Skuggbiblioteken – här samlas piratkopierad forskning

Skuggbiblioteken, det illegala motståndet, består av stora samlingar vetenskapliga texter, men även annan litteratur, som piratkopierats eller på annat sätt landat på sajternas servrar.

– Jag skulle säga att skuggbiblioteken vuxit fram endast på grund av de kommersiella förlagen, säger Zakayo Kjellström, som i våras disputerade vid Umeå universitet med avhandlingen Black Open Access: Shadow Libraries and Text Piracy.

Under de senaste decennierna har en rad skuggbibliotek vuxit fram, stängts ner och poppat upp igen. Z-Library, Sci-Hub och Library Genesis är några exempel.

Jag skulle säga att skuggbiblioteken vuxit fram endast på grund av de kommersiella förlagen.

På Sci-Hub, som vill ”tillhandahålla fri och obegränsad tillgång till all vetenskaplig kunskap”, har särskilt artiklar om medicin och kemi laddats ner flitigt.

Vad gäller sajternas skapare ser Zakayo Kjellström vissa gemensamma drag. Servrarna finns ofta i östeuropa och administratörerna tycks i många fall samarbeta relativt nära. De förenas också av en liknande ideologisk hållning.

– Det är framför allt idén om att demokratisera tillgången till forsknings- och utbildningsmaterial genom att göra det fritt tillgängligt, och motståndet mot de stora förlagens vinstmarginaler.

Vill samla allt under ett paraply

På senare år har Anna´s Archive höjt ambitionerna ytterligare. Här vill administratörerna göra alla skuggbiblioteks samlingar tillgängliga under ett paraply – helst all text mänskligheten någonsin publicerat. I dagsläget har sajten närmare 50 miljoner böcker och 20 miljoner artiklar på många olika språk. ”The largest truly open library in human history”, kallar man sig.

– Det som är unikt är att de har ett driv att samla allt och även ge andra möjlighet att ladda ner hela samlingen. Det finns dataset som öppnar upp för att andra att bygga vidare på deras initiala projekt, säger Zakayo Kjellström.

De här välorganiserade plattformarna, med bloggar och forum runt omkring, var inget han såg komma när han 2020 började kartlägga skuggbiblioteken.

– Det illustrerar den boom och nästan formalisering som den här typen av aktiviteter har fått.

Stämningar och juridiska tvister

Eftersom sajterna bryter mot upphovsrättslig lagstiftning och påverkar förlagens vinster är stämningar inte ovanliga. Några administratörer har gripits. Sci-Hubs grundare är upptagen med juridiska tvister och inget nytt material har laddats upp på sidan sedan 2021.

För användarna är läget lugnare.

– Så vitt jag vet har ingen forskare blivit dömd för att ha laddat ner. Det är mot administratörerna de legala striderna riktas, säger Zakayo Kjellström.

Missa inga nyheter från Curie. Prenumerera på nyhetsbrevet

I avhandlingen visar han att nedladdningarna från Sci-Hub ökade i Sverige under 2010-talet. Färsk statistik om användandet av skuggbiblioteken är svår att få tag på.

Så vitt jag vet har ingen forskare blivit dömd för att ha laddat ner. Det är mot administratörerna de legala striderna riktas.

– Men det verkar ändå finnas någon sorts generell acceptans för sajterna inom akademin.

Han tror att de ses som ett snabbt, riskfritt och enkelt alternativ till konventionell tillgång via bibliotek, bokaffärer eller direkta prenumerationer till förlag, och att främst enkelheten är en drivande faktor.

Anklagas för att träna AI på piratkopierat innehåll

Meta, OpenAI och andra tech-företag har också upptäckt de stora samlingarna med texter, ursprungligen skapade av författare och ofta offentligt finansierade forskare. Nu anklagas flera tech-jättar för att använt sajternas piratkopierade innehåll som träningsmaterial för språkmodeller och generativ AI.

– Den utvecklingen hade jag absolut inte kunnat tänka mig när jag skrev min avhandling. Det är ju inte vad skuggbiblioteken skapades för. Men det blir en spännande rättslig process att följa, säger Zakayo Kjellström.

De initiativ mot legal öppen tillgång som tas på statlig och överstatlig nivå tycker han är ”en god utveckling, men långsam”.

– Det har diskuterats i mer än 20 år nu. Och det finns fortfarande ingen så kallad One-stop-shop som går att jämföra med skuggbibliotekens enkelhet och omfattning.

Diamantmodell kan bli legalt alternativ

Utvecklingen av legala alternativ verkar nu få mer fart. I Tyskland diskuteras en så kallad diamantmodell, där tanken är att finansieringen av vetenskapliga tidskrifter ska följa samma regelverk som offentligt finansierad forskning. På så sätt ska publiceringen bli billigare och titlarna mer tillgängliga för fler.

Grundtanken är att det ska finnas alternativ till de stora kommersiella förlagen.

I Sverige och andra länder drivs parallella projekt. Wilhelm Widmark är överbibliotekarie på Stockholms universitet och vice ordförande i Bibsamkonsortiet, som upphandlar vetenskaplig publicering för svenska lärosäten och myndigheter. Han berättar att en svensk nod för diamantmodellen håller på tas fram. I arbetet deltar Kungliga biblioteket, ett antal universitetsbibliotek, Forte och Vetenskapsrådet.

– Grundtanken är att det ska finnas alternativ till de stora kommersiella förlagen. För att hålla de alternativen i gång behövs det en kompetensnod som kan stötta och utveckla de vetenskapliga tidskrifter som bland annat drivs från akademierna.

Kompletterande publiceringskanal om några år

Tanken är att den svenska noden ska kunna samarbeta både med en europisk hubb och andra noder i de nordiska länderna. Tidskrifterna, som i många fall redan finns, ska med stärkt stöd vad gäller kompetensutveckling och finansiering utvecklas till attraktiva alternativ för vetenskaplig publicering.

– De blir ett komplement till det som redan finns. Allt kommer inte att gå över till diamantmodellen, säger Wilhelm Widmark.

... det sticker ju i ögonen när flera av de stora förlagen har 40 procent i vinstmarginal.

Hur det hela ska finansieras diskuteras just nu. Inom några år tror Wilhelm Widmark att en kompletterande kanal för publicering av vetenskapliga texter kan finnas på plats. Det tycker han är viktigt, eftersom det nuvarande systemet blivit dyrare och dyrare för lärosätena.

Läs också i Curie: Så ska bristerna i publiceringssystemet rättas till

– Vi ska så klart betala för den vetenskapliga publiceringen, men det sticker ju i ögonen när flera av de stora förlagen har 40 procent i vinstmarginal. Det är pengar som borde stanna inom forskningen och inte gå till kommersiella bolag.

Skuggbiblioteken beskriver han som ”elefanten i rummet” i Bibsamkonsortiets förhandlingar med förlagen.

– Alla vet att skuggbiblioteken finns, men vi kan inte använda dem som slagträ i förhandlingarna. Som statligt anställd skulle jag aldrig uppmana någon till att använda sajterna.