NYHET
Science Europe: Klokare regler och mindre krångel
Mer enhetliga regler för europeisk forskning och mindre krångel för forskarna. Det är målet för den nya organisationen Science Europe. Den ersätter ESF och Eurohorcs som båda avvecklas.
Science Europe är en paraplyorganisation för forskningsråd och forskningsinstitut i Europa. Svenska medlemmar är Vetenskapsrådet, FAS och Formas.
Organisationen grundades hösten 2011 för att tillgodose förändrade behov hos europeisk forskning och forskningsfinansiering, förklarar Pär Omling, vice ordförande för Science Europe, samt även ordförande i European Science Foundation, ESF, som nu successivt avvecklas.
– Tiderna har förändrats och ESF, som bildades 1974, har med tiden fått en alltmer oklar roll, säger Pär Omling. Vi behöver en helt annan typ av organisation idag. Därför har Science Europe skapats.
Internationella karriärvägar och samfinansiering
Den nya organisationen ska arbeta med policyfrågor. Målet är klokare utformade och mer enhetliga ramar för forskning och mindre krångel för forskare, på europeisk och global nivå.
Pär Omling nämner open access och internationell samfinansiering som två aktuella frågor som Science Europe redan börjat titta på. Internationella karriärvägar för forskare samt modeller för samarbeten om medelstora forskningsinfrastrukturer är andra frågor som organisationen förmodligen kommer uppmärksamma, menar han.
– Det övergripande syftet är att förverkliga idén om Europa som en forskningsregion, där landsgränser och nationella hänsyn inte hämmar forskningen, säger Pär Omling. Men det handlar inte om Europa mot andra regioner. Vårt perspektiv har under senare år varit för eurocentriskt – nu vill vi ändra på det och starkare betona samverkan med andra världsdelar.
Rekryteras efter vetenskaplig kompetens
Science Europe blir till sin karaktär rätt annorlunda än sin föregångare ESF, förklarar han. För det första är Science Europe helt inriktat på policyfrågor, i kontrast mot ESF, vars verksamhet inkluderat allt från forskningspolitik till utlysning av forskningsmedel.
För det andra får Science Europe en handlingskraftig organisationsstruktur, med en relativt liten styrelse med långtgående befogenheter. I ESF har motsatsen gällt: där har alla beslut varit tvungna att fattas av den stora generalförsamlingen, som bara sammanträtt en gång om året.
För det tredje har ESF genomsyrats av tankar om representation på alla nivåer, medan ledamöterna i Science Europes rådgivande kommittéer rekryteras efter vetenskaplig kompetens.
Science Europe tar ESF:s plats
Ytterligare en fördel är att två organisationer byts ut med en, påpekar Omling. Science Europe ersätter nämligen inte bara ESF utan även föreningen Eurohorcs, som varit ett slags parallellorganisation till ESF, med till stor del samma medlemmar.
– ESF satt med resurserna, medan Eurohorcs hade beslutsförmåga, säger han. För utomeuropeiska organisationer blev det oklart: vem i Europa skulle man föra samtal med? Nu slipper vi den otydligheten.
Eurohorcs lades ner 2011. ESF, som är en mycket större organisation, och som finansierar forskningsprojekt som löper flera år in i framtiden, avvecklas i långsammare takt och kommer förmodligen att i praktiken ha upphört att existera till 2016. Och i samma takt som ESF monteras ner byggs Science Europe upp.
– De här två processerna sker i symbios, säger Pär Omling. Science Europe byggs upp med medel som frigörs när ESF avvecklas.
Inte bara Europa
Bengt Nordén, professor i fysikalisk kemi vid Chalmers, är nybliven ordförande för en av Science Europes sex vetenskapliga kommittéer, närmare bestämt den för fysik, kemi och matematik.
– Min förhoppning är att Science Europe ska kunna hjälpa till att lösa problem för forskningsfinansiärer och forskningsutförare, inte bara i Europa utan globalt, säger han. Den här organisationen ska verka för vetenskapens bästa, det handlar inte primärt om att stärka Europa i konkurrensen med andra regioner.
Att underlätta för globala forskningssamarbeten, att formulera etikregler för forskning och att identifiera särskilt lovande forskningsområden, ”utvecklingshärdar”, är tre viktiga uppgifter för Science Europe, enligt Bengt Nordén. Generellt vill han att organisationen ska bli ett stöd som underlättar för de nationella forskningsråden att kvalitetssäkra sin verksamhet.
– Olika forskningsråd, även inom ett land, kan arbeta på väldigt olika sätt, säger han. Jag hoppas att Science Europe på lång sikt kan medverka till att färre forskare upplever att forskningsrådens fördelning av medel inte är objektiva. Detta gäller även oss i Sverige – även svenska forskningsråd har ju fått kritik för subjektiv bedömning.
Europa samarbetar kring forskning
EU:s sjunde ramprogram är EU:s dominerande forskningssatsning, med en budget på omkring 50 miljarder euro. Dess fyra huvudavdelningar har fått rubrikerna Samarbete, Idéer, Människor och Kapaciteter. Det sjunde ramprogrammet pågår till och med 2013. Nu pågår förberedelserna för det åttonde, ”Horisont 2020”, som kommer att löpa 2014–2020.
Europeiska forskningsrådet, ERC, är en sameuropeisk forskningsfinansiär som har till uppgift att stödja forskning i Europa av högsta kvalitet. ERC tar därmed inte hänsyn till geografisk spridning eller gynnande av europeiskt samarbete. ERC:s utlysta medel har ökat för varje år. Under 2012 är det ca 1,6 miljarder euro. Totalt beräknas ERC dela ut pengar till runt 5000 forskningsprojekt under perioden 2007–2013. ERC ingår i FP7.
ERA-net är en samarbetsform för internationellt kunskapsutbyte mellan nationella forskningsfinansiärer, däribland forskningsråd. Målet är att identifiera och sprida ”best practice” för olika delar av finansiärers verksamhet.
COST, European Cooperation in Science and Technology, är ett program för etablering av tvärvetenskapliga europeiska nätverk inom ett antal breda FoU-områden. COST syftar till att öka kapaciteten i europeisk forskning genom nätverksbyggande samt att forskning ska ge större avtryck i industriell utveckling och myndigheters beslutsfattande. COST ingår i 7RP. I Sverige är Vinnova ansvarigt för COST.
European Science Foundation, ESF, bildades 1974 som ett av de första europeiska forskningsinitiativen. Avvecklas nu till förmån för nybildade och mer specialiserade aktören Science Europe. Av samma skäl har organisationen Eurohorcs, European Heads of Research Councils, redan lags ner. Läs mer i Curies artikel om Science Europe: Klokare regler och mindre krångel.
ESFRI, European Strategy Forum on Research Infrastructures, är ett vetenskapligt forum, fristående från den europeiska kommissionen, som utvärderar behov av framtida sameuropeisk forskningsinfrastruktur. ESFRI publicerar en lista med förslag på de framtida infrastrukturer som organisationen finner mest angelägna. ESFRI finansierar inte själv någon infrastruktur. Den framtida neutronkällan ESS i Lund, är ett exempel på projekt från ESFRI:s lista som håller på att realiseras.
ERA, European Research Area, är ingen aktör utan ett mål som EU:s forskningspolitik strävar mot. ERA är visionen om Europa som en gemensam forskningsregion, i motsats till ett trettiotal okoordinerade forskningsnationer. En öppen europeisk arbetsmarknad för forskare är en central del av ERA.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 29 januari 2025
Han skriver om forskningspolitik, arbetsmiljö på högskolan och forskningsfinansiering. Karl Wennberg är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar bla...
Nyhet 28 januari 2025
Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...