Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Tre personer med ordböcker i händerna. 

Kristian Blensenius, Emma Sköldberg och Louise Holmer arbetar alla med Svenska Akademiens ordböcker. Totalt ägnar sig sju forskare vid Göteborgs universitet åt detta arbete. Foto: Helena Östlund.

NYHET

Språkforskarna som håller ordning på orden

Ord är viktiga för svenska folket. Det vet språkforskarna som arbetar med Svenska Akademiens ordböcker – de får ofta synpunkter från användarna. I år ska Svensk ordbok ges ut i omarbetad utgåva efter tio år, och denna gång enbart digitalt.

”Ok, boomer”? ”Årsrika”? Vilka ord och uttryck ska få komma med i Svensk ordbok? Och hur ska ett ord som ”kombucha” böjas? Det är frågor som forskarna i redaktionen för SAOL och SO tampas med i sitt arbete med ordböckerna.

Svenska Akademiens ordböcker SAOL och SAOB har gamla anor. De började ges ut redan på 1800-talet. Svensk ordbok, SO, är färskare, den gavs ut första gången i bokform 2009 och som app 2015.

– Akademien såg att det fanns ett behov av en modern definitionsordbok som var baserad på språkteknologiska metoder, och det fanns inga förlag som kunde bära kostnaderna för det längre, berättar Emma Sköldberg.

Hon är huvudredaktör i den grupp om sju forskare vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet som har ansvar för de två samtidsordböckerna Svenska Akademiens ordlista och Svensk ordbok. Redaktionen arbetar just nu med SO som under 2020 ska ges ut i nyutgåva och då enbart digitalt.

Lång tradition

Det var akademiledamoten Sture Allén, dåvarande professor i språkvetenskaplig databehandling i Göteborg, som initierade och ledde det forskarlag som lade grunden till den lexikaliska databas som Svensk ordbok hämtas ifrån.

– Vi ingår i en lång tradition, man har gjort ordböcker i flera hundra år. Och vi arbetar med en enorm databas som byggts upp sedan 1970-talet. Här finns mycket gammalt material – samtidigt som vi har detta språk som förändras konstant, påpekar Emma Sköldberg.

Forskarna söker ständigt efter nya ord – men avvaktar med att föra in dem. När förstärkningsord som ”fett”, eller ”sjukt” når fram till redaktionen kan de redan vara omoderna bland användarna.

Vi väntar tills ett ord har satt sig. Det ska inte bara användas av en liten grupp utan vara någorlunda allmänt spritt och det ska finnas i skrift, förklarar Louise Holmer som också ingår i redaktionen.

De får ofta förslag från användarna på ord som borde vara med. Årsrik är ett sådant ord som de har koll på men ännu inte lagt in.

Nya ord läggs in

Varje nyinlagt ord får en definition och förses med exempel på hur det kan användas. Första belägg anges också – när kom ordet in i språket? Dessutom ska grammatisk information med ordklassbeteckning och böjningsformer läggas in och det gör Kristian Blensenius.

– Ordet ska in i ett sammanhang efter hur det konstrueras med andra ord. Ordet ”kombucha” till exempel, hur böjer man det? Eller ”blinker”, ska det böjas ”blinkers” eller ”blinkrar”? Om ett ord följer ett känt mönster så kan man gå efter det, konstaterar Kristian Blensenius.

Varje ord läses in och det görs numera av flera personer för att få med olika uttal och dialekter.

När SO tidigare trycktes var utrymmet begränsat och texterna komprimerade. Nu kan redaktörerna lägga in många länkar och göra korsreferenser så att läsaren hela tiden kan klicka sig vidare.

Det svåraste är att disciplinera sig, det är lätt att fastna på ord. Men samtidigt får vi inte släppa ett ord för tidigt, säger Kristian Blensenius.

Uppdaterar gamla artiklar

När nya ord länkas till ord som redan finns i databasen måste de gamla artiklarna uppdateras om det finns innehåll som är inaktuellt, kränkande eller felaktigt. Det kan vara hur kvinnor och män framställs eller hur teknik beskrivs. Lyssnar man på en grammofonskiva eller sätter man på en cd eller en kassett?

– Vi jobbar mycket med diskrimineringsgrunder, som sexuell läggning, trosuppfattning, funktionsvariation eller hur äldre framställs – som gammal och grå eller som pigg pensionär? säger Emma Sköldberg.

Om ett ord har begränsad användning förses det med en anmärkning som ”starkt vardagligt”, ”något ålderdomligt” eller ”mest om historiska företeelser”.

– Språket innehåller många nedsättande ord och det går inte att ta bort dem ur språkbruket. Så det gäller att ge dem en presentation så att folk förstår att de kan såra, förklarar Emma Sköldberg.

Det har förts en diskussion i bland annat Språktidningen om att ord mönstras ut ur SAOL, men forskarna tycker inte att det är något större problem. Alla ord finns kvar på saolhist.se.

– Om folk hade tyckt att orden var bra hade de använt dem. Ord kommer och går. Vissa ord är det skönt att bli av med – det visar att utvecklingen går vidare, säger Emma Sköldberg.

Nära koppling till den egna forskningen

Alla som ingår i redaktionen arbetar deltid för att även hinna med annan forskning och undervisning. Men det finns en nära koppling mellan arbetet inom ordboksprojekten och den egna forskningen.

Alla tre forskar om olika aspekter av lexikologi som handlar om ord och ordförråd. Kristian Blensenius är specialiserad på grammatik och semantik, medan Emma Sköldberg och Louise Holmer bland annat arbetar med lexikografi som handlar om just ordboksresurser och ordboksförfattande.

– Arbetet med ordböckerna är fantastiskt roligt. Men svårt, vi ska hålla jämn takt med utvecklingen, säger Emma Sköldberg som beskriver arbetet som en form av grundforskning med inslag av tillämpad forskning.

Arbetet innebär dels att analysera svenskans ordförråd, men också att forska om hur man använder ordboken, hur folk söker och vad det säger om deras behov.

Forskarna tycker inte att Svenska Akademiens kris har påverkat dem i någon högre grad, de har arbetat på som vanligt.

– Vårt uppdrag är ju faktiskt att förvalta databasen och utarbeta ordböcker som är i takt med tiden och det fortsätter vi med, säger Emma Sköldberg.

Ordförklaringar

”Ok, boomer” – att dräpande avfärda en person ur den stora babyboomgenerationen efter andra världskriget.

Årsrik – positiv synonym till äldre person.

Ordböckerna

Svenska akademiens ordböcker SO (Svensk ordbok), SAOL (Svenska Akademiens ordlista) och SAOB (Svenska Akademiens ordbok) finns på svenska.se. Länk till annan webbplats. Där kan man söka efter ett ord i alla tre på en gång. SAOB behandlar det historiska språket. Äldre upplagor av SAOL, samt SO från 2009, finns på saolhist.se. Länk till annan webbplats. 

Relaterat innehåll

Nyhet 11 mars 2024

Natalie von der Lehr

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...

Debatt 26 februari 2024

Johan Elf, Uppsala universitet

När det administrativa stödet centraliseras får forskare och universitetslärare mindre tid till forskning och utbildning. Universitetsverksamhet som inte utgår från kärnverksamhete...

Krönika 6 december 2023

Tänk om forskning kunde vara mer som ett maratonlopp. Det borde gå att bryta och komma igen, och även misslyckanden borde kunna få ett erkännande, skriver Natalie von der Lehr.