Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Brandsoldater sprutar eld på ett brinnande hus i natten.

När samarbeten mellan forskare och anställda inom kommunal förvaltning (där brandförsvaret är ett ansvar) går fel handlar det ofta om att aktörerna har olika förväntningar på vad samarbetet ska leda till.

NYHET

Svårt att samarbeta när målet är oklart

Förväntningarna på forskare att samverka med det omgivande samhället har ökat de senaste tio, femton åren – men många vittnar också om vilka utmaningar det innebär.
Jonas Stier forskar om vad som behövs för att samverkan ska bli fruktbar.

porträttbild Jonas Stier

Jonas Stier

Det europeiska forskningsprojektet Accomplissh studerar hur forskare inom humaniora och samhällsvetenskap samverkar med aktörer utanför akademin och hur samverkan kan förbättras. Jonas Stier, professor i interkulturella studier vid Högskolan Dalarna, är en av de svenska forskare som ingår i projektet.

– Politiker och medborgare har idag höga förväntningar på att forskningen ska vara med och hitta lösningar på viktiga samhällsproblem. Det är förstås inte helt nytt – i alla tider har forskare försökt lösa problem som mänskligheten står inför. Det som är nytt är omfattningen och systematiken, att alla discipliner förväntas bidra och att vi har en ny terminologi för att tala om det.

Forskarna i Accomplissh har bland annat intervjuat deltagare i samverkansprojekt i tolv länder om vilka hinder och framgångsfaktorer som de upplevt. De intervjuade kom från akademin, näringslivet, ideell sektor och offentlig sektor.

– Det blev väldigt tydligt i vår undersökning att mycket av svårigheterna med samarbete grundar sig på bristande kommunikation. Aktörerna förstår inte varandras yrkesspråk eller har olika förväntningar på vad projektet ska leda till, säger Jonas Stier.

Samma ord men olika innebörder

Terminologi som är direkt obegriplig kan förstås vara ett hinder, men det stora problemet i språkförbistringen tycks vara något lömskare: ord som används av flera aktörer, men i olika betydelse. Till synes enkla termer som, ”lösning”, ”forskningsresultat”, ”social” eller ”problem” kan tolkas helt olika i till exempel forskning respektive kommunal förvaltning. När de vållar missförstånd märks det ofta inte direkt.

– När samverkansprojekt verkligen går fel handlar det ofta om man aldrig var överens om startpunkten. Deltagarna behöver börja med att verkligen prata ihop sig om vad som ska göras och vad utfallet kan bli. Det gäller att vara tydlig med förväntningar och krav, förstå varandras olika roller och formulera problemet gemensamt.

Att lägga en sådan grund för samarbetet kan ta lite tid, konstaterar han, men minskar risken för besvikelser senare – till exempel för att forskarna publicerar en rapport som kan vara ett lysande stycke forskning, men som övriga deltagare inte finner användbar.

– Bäst resultat blir det i regel om man verkligen genomför projektet tillsammans, istället för att betrakta den ena parten som beställare och den andra som leverantör.

Knepig balans integritet – användbarhet

Han vill att forskare ska vara medvetna om utmaningarna vid samverkan, utan att för den skull bli avskräckta.

– Den bild vi får i Accomplissh är ändå att det ofta går hyfsat bra. Men det kan definitivt bli bättre.

Jonas Stier menar att forskningen har mycket att bidra med i samhällsutvecklingen och att det vore bra om fler forskare tog steget att samverka med parter utanför akademin. Därmed inte sagt att all samverkan är bra, betonar han.

– Det är en balansgång mellan att vårda forskningens integritet och att inte vara avvisande när samhället ber oss om hjälp. Vissa samverkansprojekt ska vi kanske inte ge oss in i, av olika skäl. Om någon vill samarbeta med dig behöver du fråga dig varför och vara medveten om att de kommer att använda dina resultat för sina syften.

Han har grunnat mycket på det:

– Å ena sidan ser jag det som nödvändigt att som forskare vara sunt kritisk till och hålla en viss distans till politiska och ekonomiska intressen, å andra sidan vill jag verkligen omsätta våra resultat till praktiskt användbar kunskap i samhället. Att hitta balansen i det spänningsfältet är något som drivit mig som forskare.

Europeisk plattform för samverkan

Projektet Accomplissh är nu på upploppet. Erfarenheterna samlas till en europeisk plattform för ökad samverkan mellan akademi, industri, offentlig sektor och ideell sektor.

Apropå ord som kan vara luddiga, vad är en plattform?

– En blandning av ett nätverk och en samarbetsyta, kanske man kan säga. Inte en teknisk plattform men ett ställe där du bland annat kan få goda exempel och råd. Vi ger inte instruktioner i kokboksstil eftersom mänskliga relationer inte funkar så, men i alla fall tankar och principer för samverkan att förhålla sig till.

I rutan här intill kondenserar Jonas Stier erfarenheterna från Accomplissh i sju konkreta råd.

Forskningsprojektet Accomplissh Länk till annan webbplats.


Läs också i Curie:

Forskarna är våra kritiska vänner (Curie)

Sju råd om forsknigssamverkan

Sammanställda av Jonas Stier, baserade på intervjuer i Accomplissh.

  1. Avsätt tillräckligt med tid och resurser från början.
    Allt för ofta faller samarbetet på att de inblandade inte förstår arbetsinsatsens omfattning eller att resurser saknas.
  2. Kommunicera ömsesidiga förväntningar, önskemål och krav.
    Undvik besvikelser och konflikter genom att klargöra vem som ska göra vad och vad projektet ska leverera.
  3. Formulera problemet/uppgiften tillsammans.
    Ett problem i en verksamhet behöver inte vara ett vetenskapligt problem. Alla parter måste förstå och vara nöjda med uppgångspunkten för det gemensamma arbetet
  4. Hantera skillnader i roller, motiv och mål.
    Låt deltagarna beskriva sina verksamheters logik och incitament. Reflektera över din egen syn på forskarrollen och kommunicera detta till övriga deltagare.
  5. Hantera skillnader i terminologi, språk och kommunikation.
    Tydliggör innebörden av begrepp som kan leda till missförstånd. Vad medveten om språkförbistringen och att det akademiska samtalet ofta uppfattas som omständligt. Lyssna minst lika mycket som du talar.
  6. Håll kontakten.
    Värdet av regelbundna möten och kontinuerlig avstämning är stort. Våga dela med dig av preliminära resultat.
  7. Ta hjälp.
    Studera goda exempel – och diskutera tillsammans vad ni kan lära av dem. Använd lotsar eller intermediärer om kommunikationen i projektet inte fungerar.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 23 april 2024

Carina Järvenhag

Turnén om vetenskapsförnekelse besökte över tio lärosäten för att belysa fenomenet och dess konsekvenser för forskning och klimatarbete. En av initiativtagarna, miljöforskaren Mika...

Nyhet 3 april 2024

Natalie von der Lehr

De varnar känsliga lyssnare i början av varje poddavsnitt. Forskarna Kristina Alstam och Annelie de Cabo startade podden Med kriminella hälsningar för att ge röst åt socialt arb...

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...