SLU-forskare i Netflix-serie

Efter att ha varit i med i ett reportage i amerikanska tidskriften The Atlantic blev SLU-forskarna Tomas Brodin och Gustav Hellström kontaktade av Netflix. Filmjätten ville satsa på en ny dokumentärserie om vetenskap och tyckte att deras forskning, som handlar om hur läkemedelsrester i avloppsvatten påverkar fiskar, skulle passa bra i avsnittet om avföring.

– Det är lätt att relatera till den här typen av forskning. Alla har tagit läkemedel någon gång och förstår att det kan leda till problem om de finns i vattnet, påpekar Tomas Brodin som är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Måste finnas ett förtroende

Efter den första kontakten följde ett samtal via skype där producenterna berättade mer om den nya satsningen.

– Det blev sedan flera konferenssamtal där jag och Gustav Hellström berättade vad vi kunde bidra med och fick veta mer om upplägget.

Forskarna tycker att de var väl förberedda inför inspelningen.

– Vi hade mycket kontakt innan och skickade också relevant material till personerna som ägnade sig åt research inför serien. Den typen av förarbete är väldigt viktigt för att etablera ett förtroende, påpekar Tomas Brodin.

– Alla i teamet var vänliga och brydde sig verkligen om oss, tog hänsyn till vår input så att det skulle bli bra och rätt, kompletterar Gustav Hellström.

Kvällen före inspelningen fick forskarna några frågor via mejl. Det var mer ett skelett, med möjligheter för spontana infall. Det kändes tryggt att ha några konkreta frågor att utgå ifrån, menar forskarna.

– Sedan blir det en helt annan verklighet när inspelningsknappen lyser. Det blir lite intimt, som att bjuda in någon annan till sin forskning, säger Gustav Hellström.

Forskarna fick inte granska det redigerade materialet innan serien lanserades, men de hade förtroende för att filmteamet skulle förvalta materialet på ett bra och korrekt sätt.

Utrustningen rymdes inte på planet

I filmen visas ett försök där forskarna förser två fisklösa sjöar med fiskar som utrustats med sändare. I en av sjöarna tillsätter de sedan en vanlig typ av lugnande medel som man hittat spår av i havet, den andra sjön får inte några tillsatser. Målet med studien var att studera hur läkemedlet påverkar fiskarna.

– Vi bjöd in dem att vara med när vi satte igång experimentet. Men deras inspelningsschema i Europa passade inte oss så de kom faktiskt tillbaka en extra gång för att filma hos oss. Det var nog därför programledaren Latif Nasser inte var med, berättar Tomas Brodin.

Till slut kom ett filmteam på sju personer till Umeå i september 2019. De hade så mycket utrustning med sig att lådorna inte rymdes på planet från Arlanda. De fick istället hyra bussar, och anlitade sedan ytterligare medhjälpare på plats för att hjälpa till att bära utrustningen ute i naturen.

– De letade också länge efter en cateringfirma som kunde leverera mat ute i vildmarken. Det hela var en lite annorlunda upplevelse än när man är med på lokalnyheterna där det kommer en reporter och en som håller i kameran, berättar Tomas Brodin.

Två dagar blev sju minuter

Resultatet av inspelningarna blev ett ungefär sju minuter långt inslag, ganska lite med tanke på att det fanns material från två långa inspelningsdagar. Teamet filmade även inne på kemilabbet på Umeå universitet där analyserna sker, men den aspekten kom inte alls med i serien.

– Det var lite tråkigt eftersom det är en viktig del av vårt arbete. Men det som kom med blev en bra historia. Det är också spännande att följa filmteamets arbete och se hur de jobbar, menar Gustav Hellström.

Sammantaget är forskarna nöjda med både inspelningen och resultatet.

– Forskning blir bra film men man ska inte låta forskarna bestämma. Det finns duktiga och kreativa människor som jobbar med film och som vet vad som funkar och hur man ska göra för att berätta en bra historia, påpekar Tomas Brodin.

För Gustav Hellström innebar medverkan i Connected värdefulla erfarenheter inför andra filminspelningar. Under hösten syns han och hans forskning i bland annat National Geographics serie Europe’s New Wild och i en ny produktion på SVT om fiskar.

Träna att svara på engelska

Tomas Brodins forskning har tidigare uppmärksammats av media, och han har haft många tillfällen att träna på olika typer av intervjuer. År 2013 publicerade han och hans forskarkolleger en artikel i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Science som uppmärksammades i samband med konferensen AAAS i Boston.

– De främsta vetenskapsjournalisterna var alla på plats och det var kanske inte mitt bästa framträdande. Sedan dess har jag lärt mig mycket om hur det funkar och numera kommer sällan någon fråga som jag inte fått tidigare.

Tomas Brodin tipsar om att träna att svara på frågorna på engelska eftersom det är lätt att bli nervös och tappa ord. Med tiden har han också blivit mer självsäker generellt.

– Genom att erkänna för mig själv att jag verkligen kan mitt ämne har jag också blivit lugnare och kan vara mig själv under intervjuerna.

Brev från privatpersoner

Forskare bör vara tydliga med vad man vet, men även med vad man är osäker på eller inte vet när man kommunicerar med omgivningen. För Tomas Brodin är det också viktigt att poängtera att det inte är läkemedlen som är problemet, utan den bristfälliga reningen av vattnet.

En oväntad effekt av att han och kollegerna synts i media är att de fått brev från privatpersoner som frågat om sin medicinering och om de ska sluta med exempelvis psykofarmaka.

– Det är det sista vi vill. Dessa mediciner är livsviktiga och de som behöver dem ska inte sluta ta dem. Det finns redan en stigmatisering kring vissa sjukdomar och människor ska inte dessutom skuldbeläggas för att rester av deras läkemedel hamnar i avloppsvattnet. Läkemedlen räddar liv och hjälper människor. Det är reningen av avloppsvattnet som måste förbättras.