Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Vy över stad och vatten

De nordiska regeringarna kan i större utsträckning än idag gå samman för att identifiera viktiga forskningsområden och göra gemensamma utlysningar, enligt en rapport från Nordforsk. Satsningarna skulle till exempel kunna gälla registerforskning, forskningens infrastruktur eller hållbara städer vid havet.

NYHET

Svårt att hitta finansiering för nordiska samarbeten

Det finns en lång tradition av samarbete mellan forskare i Norden, men nu blickar många istället ut mot Europa. Har det nordiska samarbetet spelat ut sin roll? Curie har frågat några representanter för forskarvärlden.

Carl-Henrik Heldin, professor vid Uppsala universitet och ordförande för Nobelstiftelsen, ser ett direkt samband mellan ökat forskarsamarbete på EU-nivå och minskat samarbete inom Norden.

− Intresset för nordiskt samarbete har minskat sedan vi fick en bra struktur på EU-nivå.

År 2011-2014 var han vice ordförande för European Research Council, som har blivit en viktig finansiär för nordiska forskare.

− Jag skulle gärna se mer nordiskt samarbete, men det har visat sig svårt att konkurrera med de europeiska samarbetena. Där finns mer pengar och en större marknad, säger Carl-Henrik Heldin.

Ingrid Petersson, generaldirektör på Formas, delar bilden.

− Pengarna som satsas på nordiska samarbeten är väldigt små och EU-budgeten är väldigt stor. Jag tror egentligen inte att det saknas intresse för nordiskt samarbete bland forskare, men många ser att de får bättre utväxling på EU-nivå.

Svårt att få EU-pengar för nordiska projekt

En viktig finansiär av nordiska forskningssamarbeten är Nordforsk. De ger medel till forskningsprojekt som involverar forskare från minst tre olika länder, där minst två ska vara nordiska.

Nordforsk får sin grundfinansiering från Nordiska ministerrådet, alltså från de nordiska regeringarna, men de utlyser ofta medel i samarbete med andra finansiärer.

Arne Flåøyen, direktör på NordForsk, ser att forskare som vill söka medel tillsammans med kolleger i andra nordiska länder i dagsläget har svårt att få gemensam finansiering. Det finns inget som hindrar nordiska forskare från att gå ihop och söka forskningsmedel från EU, men i praktiken är det svårt att få EU-pengar till nordiska samarbeten, menar han.

− Från EU vill man att projekten ska ha större bredd. Det fungerar inte att komma som en grupp med forskare från Sverige, Norge och Finland. Då får man inget högt betyg i bedömningen.

Samtidigt ser han att de nationella forskningsråden ofta har uppdrag som är formulerade så att de har begränsade möjligheter att finansiera internationella samarbeten.

− De utlyser bara medel till forskare som är knutna till det egna landets institutioner. Då blir det svårt för forskare från olika nordiska länder att söka medel tillsammans.

Direktfinansiera utländska forskare

Den här problematiken har man även uppmärksammat på Formas.

− Vi gjorde ett inspel om det till forskningspropositionen, inte specifikt ur nordiskt perspektiv men internationellt. Vi lyfte frågan om möjligheten att direktfinansiera utländska forskare, säger Ingrid Petersson.

Hon förklarar att det finns en dubbelhet i deras uppdrag.

− Vi ska stötta svenska forskare och lärosäten, men vi ska också bidra till att lösa våra största samhällsproblem. Det senare kan man tolka som att vi borde finansiera de forskare som är bäst lämpade, oavsett var de finns.

Regeringen har inte återkopplat än så det är oklart hur det kommer se ut i framtiden. Kanske blir det lättare för utländska forskare att söka medel från Formas.

− Vi menar inte att vi ska skyffla alla pengar utomlands, utan det handlar i så fall om små ventiler, säger Ingrid Petersson.

Gemensamma utmaningar i Norden

Arne Flåøyen, tror att det är viktigt att främja nordiskt samarbete inom forskningen av flera skäl. Han ser att det finns många områden där de nordiska länderna har liknande förutsättningar och möter liknande utmaningar.

− Vi är till exempel alla välfärdsstater med väl utvecklade industrier och vi har liknande klimat.

I somras släppte Nordforsk rapporten How to mobilise the Nordics! med 14 förslag på hur man skulle kunna stärka samarbetet inom forskning och utbildning i Norden. Arne Flåøyen beskriver den som en inspirationskatalog som kan utvecklas över tid.

Bland de 14 förslagen lyfts till exempel betydelsen av att skjuta till mer pengar för nordiska forskningsprojekt. De nordiska regeringarna skulle till exempel i större utsträckning än idag kunna gå samman för att identifiera viktiga forskningsområden och göra gemensamma utlysningar.

− Vi på Nordforsk har kapacitet att hantera större belopp än idag, säger Arne Flåøyen.

I How to mobilise the Nordics lyfts temat ”hållbara städer vid havet” som ett exempel på fokusområde där regeringarna skulle kunna initiera gemensam nordisk forskning.

− Alla våra länder har huvudstäder som ligger vid havet så det finns stora möjligheter att jämföra initiativ och lära av varandra.

Bättre underlag inom registerforskningen

Arne Flåøyen ser också att det finns stora fördelar med nordiska samarbeten inom registerforskningen. De nordiska länderna sticker ut internationellt genom sina väl utbyggda register hos olika myndigheter och organisationer. Genom registren går det att samla in stora mängder information, till exempel för forskning inom hälsoområdet.

I dagsläget finns det lagstiftning som gör det svårt att väga ihop registerdata från de olika nordiska länderna.

− Det skulle man behöva titta på, så att man hittar en balans mellan försiktighet i hanteringen av de här känsliga uppgifterna och behovet av att göra dem tillgängliga för forskning, säger Arne Flåøyen.

Genom att väga samman register från de olika nordiska länderna kan forskare få bättre underlag vilket till exempel skulle möjliggöra forskning om ovanliga sjukdomar, förklarar Arne Flåøyen.

Han tar barncancer som exempel.

− Varje land har relativt få fall och då är det svårt att göra bra forskning, men tittar man på hela Norden är underlaget större.

Överdriven hajp av nordiskt samarbete?

Carl-Henrik Heldin, som själv är cancerforskare, håller med om att det finns goda skäl att utveckla det nordiska samarbetet inom registerforskningen. Han ser också att det finns forskningsfrågor där ett nordiskt perspektiv kan vara relevant.

Samtidigt tycker han inte att man ska överdriva betydelsen av samarbete inom just Norden. Många av de gemensamma utmaningarna som finns inom Norden delas också av andra länder, konstaterar han.

Den geografiska närheten lyfts ofta fram som en fördel med nordiska samarbeten men numera spelar det inte så stor roll var i världen dina partners finns, menar han.

− Om de finns i samma byggnad som du kan det förstås underlätta, men om du ändå måste resa eller använda zoom spelar det inte så stor roll om de finns i Norden eller någon annan stans.

I rapporten How to mobilise the Nordics lyfts inte bara frågan om finansiering som viktig för att främja nordiskt samarbete inom forskningen. Bland de 14 förslagen nämns även betydelsen av nordiska mötesplatser för personer på ledande positioner inom akademin, som universitetsrektorer och direktörer på forskningsråden.

Samarbete kring infrastruktur

Rapporten pekar också på nyttan med nordiska samarbeten kring forskningens infrastruktur, till exempel inom it-området.

Både Arne Flåøyen och Carl-Henrik Heldin nämner forskningsanläggningen ESS som ett framgångsrikt exempel. EES har Sverige och Danmark som värdländer. Sätet finns i Lund men det bedrivs även verksamhet i Danmark.

Att gå ihop och dela på kostnaderna för infrastruktur är smart, konstaterar Carl-Henrik Heldin, men tillägger att det egentligen inte finns någon anledning att begränsa sig till Norden.

− Det är inte säkert att just nordiskt samarbete faller sig mer naturligt än andra internationella samarbeten, till exempel inom Europa.

Plus och minus med nordiskt märka pengar

Om man vill öka det nordiska samarbetet inom forskningen tror Carl-Henrik Heldin att kärnan är att skjuta till mer pengar.

− Man skulle kunna avsätta medel från de nationella forskningsråden för nordiska samarbeten, men om det är en bra idé vet jag inte. Om man har för många program av det ena eller andra slaget tar det resurser från det viktiga basala ansvaret att finansiera projekt för individuella forskare i de olika länderna.

Ingrid Petersson för ett liknande resonemang:

− Man får fundera över hur mycket av medlen som ska vara bottom up och hur mycket som ska vara top down.

Gemensamma utlysningar

Formas har vid olika tillfällen deltagit i utlysningar för nordiska samarbeten, bland annat tillsammans med Nordforsk och flera finansiärer, när det gäller samarbete om skoglig forskning med Finland. Ingrid Petersson utesluter inte att de framöver även skulle kunna göra utlysningar tillsammans med nationella finansiärer från andra nordiska länder.

Hon ser flera frågor som det kan vara värdefullt att angripa ur ett nordiskt perspektiv. Till exempel Nordens säkerhetspolitiska läge och de gemensamma utmaningarna för jordbruket på våra breddgrader.

Hon tycker att det är där, i forskningsfrågorna, man ska börja.

− Det är inte säkert att det är rätt utgångspunkt att börja i tanken att vi behöver nordiskt samarbete, men vi ska möjliggöra nordiska samarbeten i de fall där det är relevant.

Nordforsks rapport: How to mobilise the Nordics (English) Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Debatt 6 mars 2024

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Nyhet 5 mars 2024

Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Nyhet 28 februari 2024

Keiko Snarberg

Att söka medel för forskning tar tid och kräver planering. Curie har bett tre erfarna forskare om tips på hur man skriver sin första ansökan för att öka chanserna att få den bevilj...