Smart rekrytering istället för stipendier

– Egentligen är vi i Lund inte mycket för det här med stipendier, utan försöker i möjligaste mån få till postdoktoranställningar istället, säger Cecilia Agrell, personalutvecklare vid Lunds universitet.

Hon berättar att det har hänt en del när det gäller finansiering av postdoktorer vid Lunds universitet. Utvecklingen beror på att det tidigare har funnits problem.

– Det är viktigt att alla har samma rättigheter och skyldigheter. Det finns tydliga direktiv, till exempel ska alla postdoktorer som finansieras via stipendier finnas registrerade.

Hjälp av personalavdelningen

I och med att alla postdoktorer måste registreras blir HR-avdelningen automatiskt inkopplad.

– Genom att vara noga vid anställningen kan man undvika ganska många problem. Vi har certifierad HR-personal som kan hjälpa till med att ställa de rätta frågorna för att ta reda på om personen i fråga har den rätta kompetensen, säger Cecilia Agrell.

Hon menar att en bristfällig rekrytering oftast är anledningen till varför problem uppstår i ett senare skede. Men samtidigt som det behövs ett tydligare regelverk måste postdoktorerna själva förstå att det är deras eget ansvar att vara informerade och ställa krav, betonar Cecilia Agrell.

– Det handlar inte om curling för postdoktorerna, utan om att se till att de vet var de kan hitta information om vilka regler som gäller.

Svårt att påverka

Svenska universitet är beroende av externa finansiärer och stiftelser. Universiteten själva har svårt att påverka detta och många finansiärer tycker att det är roligare att utlysa fem stipendier än två anställningar, påpekar Cecilia Agrell.

Det är egentligen bara i ett fall där Cecilia Agrell själv tycker att stipendier borde tillåtas och det är för utbyte med utvecklingsländer under en kortare period.

– Då blir Sveriges forskningsmiljöer mer att betrakta som ett bistånd. Om man skulle ta bort den möjligheten vore det negativt för dessa länder och deras utveckling.

Rekrytera unga som stannar

Maren Wellenreuther är aktiv inom Lunds postdoktorförening och håller just på att etablera en egen forskargrupp med hjälp av Vetenskapsrådets anslag för unga forskare. Hon kommer ursprungligen från Tyskland men har även hunnit forska i länder som Australien och Nya Zeeland.

Nu blir hon och familjen kvar i Sverige ett tag. Hon menar att svenska universitet skulle vinna på att rekrytera duktiga unga forskare som stannar.

– Som det är nu tänker man att en postdoktor bara stannar i två år. Men ärligt talat är det just på den nivån som Sverige har en chans att rekrytera duktiga forskare, när de hunnit längre i karriären blir det svårare att konkurrera med länder som USA som kan erbjuda helt andra löner och resurser, förklarar hon.

Stipendier i nödfall

Maren Wellenreuther bekräftar bilden av att Lund universitet jobbar aktivt mot stipendier. I de fall stipendier används förlängs de med minst ett år i taget. Och om finansieringen kommer från en extern källa går pengarna direkt till stipendiaten utan att passera universitetet.

– Ibland är ett stipendium den bästa lösningen i en dålig situation, till exempel för att överbrygga en period mellan två anställningar. Det akademiska systemet är ganska brutalt, ibland behövs dessa hjälpmedel för att forskaren ska klara sig, säger hon.

Läs också i Curie:

Postdoktorer efterlyser bättre villkor (Curie)