Stiftelsen som stött fri forskning i 50 år

Beijerstiftelsen grundades genom en donation från makarna Kjell och Märta Beijer. För 50 år sedan gick Kjell Beijer, tillsammans med Anders Wall, upp till Kungliga Vetenskapsakademien och utlovade att en ansenlig del av hans förmögenhet skulle doneras för ”en framtidsinriktad vetenskaplig satsning”.

– Kjell Beijer var affärsman och drev ett stort lantbruk. Därför ville han främja vetenskaplig forskning i skärningspunkten mellan ekonomi och ekologi, berättar stiftelsedirektör Cecilia Wikström och fortsätter:

– Att vår inriktning även omfattar heminredning beror på att Kjell ville ha hjälp med att inreda sin nya lägenhet av Svenskt Tenn och där arbetade Märta. 1975 köpte stiftelsen hela bolaget direkt av företagets grundare Estrid Ericson.

Delat ut halv miljard till svenska forskare

Sedan starten har Beijerstiftelsen delat ut omkring en halv miljard kronor till svenska forskare. Årligen handlar det om cirka 30 miljoner kronor, varav den största delen går till de egna forskningsenheterna vid Uppsala universitet, Kungliga Vetenskapsakademien och Sveriges lantbruksuniversitet. Huvudinriktningen är fasta medel till utvalda forskare som löper under minst tre år.

– Våra anslag ger trygghet och kontinuitet. Någon sade till mig att han aldrig skulle ha blivit professor så tidigt utan att ha varit Beijerforskare. Något annat som verkligen uppskattas är Beijerforskardagarna där forskare får lära känna varandra och ta del av vidareutbildning, som medieträning. Som forskningsfinansiär är vi engagerade, men håller oss på avstånd, säger Cecilia Wikström.

Den första och största satsningen genom åren är Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, som är ett internationellt forskningsinstitut inom hållbarhet. Andra stora forskningsprojekt är Beijerlaboratoriet för genforskning och det nystartade AI-laboratoriet, båda vid Uppsala universitet.

Som forskningsfinansiär är vi engagerade, men håller oss på avstånd.

– Vi har världsledande föreståndare vid våra institutet. Det är viktigt för att kunna locka skickliga forskare tillbaka till Sverige.

Ett exempel är en av de första Beijerforskarna, professor Ulf Landegren, som återvände till Uppsala och utvecklade tekniker för analys av DNA och proteiner. Något som sedan framgångsrikt har kommersialiserats av flera bolag.

– En annan internationellt erkänd forskare är Thomas Schön, Beijerprofessor i artificiell intelligens, som nu är föreståndare för vårt ”AI-labb”. Det visar hur stiftelsen vill jobba med forskning i Sverige, säger Cecilia Wikström.

Unikt att koppla samman ekonomi och ekologi

Föreståndare för Beijerinstitutet är professor Carl Folke, som är en av världens ledande forskare inom hållbarhet. Han grundade Stockholm Resilience Center, som drivs av Stockholms universitet, tillsammans med en annan auktoritet på området, professor Johan Rockström.

– När Beijerinstitutet skapades i början av 1990-talet fanns inte många arenor där man kunde göra tvärvetenskaplig forskning. Det var väldigt ovanligt att flytta över fakultetsgränserna. Det var världsunikt att som Beijerinstitutet koppla samman ekonomi och ekologi, säger Carl Folke och tillägger:

– Det passade perfekt med min bakgrund eftersom jag först blev ekonom. Sedan började jag läsa biologi och ekologi för att se hur allting hänger ihop och vilken betydelse planeten har för vår ekonomi och välfärd. Att jag överhuvudtaget gjorde den kopplingen berodde på att jag kom i kontakt med AnnMari Jansson (professor i systemekologi) vid Beijerinstituet.

Efterfrågad forskning

Några dagar innan vår intervju stod Carl Folke på scenen i Beijersalen på Kungliga Vetenskapsakademien. Han introducerade Beijerstiftelsens jubileumssymposium på 50-årsdagen med orden ”den forskning som bedrivs på Beijerinstitutet skulle inte kunna bedrivas någon annanstans”.

Kan du utveckla vad du menar med det?

– Det vanliga är att man antingen bedriver grundforskning eller tillämpad forskning, men för att förstå stora problem måste man överskrida gränser. Beijerstiftelsen har litat på oss forskare och låtit oss göra det. Genom deras finansiella stöd som bas har vi fritt kunnat göra tvärvetenskapliga upptäckter som fått genomslagskraft världen över, säger Carl Folke.

För att förstå stora problem måste man överskrida gränser.

Grunden för forskningen vid Beijerinstitutet är den tunna hinnan, biosfären, som omger jorden och ger förutsättningar för allt liv på planeten. Resultaten har använts i allt från FN-dokument till kommunala handlingsplaner.

– Vår forskning efterfrågas inte bara av den vetenskapliga världen, utan också av beslutsfattare, både inom politik och näringsliv. Vi arbetar tillsammans med de bästa forskarna i världen. Det här är transdisciplinär forskning i dess bästa bemärkelse.

Utforska samspelet mellan konst och vetenskap

Carl Folke samarbetar inte bara med andra forskare. Han har också varit delaktig i flera projekt som utforskar samspelet mellan konst och vetenskap, bland annat utställningar på Artipelag, Raul Wallenborgs torg och på Svenskt Tenn.

– Den gamla modellen, när man trodde att det räckte med att lämna över forskning för att åstadkomma förändring, räcker inte till längre. Som forskare måste man våga pröva nya vägar för att nå ut, då kan konsten vara ett sätt eftersom det väcker våra känslor, säger han.

Det värsta en forskare kan göra är att ställa samma frågor hela tiden.

Det senaste i den långa raden av hans konstnärliga samarbeten är det symfoniska verket Resil av kompositören Jacob Mühlrad. Den korta symfonin handlar om biosfärens skönhet och skörhet och urpremiären var på Örebro konserthus i oktober.

– Vi har träffats under en längre tid och skrivit texterna tillsammans. För mig personligen öppnar konsten sinnet och gör att jag vågar ställa nya frågor om min forskning. Det värsta en forskare kan göra är att ställa samma frågor hela tiden, säger Carl Folke.

Företagets överskott går till forskning

Maria Veerasamy är vd för Svenskt Tenn. Hon ser likheter mellan konst (design) och vetenskap.

– Det estetiska måste få ett eget rum – och det är samma sak med forskningen. Det finns en frihet – och ett stort ansvar – att ha Beijerstiftelsen som ägare. Den känslan tror jag forskare vid Beijerinstitutet kan dela. När man fritt får söka efter kunskap vet man aldrig var man hamnar, säger hon och tillägger:

– Det är ovanligt att driva ett företag där överskottet går till forskning. Samtidigt är det väldigt roligt för vår personal att kunna bidra till något som är så viktigt.

Målet för Svenskt Tenn är att verksamheten ska leva för evigt och Maria Veerasamy säger att långsiktigheten är något man delar med sina ägare.

När man fritt får söka efter kunskap vet man aldrig var man hamnar.

– Vår verksamhet handlar om långsiktighet, hållbarhet och kvalitet. Vi jobbar med historisk formgivning. Det vi säljer skulle inget annat företag kunna producera eller formge eftersom det både krävs mycket resurser och gedigen hantverkskunskap.

Svenskt Tenns produktutvecklingscykler löper över flera år.

– Det viktigaste är att allt blir av högsta kvalitet och håller för flera generationer, inte att det lanseras vid en specifik tidpunkt.

Tolkar resultaten grafiskt

Forskningen som stöttas av Beijerstiftelsen är också levande på Svenskt Tenn. Varje år tolkas till exempel forskningens resultat grafiskt av elever på Beckmans designskola i en utställning i butikslokalerna på Strandvägen.

– Förra året fick två studenter (med stöd av stiftelsen) presentera sin utställning om antibiotikaresistens för FN:s generalförsamling. Utställningarna här hos oss gör både aktuell forskning levande för vår personal och att vi når ut till allmänheten. Som vd tycker jag också att det är ett väldigt spännande sätt att visa upp våra ”hållbarhetsparametrar” på, säger Maria Veerasamy.

Läs också i Curie:

Doldisarna bland de svenska forskningsfinansiärerna (Curie)

Hundra år av forskningssatsningar (Curie)