Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Utsikt över kuperat landskap med berg och öppet vatten.

Lenafloden sydväst om Yakutsk i Ryssland. Floden har eroderat sig ner i kambrisk kalksten, en typ av bergrund som kan undersökas med Vegacenters utrustning. Foto: Per Andersson

NYHET

Spektrometer avslöjar livets uppkomst

Stora förändringar i jordens miljö och klimat kan studeras på mikroskala i Naturhistoriska riksmuseets nya Vegacentrum för mikroanalys. Den 20 september 2012 undertecknade museet och Vetenskapsrådet överenskommelsen om finansiering för centret som blir nationellt och tillgänglig för forskare i hela landet.

Hjärtat i centret blir en anläggning för masspektrometri som kommer att kunna användas inom många forskningsområden.

– Vi tror att tyngdpunkten blir forskning inom geovetenskap, men tekniken är lämplig för kemisk analys och isotopanalys i mikrometerskala av många typer av material, säger Per Andersson, chef för Naturhistoriska riksmuseets laboratorium för isotopgeologi, som kommer att inhysa det nya centret.

Livets uppkomst och miljögifters ursprung

Studier av livets uppkomst på jorden och om miljögifters ursprung är två exempel på forskningsområden som kan ha stor nytta av den nya spektrometern.

– Den här tekniken är fortfarande i sin linda och utvecklas snabbt, säger Per Andersson. Inte minst inom lasertekniken har det hänt mycket under de senaste åren. Numera kan man använda en så kallad femtosekundlaser som skickar iväg sitt ljus i extremt korta pulser. På så sätt undviks upphettning av det prov som ska analyseras, vilket annars ofta är ett problem.

Ökat utbyte mellan olika områden

Det nya centret blir en nationell forskningsinfrastruktur och därmed öppen för alla forskare vid svenska institutioner. Om instrumenttiden inte räcker för alla sökande gäller prioritering efter vetenskapligt intresse.

Utöver själva instrumenten kommer centret också omfatta service för besökande forskare samt erbjuda kurser och seminarier, berättar Per Andersson.

– Vi hoppas att centret ska attrahera många olika discipliner och öka utbytet mellan dem, säger Per Andersson. Ett exempel är geologers och astronomers gemensamma studier av meteoriter. I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns bland annat några sällsynta meteoriter från Mars och månen.

Han hoppas också att centret ska öka det internationella utbytet ytterligare, och bidra till att svenska forskargrupper inom geovetenskap uppfattas som attraktiva partners i internationella nätverk.

Hoppas centret ska expandera

Forskningsavdelningen vid Naturhistoriska riksmuseet omfattar sedan tidigare bland annat ett högrent kemiskt laboratorium och den samnordiska resursen Nordsim, Nordic Secondary Ion Mass spectrometer, en så kallad jonmikrosond.

– Därmed har vi redan utrustning och kompetens för preparering av prover, säger Per Andersson. Det är viktigt att det sker utan kontaminering. Nordsim och den nya spektrometern kompletterar också varandra mycket väl som instrument.

På sikt hoppas Per Andersson att centret ska expandera och omfatta både mikroanalys och mikroavbildning.

– Tanken om mikroavbildning har funnits med från början, och vi jobbar vidare med att försöka få finansiering även för den delen, säger Per Andersson. Vi vill bland annat kunna erbjuda tomografi för att skapa tredimensionella bilder av till exempel fossil utan att förstöra dem.

Vetenskapsrådets investering, gemensam drift

Dagens överenskommelse innebär att Vetenskapsrådet står för investeringskostnaderna för Vegacentret, medan driftskostnaderna delas mellan Vetenskapsrådet och museet. Totalt bidrar Vetenskapsrådet med 22,5 miljoner kronor under 2012–2016.

Ambitionen är att centret ska hinna dra igång verksamheten under 2013. Rekryteringen av centrets föreståndare pågår i skrivande stund.

Och namnet då? Vega var det skepp som Nordenskiöld seglade Nordostpassagen med 1878–1880. Ett monument över denna expedition står på Vegaplatsen, alldeles intill Naturhistoriska riksmuseets södra flygel, där centret ska placeras.

Masspektrometri

Masspektrometri är en teknik för att analysera vilka grundämnen eller molekyler som ett prov består av, genom att mäta förhållandet mellan massa och laddning hos joner som frigörs från provet. Detta kan användas för att bestämma såväl den kemiska sammansättningen som förekomsten av olika isotoper.

I den typ av masspektrometer som Vegacentret planerar att införskaffa skjuts jonerna bort från provet med korta laserpulser, varefter de separeras efter förhållandet mellan massa och laddning med hjälp av ett elektromagnetiskt fält.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 21 januari 2025

Siv Engelmark

Experiment i rymden kan ge svar på frågor som inte går att undersöka på jorden. Nu ökar intresset för forskning i tyngdlöshet. Fyra svenska experiment fanns ombord på en forsknings...

Nyhet 19 november 2024

Anders Nilsson

Tetra Pak och AstraZeneca är två stora företag som redan planerar för att använda neutronkällan ESS när den står färdig i Lund. Men generellt behöver svensk industris kunskaper om ...

Nyhet 17 september 2024

Charlie Olofsson

Miljöarkeologen Philip Buckland förstod tidigt att hans intresse för programmering och databasbyggande kunde vara till nytta inom akademin. Han ser att öppen data driver forskninge...