Samarbete trots ojämlika villkor

Medeltida traditioner i ett av världens fattigaste länder kan bidra till nya hållbara material och tekniker inom till exempel textilindustrin. Det visar forskning vid Stockholms universitet.

– Med nyfikenhet och ett gemensamt forskningsintresse kan man överbrygga både språkbarriärer och helt skilda förutsättningar att bedriva vetenskap, säger Lennart Bergström, professor i miljökemi, som initierat projektet.

I projektet undersöker forskare från Sverige och Mali vilka kemiska processer som är verksamma när man framställer och färgar en viss sorts textilier, Bogolan. Dessa handgjorda bomullstyger är världsberömda och har tillverkats i Mali under flera hundra år. Ett karakteristiskt svart mönster skapas med hjälp av olika tekniker, där tyget först impregneras med ett garvsyrerikt växtextrakt och därefter bildar ett svart pigment genom en reaktion med järnlera från floden Niger. Det var just denna ovanliga färgningsteknik som kom att väcka intresset för Bogolan hos Lennart Bergström:

– Jag förstod att det var en intrikat kemi inblandad i Bogolan-växtfärgningen och var helt enkelt nyfiken på hur den funkar. Metoden skapar ett färgbeständigt mönster på bomull, det vill säga cellulosa, och jag som forskar i nanocellulosa insåg att denna kemi skulle kunna överföras till att ge nanocellulosa-filmer nya funktioner.

Astronomiska skillnader i resurser

Att projektet finansieras genom medel från Vetenskapsrådets bidragsform Swedish Research Links och därmed kategoriseras som utvecklingsforskning, är inget Lennart Bergström väljer att lyfta fram. Drivkraften bakom projektet är densamma som för vilken nyfikenhetsbaserad forskning som helst, menar han. Men visst finns det särskilda utmaningar när man arbetar med forskare från ett land med interna stridigheter och fattigdom, berättar han.

– Det första som hände var att det utbröt en väpnad konflikt och undantagstillstånd i Mali. I ett halvår levde vi i ovisshet om vad som hänt med våra blivande kollegor, vilket så klart var väldigt oroligt.

Vidare är skillnaderna i forskningsresurser astronomiska, konstaterar Lennart Bergström. I Mali finns bara en enda kemiinstitution och man saknar både basal utrustning och forskningsmedel. Bristen på utrustning är dock inte det största problemet, resonerar han, utan snarare avsaknaden av vetenskapliga kontakter och självförtroende i forskningssammanhang.

Hantverksbaserad kunskap grunden

Att ta på sig rollen som inspiratör och på olika sätt exemplifiera för malierna hur traditionell och hantverksbaserad kunskap kan ligga till grund för centrala vetenskapliga frågeställningar är därför viktigt, förklarar han. När han vid en föreläsning i Mali beskrev vilket stort värde deras växtfärgningsmetod hade för hans forskning blev gensvaret enormt. Men ojämlikheterna till trots – samarbetet med kollegorna i Mali handlar om ett utbyte, betonar Lennart Bergström:

– Även om vi inte är jämlika sett till förutsättningar, så har bägge sidor viktig kunskap att bidra med.

Han illustrerar detta genom att berätta om mötet med en Bogolan-mästare. Den hantverksmässiga kunskapen som mästaren hade verifierade inte bara en del av våra hypoteser, utan förklarade dessutom sådant som vi inte haft klart för oss, summerar han:

– Till exempel styrde han graden av svärta i tyget genom lagringstiden av den järnrika leran i vatten. Färgen blev mörkare om leran låg längre i vattnet eftersom det hade urlakats mer järn.

Miljövänligare färgningsmetoder för industrin

I förlängningen hoppas forskarna att den traditionella kunskapen om Bogolan-växtfärgning kan bidra till mindre energikrävande och mer miljövänliga ytmodifierings- och färgningsmetoder inom industrin. Att man snart publicerar en gemensam artikel visar också att forskningen lyckats uppnå resultat på en vetenskapligt hög nivå. Ska projektet förvandlas till ett mer reguljärt forskningssamarbete krävs dock fler initiativ från malierna, poängterar Lennart Bergström.

Det kravet välkomnas av den maliske forskningsledaren Cheick Dembele. Intresset för ett fortsatt forskningsutbyte med Sverige är stort, understryker han. Försäljningen av Bogolan-tyger är en viktig inkomstkälla i Mali, men den traditionella tillverkningen är tidsödande. Redan i dag finns en industriell produktion, och att utveckla tekniken skulle kunna leda till en mer kostnadseffektiv tillverkning vid sidan av den traditionella.

Kommunikationen med de svenska forskarna har fungerat bra, även om majoriteten av de maliska forskarna har begränsade kunskaper i engelska. Vid sitt första besök i Mali bad Lennart Bergström en fransktalande materialforskare från Lunds universitet, Cedric Dicko, att följa med på resan, något som öppnade många dörrar.

På frågan om vilka hinder Cheick Dembele ser för ett fortsatt samarbete, nämner han inte språk eller kulturella olikheter, utan skillnader i forskningsförutsättningar.

– Det gäller inte bara att få tillgång till en utrustning, utan i hög grad att veta hur man ska använda den. Där är kunskapen från de svenska forskarna helt nödvändig, säger Cheick Dembele.