiljö, gratis sjukvård, balans mellan arbete och fritid och här finns en fantastisk natur. Det är också något jag förklarar för amerikanska kolleger, säger Laura Carroll.

Hon tycker att den största skillnaden mellan Sverige och USA handlar mindre om själva forskningsmiljön och mer om den svenska modellen för kollektivavtal och anställningsvillkor.

... det tog en stund att vänja sig vid att man kan gå hem klockan 17, utan att behöva ge en förklaring.

– Jag fick nästan en chock när jag upptäckte att till och med studenterna har rättigheter här i Sverige. Den svenska arbetslagstiftningen är väldigt annorlunda jämfört med USA och det tog en stund att vänja sig vid att man kan gå hem klockan 17, utan att behöva ge en förklaring. Som amerikan är jag van vid att jobba hårt, men fler timmar i labbet betyder inte nödvändigtvis att man är mer produktiv, säger Laura Carroll.

Tio procent av forskarna är från Sverige

Oliver Billker menar att det nästan är svårare att rekrytera svenskar från södra Sverige än internationella forskare till Umeå.

– Jag är ju själv en utlänning från Tyskland som verkligen uppskattar närheten till naturen, livskvaliteten och fantastiska kolleger. Samma saker som gör det lättare att rekrytera internationella talanger. Det är oftast svenskar från södra Sverige som upplever att vi befinner oss för långt norrut, säger han.

I hur hög utsträckning de amerikanska forskarna påverkar MIMS är enligt Oliver Billker svårt att säga eftersom forskarmiljön redan är så internationell. Det är ungefär tio procent av forskarna som är från Sverige.

– Gemensamt för de forskare som stannar kvar hos oss, inklusive de amerikanska, är deras drivkraft att göra innovativ forskning. Det blir då viktigare än en hög lön, även om jag aldrig skulle påstå att lönen är oviktig. Speciellt för MIMS är att vi skapar utrymme för människor att komma med nya idéer och diskutera tillsammans. Det bidrar till en öppen, kreativ och dynamisk miljö, vilket är attraktivt för många forskare, säger han.

Flytten var en stor omställning

Även Karolinska institutet i Stockholm attraherar många amerikanska topp­forskare. En av dem är Brinton Seashore-Ludlow, docent vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska institutet, som forskar om tidig upptäckt och behandling av äggstockscancer, bland annat med hjälp av artificiell intelligens.

– Det finns ett stort intresse, särskilt bland yngre amerikanska forskare, att komma till Sverige. Inom mitt område, life science, är det i USA just nu både brist på finansiering och tjänster att söka. Tidigare har det funnits både gott om investeringar och en fungerande infrastruktur för läkemedelsforskning, men det håller snabbt på att förändras, säger hon.

Det finns ett stort intresse, särskilt bland yngre amerikanska forskare, att komma till Sverige.

Brinton Seashore Ludlow flyttade till Stockholm 2007 för att hon hade träffat sin svenska man. Hon har bott här sedan dess, med ett avbrott för postdoktorstudier i USA 2012–2015. Till en början var det en ganska stor omställning från den postdoktortjänst hon haft vid Broad Institute, som är en biomedicinsk forskningsinstitution knuten till MIT (Massachusetts Institute of Technology) och Harvard.

Läs också i Curie: Trumps nedskärningar hotar hennes registerforskning om demens

– Det var en mycket privilegierad tid och jag behövde aldrig tänka på sådant som finansiering eller hur mycket ett visst experiment skulle kosta. Verkligheten i Sverige som bygger på mycket kortsiktig finansiering är en annan. Mycket tid går åt till administration, bidragsansökningar och byråkrati, vilket i sin tur tar mycket tid från forskningen, säger Brinton Seashore-Ludlow och tillägger:

– I USA finns en annan infrastruktur och stöd. En senior forskare skulle aldrig behöva ägna så mycket tid åt administration som jag gör. Här finns nog en statusskillnad och en professorstitel har helt klart lägre status i Sverige.

Mer tävlingsinriktat forskningsklimat

En annan skillnad är det mycket mer tävlingsinriktade forskningsklimatet i USA. Något som Brinton Seashore-Ludlow tycker både har för- och nackdelar.

– När jag först kom till Sverige insåg jag vikten av att ha balans mellan arbete och fritid, eftersom jag hade arbetat väldigt mycket innan. Jag upptäckte att det gick att vara lika produktiv fastän jag jobbade kortare dagar. Sedan behövs också ett tävlingsmoment inom forskning som gör att man är på tårna. I USA fick jag verkligen lära mig att nå ut med mitt budskap och ta min forskning till nästa nivå.

Jag upptäckte att det gick att vara lika produktiv fastän jag jobbade kortare dagar.

Brinton Seashore-Ludlow tror dock inte att det enbart är de amerikanska forskarna på Karolinska institutet som bidrar till ett mer tävlingsinriktat forskningsklimat.

– Många svenska forskare spenderar tid i USA, inte minst som postdoktorer, så här finns redan mycket erfarenhet av en mer konkurrensutsatt forskarmiljö. Det är också bra att yngre talangfulla amerikanska forskare kommer till Sverige. Däremot är det tveksamt om mer seniora forskare kommer att lämna USA i någon större utsträckning. Där finns en större osäkerhet om vad Sverige kan erbjuda i form av löner och tydliga karriärvägar, säger hon och fortsätter:

–Jag tror det är svårare för äldre forskare med starka band till USA att se värdet i att flytta till ett nytt land. Däremot kan det finnas europeiska professorer eller seniora forskare som arbetar i USA som skulle kunna se Sverige som intressant.

Ville inte att barnen skulle växa upp under Trump

Ett stenkast från Karolinska institutet på Stockholms universitet är Andrea Voyer professor i sociologi. Även hon lyfter fram lägre lön och en lägre status som konsekvenser av hennes flytt till Sverige.

– Som professor i sociologi i Sverige är jag mer av en statstjänsteman som ska tjäna allmänheten, medan jag i USA skulle ha rollen av en expert. Ett exempel på det är att jag i Sverige ägnar ganska mycket tid åt att svara på frågor från journalister. Samtidigt uppskattar jag möjligheten att bedriva min forskning i ett jämlikt samhälle, säger Andrea Voyer.

Som professor i sociologi i Sverige är jag mer av en statstjänsteman som ska tjäna allmänheten, medan jag i USA skulle ha rollen av en expert.

Hon doktorerade vid University of Wisconsin och var sedan postdoktor vid Linneuniversitetet i Växjö, för att därefter flytta tillbaka till USA. Efter att Donald Trump blivit president återvände hon dock till Sverige 2018.

– Min forskning, som inkluderar frågor om ras och migration, blev definitivt hotad under Trump. Även om jag tjänar ungefär hälften av det jag gjorde i USA kompenseras det av välfärdssystemet och lägre levnadskostnader. Jag ville heller inte att mina två barn skulle växa upp under Trump, säger hon.

Skillnader i forskarrollen

En skillnad i forskarrollen är att hon ägnar mycket tid åt att söka forskningsmedel och mindre fokus på att få ut sina forskningsresultat i vetenskapliga publikationer jämfört med en professor i USA.

– En annan skillnad är en tydlig åtskillnad mellan kvantitativa och kvalitativa metoder här i Sverige, vilket har gjort det lite svårare för mig att få forskningsmedel, eftersom jag oftast jobbar kvalitativt. Samtidigt har jag lärt mig mycket av mina svenska kolleger vad gäller formalia, tydlighet och tillgänglighet, säger Andrea Voyer.

Hennes bästa råd till etablerade amerikanska forskare som funderar på att flytta till Sverige är att göra sin research innan.

– Sverige är en annorlunda kulturell kontext och det är bra att vara förberedd på det. Samtidigt finns en stor vana och rutiner för att ta emot utländska forskare. Man får dock vara beredd på att ens forskning kan tappa både lite fart och fokus på grund av flytten, säger hon.