Stora inkomstklyftor ger alla sämre liv

Professor Kate Pickett har just återvänt från en kombinerad arbets- och nöjesresa till Chile och är lite torr i halsen när hon svarar i telefonen på universitetet i York. I början av mars kommer hon till Stockholm för att föreläsa på Forte Talks, en tvärvetenskaplig konferens om hälsa, arbetsliv och välfärd.

Inbjudningarna har duggat tätt sedan epidemiologerna Kate Pickett och Richard Wilkinson 2009 gav ut Jämlikhetsanden, som visar att alla mår bättre i jämlika samhällen. Budskapet väckte stor sensation under finanskrisen och boken blev snabbt en storsäljare – hyllad av vänstern, hatad av högern. Nyliberaler och konservativa ekonomer var inte sena att gå till attack.

– Kritiken var mer politiskt än akademiskt motiverad. Thomas Piketty och andra progressiva ekonomer har inte haft några invändningar, konstaterar Kate Pickett.

Fler lyckliga i jämlika länder

Många forskare har både förr och senare visat hur resurssvaga personer drabbas mest av både fysisk och psykisk ohälsa. Kate Pickett och Richard Wilkinson frågade sig varför tillståndet försämras för varje pinnhål nedåt på samhällsstegen. De fattiga har sämre hälsa än medelklassen, som i sin tur mår sämre än samhällets toppar.

Forskarna tog fram data från statliga och överstatliga undersökningar samt oberoende forskarlag och skapade diagram som avslöjar förhållandet mellan inkomstskillnader och bland annat hälsa, kriminalitet och utbildning i 21 av världens rikaste länder.

Resultatet bekräftar att det inte är storleken på inkomsten utan positionen på den sociala rangskalan som är avgörande för människors välbefinnande. Känslan av underordning kan skapa en social stress, som leder till både psykiska och fysiska sjukdomar.

Tonårsfödslarna är fler i länder med en ojämn spridning av inkomsterna. Fler lider av fetma, fler misslyckas i skolan. Fler sitter i fängelse, den sociala rörligheten är lägre.

I mer jämlika samhällen är människor lyckligare, kvinnor har högre status och barnen mår bättre. Tilliten till andra människor är större, liksom generositeten.

Ojämlikhet skapar ohälsa

USA är ett illustrativt exempel. Det är ett av världens rikaste länder, men pengarna är ojämnt fördelade. Livsvillkoren är följaktligen sämre på en nationell nivå. Den förväntade livslängden är lägre, spädbarnsdödligheten högre, både vuxna och barn blir fetare. Psykisk sjukdom är vanligare, liksom bruket av illegala droger.

Antalet mord är avsevärt högre i USA än i länder med större jämlikhet. Inom USA är mönstret detsamma, med fler mord i delstater med stora inkomstklyftor.

– Problemen beror inte på att samhället inte är tillräckligt rikt, utan att de materiella skillnaderna mellan människor är alltför stora, förklarar Kate Pickett.

Japan har en mer rättvis fördelning av resurserna. Där är den förväntade livslängden högre, spädbarnsdödligheten lägre, bara ett fåtal vuxna lider av fetma. Psykiska sjukdomar är ovanliga liksom bruket av illegala droger.

Sverige ligger också bra till i diagrammen. Spädbarnsdödligheten är lägre i en jämförelse med England och Wales. Dödstalen för män i arbetsför ålder är också lägre.

– Sverige är ett tolerantare samhälle än Storbritannien, men ojämlikheten har ökat på senare tid, kommenterar Kate Pickett.

Sociala faktorer avgörande för hälsa

Som student började Kate Pickett med biologisk antropologi och näringsfysiologi och drömde om att forska i tredje världen, tills hon upptäckte en outforskad dynamik i välutvecklade länder.

– När jag läste i USA dröjde det inte länge förrän jag insåg att problemen fanns på min egen tröskel. Det gjorde mig intresserad av vad sociala faktorer betyder för hälsan, berättar hon.

Hon studerade epidemiologi och började samarbeta med Richard Wilkinson. Sedan flera år är de gifta.

– Det berikar vårt arbete att både arbeta och leva ihop. Vi kan fortsätta diskussionerna när vi kommer hem.

Kate Pickett är idag professor i epidemiologi vid universitetet i York och forskare vid National Institute for Health Research. Richard Wilkinson är professor emeritus vid University of Nottingham Medical School.

– Jag har ett heltidsjobb med doktorander och forskningsmedel, framförallt för att undersöka vad som händer under barnets första levnadsår. Richard är pensionär och kan fokusera på vår egen forskning.

Rika lever tjugo år längre

De båda forskarna har fortsatt att undersöka jämlikhetens betydelse för hälsan. På den internationella kvinnodagen ifjol publicerade de en artikel i The Guardian, där de påtalade att kvinnor i rikare områden i England lever två decennier längre än deras fattigare systrar. Skillnaderna är nästan lika stora för män.

De som först ser dagens ljus i de fattigaste delarna av England kan inte förvänta sig fler friska år än de som föds i det krigshärjade Liberia, Etiopien eller Rwanda.

– Våra resultat bekräftas mer och mer över tid, säger Kate Pickett.

Hon är bekymrad över att Storbritannien har anammat en kultur av ojämlikhet, där välbeställda beskrivs i termer av talanger eller välfärdsmotorer och övriga medborgare bokförs som arbetskostnader.

– Men det verkar som om den politiska vinden har vänt. Labours nye partiledare Jeremy Corbyn är väldigt progressiv och vann med en stor majoritet. Och vänsterkandidaten Bernie Sanders i USA höll jämna steg med Hilary Clinton i primärvalen i Iowa, kommenterar Kate Pickett.

Skapade stiftelse för jämlikhet

Kate Pickett och Richard Wilkinson fick en gång frågan om det fanns någon organisation för jämlikhet. Det fick dem att bilda stiftelsen The Equality Trust.

– Vi har hållit på i sex år med att utbilda både politiker och allmänhet. Snart kommer vi att publicera en rapport om låginkomsttagare, som visar att de gör en ekonomisk förlust om de jobbar mer, berättar Kate Pickett.

Hon har inte så stort utrymme för ett privatliv men känner sig privilegierad som får ägna sig åt forskning och opinionsbildning. Arbetet i The Equality Trust kan hon också tillgodoräkna sig i de kvalitetsrevisioner som regelbundet genomförs vid universitet och högskolor även i Storbritannien.

– Inte så många forskare är duktiga på att kommunicera, men jag tycker att det är nödvändigt. Avsikten med vetenskap är att öka kunskapen. Då måste den ju också spridas vidare. Jag är optimist och tror på förändringar, säger Kate Pickett.

Kate Picketts webbsida på York University. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.