Så kan forskning lösa globala miljöproblem

Förändringar i klimat och naturliga ekosystem är komplexa utmaningar som inte går att frikoppla från sådant som fattigdom, finanskriser och oroligheter i samhället. För att rå på dem krävs bredare grepp inom forskningen, mer samarbete med det omgivande samhället och att fler perspektiv och erfarenheter inkluderas, från fler aktörer och fler länder.

Det menar Heide Hackmann som är VD på ISSC – International Social Science Council – en medlemsorganisation som representerar samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning globalt. ISSC arbetar för att forskningen ska bidra till att lösa vår tids största utmaningar, med stort fokus på globala miljöförändringar och hållbar utveckling. Heide Hackmann är övertygad om att vi måste ägna oss mer åt det hon kallar ”integrated science”.

– Integrerad forskning krävs om vi vill att forskningen verkligen ska kunna bidra i miljöfrågor. Med integrerad forskning blir det möjligt att producera forskningsresultat som är mer relevanta och lösningsorienterade. Det blir möjligt att ta fram den kunskap som de som ska använda kunskapen behöver, säger Heide Hackmann.

Själv har hon lång erfarenhet av forskningspolitik som forskare och konsult i flera länder. Hon har doktorerat vid University of Twente i Holland och främst forskat inom områdena forskningspolitik, styrning och utvärdering av forskning.

Integrera i tre dimensioner

Med ”integrerad forskning” menar Heide Hackmann ett helt koncept med integration i tre dimensioner. Den första är integration mellan olika forskningsfält. Heide Hackmann vill se betydligt mer tvärvetenskaplig forskning, att humanister och samhällsvetare samarbetar med naturvetare och ingenjörer, på lika villkor och med ömsesidig respekt för varandras kunnande.

Den andra dimensionen består av att integrera metoder, teoretiska modeller och tankesätt från olika delar av världen.

– I mycket av vår forskning finns en tendens att agendan sätts av länderna i norr och att deras utgångspunkter, angreppssätt och modeller används. Vi behöver istället föra samman nätverk från olika delar av världen och ta hänsyn till fler perspektiv, säger Heide Hackmann.

Den tredje dimensionen handlar om att bedriva forskning i samarbete med det omgivande samhället; med beslutsfattare, organisationer och andra offentliga och privata aktörer.

– De som ska använda kunskapen ska vara en del av forskningsprocessen, redan från början när man formulerar vad som ska undersökas, till dess att forskningsresultaten implementeras. Samhällets aktörer, som till exempel jordbrukare, har också relevant kunskap om uthållighet och ska inte vara åskådare eller passiva mottagare av forskningen.

Måste förändra institutioner

Heide Hackmann upplever att det finns ett växande intresse för integrerad forskning bland forskare, men att hindren är många. Universitet och andra forskningsinstitutioner är inte organiserade för att främja samarbete vare sig på tvären eller med samhället.

– Vill man göra en akademisk karriär måste man snabbt bli publicerad, i sina egna tidskrifter. Att forska i samarbete med andra samhällsaktörer är däremot en komplex och tidskrävande process.

Heide Hackmann tror att förändringen måste börja hos forskningsfinansiärerna. Att nationella forskningsråd och internationella organ som hennes ISSC måste börja agera för att underlätta för integrerad forskning.

Själv har hon varit engagerad i den globala plattformen Future Earth sedan start. Den finansieras av ett antal forskningsanknutna organisationer och har som mål att främja integrerad forskning om miljöförändringar och uthållig utveckling.

– Att förändra universiteten tar tid och vi börjar få bråttom. Det är därför viktigt att stödja globala plattformar som Future Earth, som snabbare kan ge lösningsorienterad kunskap för uthållig utveckling. Min förhoppning är att Future Earth nu tar oss från ord till handling.

Läs också i Curie:

Nya perspektiv på klimatforskning (Curie)

Medicinare bör ta mer plats i klimatdebatten (Curie)