Sanktionerna drabbar klimatforskningen hårt

Lunds universitet hör till ett av de lärosäten i Sverige som före kriget hade flest forskningssamarbeten med Ryssland. Det rör sig om 23 avtal med ryska institutioner och tre med belarusiska.

− Vi har fått lägga en hel del resurser på att gå igenom dem, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Störst konsekvenser bedömer han att sanktionerna får för klimatprojektet Interact. Genom projektet samlar forskare in klimatdata från 89 forskningsstationer i Arktis. Projektet finansieras av EU-kommissionen och eftersom 21 av forskningsstationerna ligger i Ryssland har de beslutat att arbetet ska pausas.

− Det är inte nödvändigtvis det beslutet vi hade tagit. Jag ser det som symbolpolitik att man till varje pris ska skilja sig från ryska institutionerVi tror att man hade kunnat lösa det ansvarsfullt på annat sätt, så att den här viktiga forskningen kunde fått fortsätta, säger Erik Renström.

Han tycker att omvärlden ska markera kraftfull mot Rysslands krig, men tror inte att avbrutna forskningssamarbeten är rätt väg.

− Som politiker och akademiker har vi olika uppgifter. Som akademiker måste vi kunna stå för fortsatta kontakter även om det politiskt finns en annan syn, säger han.

Flera projekt som lagts på is

Att Interact pausas får stora konsekvenser, menar Erik Renström.

− Det blir ett avbrott i dataserien och det påverkar kunskapen om klimatförändringarna.

Just inom klimatforskningen finns flera exempel på projekt som har lagts på is på grund av kriget och sanktionerna.

Det gäller till exempel en stor Arktisexpedition som forskare vid Stockholms universitet skulle ha lett sommaren år 2023. Expeditionen var tänkt att till stora delar ha genomförts i rysk ekonomisk zon, vilket kräver att en ansökan skickas in över ett år i förväg.

I Arktis skulle forskarna bland annat studera metanutsläppen från havsbottnen, men resan har fått ställas in på grund av sanktionerna. Expeditionen skulle ha genomförts med stöd av Polarforskningssekretariatet, men de har beslutat att inte skicka någon ansökan till de ryska myndigheterna, med hänvisning till sanktionerna.

− Det är förståeligt. Så får det bli, säger Örjan Gustafson, professor i biogeokemi och en av forskarna som skulle ha lett expeditionen.

− Just nu tänker jag först och främst på alla människor i Ukraina och på det här hemska kriget som måste upphöra.

Expeditionen hade behövts

Han betonar att han har full förståelse för sanktionerna och ställer sig bakom dem. Samtidigt ser han att expeditionen år 2023 verkligen hade behövts för att öka kunskapen om metanutsläppen i Arktis.

− Om metanutsläppen ökar innebär det att utrymmet för hur mycket klimatpåverkande substanser vi ”har råd” att släppa ut från samhället, om vi ska klara till exempel två graders-målet. Kunskapen om metanutsläppen är viktig för klimatarbetet, och nu kommer vi inte kunna bidra med den kunskapen, säger han.

Han har samarbetat med ryska forskare i många år och på individnivå håller han fortsatt kontakt med några ryska kolleger för att slutföra analyser och publikationer från tidigare projekt.

− Kanske kan vetenskapen någon gång i framtiden fungera som ett diplomatiskt redskap som gynnar fred. Det är min fromma förhoppning, säger han.

Information om stöd till forskare för Ukraina (Vetenskapsrådets webbplats) Länk till annan webbplats.