Svårt gå från patent till innovationer

Sverige är bland de bästa i Europa på patent, slaget bara av Schweiz. I fjol lämnade vi in näst flest patentansökningar till det europeiska patentverket, i förhållande till folkmängd.

Den senaste EU-rapporten Innovation Scoreboard, som kom för snart ett år sedan, rankar också Sverige som nummer två i innovationsförmåga. Rapporten baseras på 24 olika indikatorer, som bland annat utbildningsgrad, vetenskapliga publikationer, patent och anställda inom kunskapsintensiva företag – områden där Sverige ligger bra till.

Men samma rapport antyder också svårigheter att omsätta forskningen i nya produkter och tjänster. För när det gäller de indikatorer som mäter de ekonomiska effekterna ser det inte lika bra ut. Vi är till exempel sämre än EU-snittet på att sälja nya produkter.

– Det är inte lätt att gå från tidig forskning till utveckling, och att föra ut forskningen och patenten i unga bolag, säger Lars Samuelson.

Han är professor och koordinator för Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet, och en av dem som bidrar till statistiken såväl med artiklar som med patent. Han publicerar flitigt inom sitt område nanovetenskap, och har därtill 30–40 patent som skyddar forskningsresultaten.

Det handlar om nanotrådar, metoderna att tillverka dem och tillämpningarna. Nanotrådarna utvecklas för olika tillämpningar, bland annat vad han kallar nästnästa generation belysningssystem – lysdioder som är energisnåla och sprider ett ljus som är behagligt för ögat.

Lars Samuelson konstaterar att det idag ofta finns stöd att få till forskning som är nära tillämpningar.

– I fjol fick vi långsiktiga stöd från både EU och Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla material och teknik för att tillverka ljusdioder baserade på nanotrådar, och alldeles nyligen fick vi forskningsmedel från Energimyndigheten för utveckling av nanotrådsbaserade solceller.

Behövs patentstöd och pengar

Svårigheterna kommer sedan, när forskningsresultaten ska användas för att bilda bolag och ta fram produkter. Lars Samuelson pekar på ett par faktorer som skulle kunna underlätta processen. Den första är att i ett tidigt stadium få hjälp med patent. Lunds universitets innovationssystem har två patentrådgivare på heltid.

– Vid de amerikanska universiteten finns välfinansierade patentkontor. Ett universitet som Lund med många spetsforskningsområden skulle nog behöva ett 50-tal anställda för att ta hand om patenten.

Det andra problemet är att det är svårt att få offentliga medel som hjälp för att utveckla nya bolag. I exempelvis Tyskland, Irland och USA finns mer av samhällsstöd som hjälper bolag i tidig fas, enligt Lars Samuelsson.

– Jag tror att det vore en bra idé av staten att avsätta stora pengar för forskningsbolag i tidiga skeden. Annars finns det risk för att bolagen försvinner från Sverige. Patenten finns kvar, men kommersialiseringen försvinner.

På väg mot marknaden

Nanometerkonsortiets forskare tycks dock inte ha haft några problem att få investerare till de två bolag där idéerna utvecklas, Sol Voltaics som gör solceller, och Glo som gör lysdioder. Hittills har de fått in bortåt 600 miljoner kronor i riskkapital.

Ännu finns inga färdiga produkter på marknaden, men lysdioderna har börjat tillverkas i en pilotfabrik i Sunnyvale, strax söder om San Fransisco. Det mer långsiktiga forsknings- och utvecklingsarbetet bedrivs i Lund.

En av investerarna är Magnus Ryde, som jobbat i flera bolag inom halvledarindustrin i Kalifornien och numera har två riskkapitalbolag som satsar pengar i teknikbolag i tidig fas.

– Sverige har duktiga ingenjörer och forskare som ofta har eleganta tekniska lösningar på problem. Men det finns ett stort gap mellan god forskning och kommersialisering. Det är tunt med riskkapitalister som vågar och har tålamod att satsa på idéer som kan ta tio år att utveckla. Staten borde satsa rejält med pengar – fem, tio miljarder dollar – i en fond som kunde gå in och satsa långsiktigt och betala tillbaka till staten när intäkterna kommer, säger han.

Läs också i Curie:
Tänk på patent innan du publicerar
Med 30 patent i bagaget