Snabbare journalister med sociala medier

De sociala medierna har på många sätt betraktats som ett hot mot traditionell journalistik. Nya plattformar skulle enligt farhågor kunna leda till journalistikens död.

– Men det har inte blivit så. De gamla organisationerna finns kvar men de har förändrat sitt sätt att arbeta på, säger Miyase Christensen, professor i media och kommunikation vid Karlstads universitet.

– När något nytt introduceras brukar det tas emot med entusiasm, sedan följer panik och till sist en fas av anpassning för att lära sig använda det nya till sin egen fördel. Det gäller även sociala medier.

Nya källor

Det är denna sociala förändringsprocess som hon studerar. Hon tror att normer och ideal som objektivitet kommer att förbli desamma. Men hon ser att journalister har hittat ett medvetet, strategiskt sätt att använda sociala medier på.

– Journalister använder sociala medier för att få kontakt med sin publik och för att umgås med den och engagera den. I sociala medier kan de hitta nya källor och samla idéer. De är också viktiga kanaler för marknadsföring av journalisten eller nyhetsorganisationen.

Information sprids mycket snabbt i de sociala nätverken och den upptrissade hastigheten är en av de stora förändringarna.

– Det kommer att bli svårare för journalister att hinna kontrollera källor och information före publicering.

PR viktigare

Det är också något som PR-företaget Cision observerat genom sina enkäter till journalister och kommunikatörer.

– Journalister måste vara så mycket snabbare nu än tidigare. Om en nyhet börjar spridas på Twitter eller Facebook kan det snabbt bli en kall nyhet för en journalist, säger Annica Sandberg på Cision.

Hon konstaterar också att många journalister har fått allt fler arbetsuppgifter och förväntas publicera nyheter på ett antal platser, till exempel papperstidning, webbplats, Facebook och Twitter. Eftersom det är tidskrävande måste journalisten kanske skära ner på researcharbete eller skrivtid.

Det gör att journalisterna oftare använder sig av pressmeddelanden som de är, utan kritisk granskning. Dessutom kommunicerar fler företag direkt med sina kunder genom de nya kanalerna, utan att gå via traditionella medier. Det minskar journalisters inflytande.

– Idag är de flesta av våra så kallade influencers journalister, men vi ser att det sker en stor förskjutning mot andra personer, till exempel kan bloggare påverka mycket.

Journalistens varumärke

Journalister förväntas också i allt större utsträckning bygga både sitt eget och medieföretagets varumärke i de sociala nätverken.

– Journalister har alltid varit offentliga personer. Det som är nytt nu är att de ska presentera en bild av sig själva i sociala medier. Hur redigerar de den bilden så att den fungerar för publiken, framtida arbetsgivare, källor och andra, undrar Ulrika Hedman, tidigare journalist och nu doktorand i kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det ska hon undersöka i intervjustudier och som grund använder hon enkätundersökningen Journalist ’11 som presenterades i somras. Den visar att journalister framför allt använder sociala medier för att göra research och bevaka diskussioner. Närmare en fjärdedel gör det för att redaktionsledningen vill att de ska göra det. Utvecklingen styrs därför till stor del av medieföretagens målsättningar.

Samtidigt ställs flera frågor kring yrkes- och pressetik på sin spets med sociala medier. I en blogg eller på Twitter är journalisten själv sin ansvarige utgivare.

– Man kan råka bränna en källa, uttrycka saker klumpigt eller fatta egna publiceringsbeslut som kanske går stick i stäv med ledningens.

Läs mer:

Ulrika Hedmans blogg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Facebook – en social snabbmatsrestaurang (Curie)

Internet glömmer inte (Curie)

Bättre krishantering med sociala medier (Curie)

Så använder forskare sociala medier (Curie)

Sociala forskare ger ny forskning (Curie)