
Vikten av att forskning får genomslag i samhället betonas i Horisont 2020. Bilden visar emigranter som kommit via Ungern till en tågstation i Österrike i september 2015. Foto: Joe Klamar
NYHET
Samhällsrelevans mer i forskningens fokus
Sex år efter Lunddeklarationen 2009 står Sverige åter värd för en konferens om hur europeisk forskning kan tackla de stora samhällsutmaningarna. Lund Revisited ska dels följa upp den förra konferensen, dels slå fast vilka nya steg som bör tas.
Den så kallade Lunddeklarationen från juli 2009 uppmanar europeisk forskning att fokusera på vår tids stora samhällsutmaningar, däribland global uppvärmning, mat-, vatten- och energiförsörjning och hotet från pandemier. Manifestet antogs vid en europeisk konferens i Lund, i samband med att Sverige var ordförandeland i EU.
Idag, med några års distans, syns det tydligt att Lunddeklarationen varit betydelsefull för utvecklingen av europeisk forskningspolitik, konstaterar Kerstin Sahlin, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet, och ordförande i styrgruppen för årets konferens.
– Deklarationens inflytande syns bland annat i det ramprogram som sedan införts, Horizon 2020, som har samhällsutmaningar som en av sina tre pelare, säger hon. Ett annat exempel är så kallade Joint Program Initiatives, JPI:er, där medlemsstater går ihop i forskning om stora utmaningar.
Men viktigare ändå är kanske hur samtalet om europeisk forskning förändrats efter deklarationen, menar Kerstin Sahlin. Att samhällsutmaningarna numera alltid finns med, oavsett vilken typ av forskning diskussionen gäller.
– På både nationell och europeisk nivå, och både när det gäller riktad forskning och öppen grundforskning, talar vi mycket mer om forskningens relevans för samhällsutmaningarna idag.
Utvärdera och diskutera nästa steg
Drygt sex år efter Lunddeklarationen ses nu åter Europas forskningsintressenter i Lund för en uppföljningskonferens. Mötet hålls den 4 december, med informell start dagen före.
– Syftet är att utvärdera hur det gått efter Lunddeklarationen och diskutera vilka steg vi bör ta härnäst, säger Kerstin Sahlin. Vad har resultatet blivit? Har fokus på samhällsutmaningar varit framgångsrikt? Hur kan vi bli ännu bättre på att utveckla forskning som hjälper oss att möta utmaningarna – och på att se till att forskningen också kommer till användning i samhället?
Konferensen samlar drygt 200 deltagare från närmare trettio länder. Som värdar står Vetenskapsrådet, Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet och Vinnova.
– Det är en högnivåkonferens, med representanter från olika delar av forskningssystemet – finansiärer, departement, lärosäten och olika organisationer, säger Kerstin Sahlin. EU:s forskningskommissionär Carlos Moedas kommer, liksom Sveriges utbildnings- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson och statssekreterare med ansvar för forskning från flera av EU:s medlemsländer och associerade länder.
All forskning har inte involverat samhället utanför
En av talarna vid årets konferens är professor Luke Georghiou, Vice-President R&I, University of Manchester, Storbritannien. Han deltog också på mötet 2009.
– Konferensen 2009 hade föregåtts av en lång process i EU, där de här tankarna diskuterats i olika sammanhang, säger Georghiou. Som ordförandeland gjorde Sverige en ansträngning att omsätta diskussionerna i ett konkret ställningstagande. Det var inte enbart med konferensen i Lund, utan med en rad förberedande möten med olika intressenter, som det svenska ordförandeskapet la grunden för den framgången.
För EU har arbetet med att förverkliga Lunddeklarationens intentioner varit en utmaning med både framgångar och tillkortakommanden, konstaterar han.
– Vi har en bra uppsättning med utmaningar i Horizon 2020, och de har resulterat i mycket forskning. Men forskningen har inte alltid levt upp till Lunddeklarationens krav. Framför allt har den inte nått ut och involverat samhället utanför som avsikten var. Därför är det väldigt bra att vi nu ses för att följa upp Lunddeklarationen och diskutera nästa steg.
Ny Lunddeklaration ska tas fram
Avsikten är att även årets konferens ska resultera i ett konkret manifest – en ny Lunddeklaration. Bakgrundsdokumentet som Vetenskapsrådets styrgrupp tagit fram inför mötet ger en vink om vilka frågor den nya deklarationen kommer att ta upp.
– Efter att ha inhämtat synpunkter från många olika håll, bland annat i ett antal hearings, har vi identifierat fyra nyckelområden där det är särskilt viktigt att europeisk forskning tar ytterligare steg framåt, säger Kerstin Sahlin.
Den första punkten är ökad samordning av den europeiska forskningen, även bortom de gemensamma forskningsprogrammen. Den andra punkten, globalt samarbete, handlar om att öka den europeiska forskningens samarbete med resten av världen. Globala utmaningar gör skäl för namnet och måste mötas med globalt forskningssamarbete, konstaterar Kerstin Sahlin.
– För det tredje är det viktigt att vårt fokus på utmaningar inte leder till att vi begränsar forskningen till förutfattade idéer om vad som bör åstadkommas. Vi behöver grundläggande forskning och robusta forskningssystem som ger oss beredskap för nya utmaningar.
Listans fjärde och sista punkt rör just den fråga som Luke Georghiou tar upp: vad krävs för att forskningen i större utsträckning ska få genomslag i samhället?
– Vi hoppas att konferensen ska få betydelse för europeisk forskningsfinansiering och forskningspolitik framöver och möjliggöra att forskningen än bättre kan bidra till lösningar på de globala samhällsutmaningarna, avslutar Kerstin Sahlin.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 9 september 2024
Han skriver om humanioras plats i forskningslandskapet och i samhället i stort. Erik Isberg är vetenskapshistoriker och forskar vid KTH om miljövetenskapernas historia. På sin frit...
Debatt 10 juni 2024
EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verka...