Största EU-satsningarna någonsin

De båda projekten får totalt hela 1 miljard euro vardera i stöd under tio år – en ofantlig summa. Wolfgang Boch, som är huvudansvarig för flaggskeppen vid EU-kommissionen, motiverar den storskaliga satsningen med att det är en investering för framtiden.

– Det är projekt av hög vetenskaplig kvalitet med goda förutsättningar att utveckla teknik som ger Europa tillväxt. Jag är övertygad om att vi kommer att få se bättre avtryck på tio år när nationella program med vetenskaplig excellens samarbetar med varandra och med industrin mot gemensamma mål, än om vi hade spritt ut pengarna på fler, säger han.

Ett av jätteprojekten handlar om forskning kring grafen, supermaterialet som bara är en kolatom tjockt, men extremt starkt och med en exceptionell elektrisk ledningsförmåga.

– Grafen är det material som har störst potential till teknologisk utveckling under 2000-talet, i till exempel nya kompositer, i batterier, datorer eller sensorer. Det jämförs ibland med plastens intåg och den utveckling som följde på 1900-talet, säger Jari Kinaret som är professor vid Chalmers tekniska högskola och som ska koordinera jätteprojektet Graphene.

Fyra nobelpristagare i strategiskt råd

Totalt 126 forskargrupper från akademi och industri från 17 europeiska länder är med i hans projekt. Efter en öppen utlysning i september ska konsortiet utökas med 20-30 grupper till.

Hur koordinerar man ett sådant jätteprojekt?

– Vi har inte drivit projekt i den här storleken i Europa tidigare och måste lära oss under resans gång. Men vi kommer att göra det bästa av det, säger Jari Kinaret.

Central ledning och administration finns vid Chalmers. Sen är arbetet indelat i elva vetenskapliga och teknologiska paket där ledaren för varje ingår i en vetenskaplig panel, berättar han.

– Vi har också ett strategiskt råd med bland annat fyra nobelpristagare. Industrin representeras av Nokia och Airbus.

Flaggskeppsprojekten ska utöver vetenskaplig excellens också ha potential att skapa ekonomisk tillväxt och nya jobb. Samverkan med företag är därför central.

– Idag kommer en tredjedel av de vetenskapliga artiklarna om grafen från Europa, en tredjedel från Nordamerika och en tredjedel från Asien. När det gäller patent är däremot Europas andel inom vissa områden så låg som tre procent. En viktig uppgift är därför att öka företagsnärvaron på campus.

Motfinansiering krävs

Av finansieringen på 1 miljard euro kommer hälften från kommissionen, hälften är så kallad motfinansiering från de deltagande parterna. Det är inte klart vad som kan räknas dit, men det kan exempelvis vara genomförda investeringar i labb- och renrum och projektbidrag som forskare redan har. Kritiska röster har lyft fram att det blir mindre pengar över till andra områden efter motfinansiering, något som dock inte gäller grafenforskning enligt Jari Kinaret.

– Finansieringen finns redan. En studie visade hösten 2011 att EU:s medlemsländer redan finansierar grafenforskning med 50 miljoner euro per år. Nu blir det en viss koordinering av den, säger han.

Svenska forskare har en viktig roll också i flaggskeppssatsningen på hjärnforskning och IT, Human Brain Project. Sten Grillner, professor vid Karolinska institutet, sitter i den internationella ledningsgruppen. Han koordinerar även forskningen inom en av de elva sektionerna, neuroinformatik.

Smartare robotar

– Satsningen ger en fantastisk möjlighet att snabba på kunskapsutvecklingen såväl vad gäller att behandla hjärnans sjukdomar som för nya tekniska tillämpningar, som snabba datorer och robotar, säger Sten Grillner.

Forskarna ska dels sammanställa en databas med fakta om hjärnan, om dess gener, olika typer av nervceller, kunskap om hur molekylkomplex fungerar, deras roller i olika nervceller, hur de påverkar nätverk av celler, med mera. Dels ska de modellera och göra datorsimuleringar av hjärnans funktion.

– Hjärnan är det mest komplicerade som evolutionen har frambringat. Men med datorer kan vi simulera komplicerade funktioner och testa om de fakta vi har kan förklara ett fenomen.

Kunskaperna kan också användas för att utveckla ny teknik.

– Vi kan påverka utvecklingen av superdatorer genom att förstå hur den mänskliga hjärnan parallellt processar information. Kopplar vi upp kretsar på ett likartat sätt som i hjärnans mikrokretsar hoppas vi kunna få mer ”intelligenta” datorer som klarar av mer kvalificerade problem än idag, säger Sten Grillner.

Kanske kan vi också utveckla olika chips som snabbt kan processa olika typer av information, tolka omgivningen, och i någon mån också imitera människans förmåga att handla rationellt, fortsätter han.

– De skulle sedan kunna användas för att utveckla smarta robotar som vi kan interagera med.

Läs också i Curie:

Snabb marsch till toppen (Curie)