NYHET
Ska fokus ligga på bredd eller spets?
Vem ska ha möjlighet att få forska – så många som möjligt eller bara de bästa? Många högskolor eller några få elituniversitet? Läs riksdagspartiernas svar i Curie inför valet 2014.
Centerpartiet
– Vi tror att en bra bredd leder till spets. Det viktiga är att forskningen överallt – vid små och stora lärosäten – har incitament att hela tiden jämföra sig med de bästa och strävar efter att bli bättre.
Folkpartiet
– Kvalitet framför kvantitet. Vi ska självklart ha bredd på svensk forskning men det är spetsen som oroar. Svensk forskning håller en hög kvalitet, men det finns tecken på att forskningen i Sverige har tappat i konkurrenskraft relativt flera jämförbara länder. Denna trend behöver vändas.
Sverige har inga utpekade elituniversitet. Vår politik syftar snarare till att identifiera starka forskningsmiljöer och inte minst individer som det finns anledning att satsa resurser på.
Kristdemokraterna
– Bredden i svensk forskning är idag stor. Men ett litet land som Sverige kan inte vara bäst på allt. Därför är det viktigt att den excellenta forskningen som genererar den spetskompetens som krävs för att vara världsledande prioriteras. Det är genom kvalitet vi kan bidra med kunskap till vår omvärld och befästa vår ställning som kunskapsnation i Europa.
Kristdemokraterna tar tydlig ställning för kvalitet och excellens i högskola och forskning. Kristdemokraterna anser därför att statens resursfördelning bör fördelas så att kvaliteten stimuleras. I propositionen 2008/09:50 infördes för första gången ett system som innebär att en viss del av de direkta anslagen for forskning och forskarutbildning fördelas utifrån olika mått på kvalitet. Det tycker Kristdemokraterna är steg i rätt riktning. På så sätt skapas ökade incitament för lärosätena att prioritera spetskompetens och excellenta miljöer.
Miljöpartiet
– Miljöpartiet är övertygade om att det är bredden som skapar spetsen. Vi tror inte att vi ”offrar eliten” för att vi satsar på grundutbildningen, forskarutbildningen och möjliggör för kvalitativ forskning på fler högskolor än de storstadsnära lärosätena. Strävan efter att få ett Nobelpris ska inte ses som en tävling utan är ofta resultat av samarbeten mellan forskarmiljöer på flera lärosäten, i flera länder.
Att styra svensk forskningspolitik med det snäva målet att få ett nobelpris riskerar att leda till en misslyckad målstyrning. Ju fler får möjlighet att arbeta forskningsbaserat redan under grundutbildningen desto fler kommer att vilja söka sig vidare inom forskarvärlden och akademin. Det skapar en bredd vilket möjliggör för en starkare spets att växa fram. I övrigt bör offentliga medel i innovationssystemen främja en öppen innovation. Lärosätena bör stimuleras att ta en ledningsroll i de regionala innovationssystemen.
Moderaterna
– Svensk forskning är omfattande vid en internationell jämförelse, och skall så vara. Det korta svaret är med andra ord ”både och”. Men den viktigaste utgångspunkten måste vara kvaliteten på forskningen som bedrivs. Det finns tecken på att svensk forskning tappar i kvalitet jämfört med andra länder. Ett antal åtgärder bör vidtas för att skapa förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling av svensk forsknings kvalitet och effektivitet.
Ett nytt system för fördelning och omfördelning av anslagen för forskning och forskarutbildning presenterades i den förra forsknings- och innovationspropositionen. Syftet med modellen är att premiera kvalitet i forskningen och att ge ledningarna vid universitet och högskolor incitament att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och konkurrenskraften i den forskning som utförs vid lärosätena genom att delar av forskningsanslagen tilldelas efter kvalitet. Systemet baseras på två kvalitetsindikatorer, publiceringar och citeringar samt externa medel till forskning. Den andel av anslagen som omfördelas bör höjas, från 10 procent till 20 procent, och de 900 miljoner kronor som är nya forskningsanslag fördelas i princip enligt samma modell.
Socialdemokraterna
– För att Sverige ska kunna vara en ledande kunskaps- och forskningsnation krävs att vi klarar att kombinera bredd och spets inom svensk forskning. För att få en forskningsbaserad grundutbildning bör forskning stärkas vid alla lärosäten vilket kan ske genom till exempel profilering och samverkan.
Samtidigt måste vi våga prioritera några särskilt viktiga forskningsområden. Sverige är ett litet land och kan inte göra allt. Vi vill tillsätta strategiska samverkansprogram för viktiga näringar och samhällsutmaningar där innovations- eller konkurrenskraften behöver höjas. Vi vill också särskilt peka ut Life Science och klimat- och energi forskning som viktiga områden att prioritera. Vi vill också stärka internationell samverkan, bland annat via EU:s ramprogram Horisont 2020.
Sverigedemokraterna
– Vi måste kunna satsa på båda delar och vi ser den breda forskningen som en förutsättning för att man även ska kunna bedriva spetsinriktad forskning. Om det sedan resulterar i nya svenska nobelpris eller inte är dock inte det allra viktigaste.
Vänsterpartiet
– Vi vill betona vikten av att säkerställa bredden i svensk forskning. Att jaga Nobelpris är inte viktigt som ett politiskt mål. Forskning ska äga rum på högskolor över hela landet. Vi vill även att forskningen ska breddas så att fler yrkesgrupper får möjlighet att forska. Som ett exempel har vi lyft fram möjligheter att forska för förskollärare och fritidspedagoger. För att säkra en bredd i forskningen är det också viktigt att se till att det finns goda arbetsvillkor för forskare.
Läs också i Curie:
Vilken är den viktigaste forskningsfrågan inför valet? (Curie) Länk till annan webbplats.
Hur ska svensk forskning finansieras? (Curie)
Hur fri ska forskningen vara? (Curie)
Hur får vi bättre karriärvägar? (Curie) Länk till annan webbplats.
Valet 2014
Med anledningen av riksdagsvalet i september 2014 har Curie karlagt partiernas forskningspolitik genom att ställa fem frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren kommer från de forskninspolitiska talespersonerna.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 21 maj 2024
Sverige hör till de länder som lägger mest på forskning och utveckling i relation till landets bruttonationalprodukt. Men när det gäller utfallet av satsningarna tillhör landet int...
Debatt 6 mars 2024
Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...