
Holger Dettki forskar om hanteringen av sensordata från studier av vilda djur. Foto: Jan Lindmark
NYHET
Större nytta av djurdata
Djurburna sensorer har blivit ett allt vanligare hjälpmedel vid studier av vilda djur. I ett nystartat projekt hoppas forskare kunna förbättra hanteringen av de snabbt växande datamängder som sensorerna ger upphov till.
När älgars förflyttningar studerades för 40 år sedan registrerades cirka tre positioner per djur och vecka. Idag hamnar motsvarande siffra på över 300, tack vare djurburna GPS-sensorer. Dessutom samlar man nu även in annan information om djuren och deras miljö via sensorer.
Holger Dettki är forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. Han leder ett projekt om hanteringen av de enorma datamängder som sensoranvändningen inom ekologisk forskning leder till.
— För mig är det viktigt att de insamlade uppgifterna används på bästa sätt, att man inte på grund av tekniska hinder riskerar att slarva bort dem, är förhindrad att dela med sig av dem eller tvingas vänta med sina analyser. Inte minst för djurens skull, de som bär på sensorerna, säger han.
Utveckla och utöka
Under projektets gång ska forskarna vidareutveckla och utöka kapaciteten hos en befintlig databas för sensordata, Wireless Remote Animal Monitoring (WRAM). De ska också skapa en portal som gör att forskare kan komma åt information från olika databaser.
— När vi skapade WRAM-databasen 2003 var målet att kunna hantera positionsdata från 25 älgar. Idag innehåller den över 68 miljoner sensormätningar av bland annat position, acceleration och temperatur från studier av totalt tolv djurarter, säger Holger Dettki.
Databasstrukturen byggs nu om från grunden för att uppnå en optimal informationshantering. Samtidigt som det ska bli smidigt att lägga till data från de sensorer som kan tänkas tillkomma i framtiden.
— Sensortekniken går snabbt framåt och nya djurburna sensorer utvecklas hela tiden. En av de senaste gör det till exempel möjligt att mäta djurens hjärtfrekvens, säger Holger Dettki.
Ska vara offentligt
WRAM-databasen används i nuläget av forskare både i och utanför Sverige. Målet är dock inte att utveckla en central databas för hela Europas sensordata, enligt Holger Dettki.
— Men systemets uppbyggnad kommer att vara offentlig. Det betyder att andra kan skapa sina egna WRAM-kopior som sedan lätt kan kopplas ihop med vår databas via den portal vi utvecklar vid sidan om arbetet med databasen.
Portalen är en e-infrastruktur för överföring av sensordata. Den ska göra det möjligt för forskare att på ett och samma ställe få tillgång till insamlade uppgifter om djur från olika databaser, lokala såväl som internationella. Förutsättningen är att man har identifierat sig och är behörig.
— En sådan portal skulle exempelvis underlätta studier av djur som rör sig över stora områden och nationsgränser, säger Holger Dettki.
Det treåriga projektet startade sommaren 2011 och finansieras av Vetenskapsrådet med 6,7 miljoner kronor. Delaktiga i projektet är utöver SLU även Artdatabanken och Högpresterande beräkningscentrum norr (HPC2N). Projektet är också knutet till Svenska Lifewatch.
Läs också i Curie:
Du kanske också vill läsa
Nyhet 5 februari 2025
Färre doktorandtjänster, en grundutbildning som inte lockar till forskning eller en migrationslag som gör det svårare att rekrytera utländska doktorander. Varför minskar egentligen...
Nyhet 28 januari 2025
Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...
Nyhet 21 januari 2025
Experiment i rymden kan ge svar på frågor som inte går att undersöka på jorden. Nu ökar intresset för forskning i tyngdlöshet. Fyra svenska experiment fanns ombord på en forsknings...