
Maria Jenmalm forskar om utvecklingen av allergier. Hon har också undersökt om tarmbakterien Lactobacillus reuteri kan ha en skyddande effekt. Foto: Vibeke Mathiesen
NYHET
Samspel mellan mamma och foster
Den snabba ökningen av allergier är en utmaning för många forskargrupper. Linköpingsforskaren Maria Jenmalm söker en del av förklaringen i det immunologiska samspelet mellan fostret och den blivande mamman.
Maria Jenmalm är professor i allergologi och har ett nära samarbete med barnläkare. Hennes fascination för immunsystemet bottnar bland annat i att hon på nära håll sett hur en allergisk reaktion kan leda till livshotande tillstånd.
Det finns flera hypoteser om vad som ligger bakom den kraftiga ökningen av bland annat astma, eksem och hösnuva. Många studier visar att det finns ett samband mellan den yttre miljön och allergiska besvär. Ett exempel är att barn som växer upp på bondgård mer sällan drabbas av eksem och allergier.
Många faktorer spelar in
Men det är bara en del av förklaringen. Det finns troligen många olika faktorer som spelar in. Mycket talar för att utvecklingen av fostrets immunsystem påverkas redan under graviditeten.
– Det finns bland annat en stor tysk studie där man undersökt barn som växt upp på bondgård. De barn vars mammor vistats på gården under hela graviditeten hade klart mindre risk att utveckla allergier än barn vars mammor flyttat dit efter förlossningen. Dessutom är risken större hos barn om mamman har allergiska besvär än om pappan är allergisk, säger Maria Jenmalm.
Målet för hennes forskning är att kartlägga interaktionen mellan mammans och fostrets immunceller och hitta faktorer som påverkar risken för att barnet ska utveckla allergiska besvär. Det skulle öka möjligheterna att kunna arbeta mer förebyggande.
Inre och yttre miljö
Maria Jenmalm och hennes forskarkolleger har i en av studierna följt mammor både under och efter graviditeten. De har just avslutat en sexårsuppföljning. Forskarna har via blodprov från mammorna hittat vissa immunmarkörer, typiska vid allergi, som nu jämförs med markörer funna hos de nyfödda barnen. En sammanställning av resultaten pågår.
Kanske, säger Maria Jenmalm, kan epigenetiska mekanismer vara inblandade. Det kan vara så att mammans immunsystem påverkar aktiviteten hos de gener hos fostret som har en immunreglerande funktion.
Nyttig tarmbakterie
Maria Jenmalm har också genomfört studier där hon undersökt om intag av probiotika kan ha en skyddande effekt. Det gäller den mjölksyreproducerande tarmbakterien Lactobacillus reuteri.
– I tidigare studier där probiotika getts till barn under första levnadsåret har man inte observerat en skyddande effekt mot eksem. Men om probiotika dessutom gavs till den gravida mamman från vecka 36 sågs en klart minskad risk. Barnens immunsvar verkar då mer väl reglerat, berättar hon och fortsätter:
– Vi gör nu en sjuårsuppföljning för att se om barnen även i mindre utsträckning drabbas av luftvägsallergier som astma och hösnuva. Vi startar också en studie där mammorna får probiotikan redan från graviditetsvecka 20.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 5 februari 2025
Färre doktorandtjänster, en grundutbildning som inte lockar till forskning eller en migrationslag som gör det svårare att rekrytera utländska doktorander. Varför minskar egentligen...
Nyhet 28 januari 2025
Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...