Så handleder de sina doktorander

Karin Stensjö har handlett tre doktorander som alla har disputerat. Under resans gång har hon dragit lärdom av sina egna erfarenheter.

– Vid ett tillfälle tappade jag tilltro till en av mina doktorander och visade det tydligt. Det tog ett och halvt år att reparera skadan som hade skett inom loppet av 15 minuter, berättar hon.

Nu är hennes mål att alla ska känna att just deras projekt är det viktigaste och att hon bemöter alla med lika mycket respekt.

– Alla ska känna att det de gör betyder lika mycket för forskningen. Jag jobbar med att lyfta fram det positiva, det ger mer motivation och det blir ett utbyte som gynnar hela forskargruppen, säger hon.

Både forskning och utbildning

De två olika bitarna i forskarutbildningen, forskning och utbildning, utgör enligt Karin Stensjö en intrikat blandning. Självklart är forskarutbildningen en utbildning och det ställs vissa krav på henne som handledare.

– Men samtidigt vill jag såklart att forskningen ska gå framåt, säger hon.

Karin Stensjö är noga med att ta reda på vilken motivation doktoranden har redan före antagningen. Sedan investerar hon i att ge doktoranden en bra introduktion.

– Ju mer man investerar i början, desto mer får man tillbaka i ett senare skede. Till exempel är det viktigt att introducera doktoranden till både forskningsfältet och till forskarna, på så sätt kan doktoranden etablera ett eget nätverk som är till nytta både under och efter tiden som doktorand.

Forskarutbildningen ska leda till självständiga forskare. För att bli självständig är det viktigt att doktoranden både tar och ges ett stort ansvar för sitt eget forskningsprojekt, menar Karin Stensjö.

Det är även doktorandens ansvar att söka hjälp när problem uppstår. Det behöver inte alltid vara hos handledaren – en biträdande handledare eller en samarbetspartner kan ibland vara mer kunnig inom vissa områden.

– Doktoranden ansvarar för sin egen utbildning, handledaren är till för att möjliggöra den, sammanfattar Karin Stensjö.

Ge det lilla extra

Essensen av Benjamin Kears handledningsfilosofi går ut på att ge doktoranderna det lilla extra, det som han på engelska kallar för ”edge”.

– Det jag försöker göra är att ge dem spetskompetens så att de kan klara sig där ute efter disputationen. Det gäller att vara realistisk, världen ser ut som den gör och det är inte lätt att hitta ett jobb inom paleobiologi.

Benjamin Kear kom till Sverige från Australien för tre år sedan och forskar inom paleobiologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Han skulle önska att doktoranderna hade mer praktisk erfarenhet av forskning och var mer självgående innan de påbörjar forskarutbildningen.

– Det behövs en stor drivkraft för att kunna klara sig på en internationell nivå efter forskarutbildningen. Min egen erfarenhet är att det går bäst för de doktorander som har en hög motivation och dessutom samarbetar med handledaren istället för att bli hållen i handen.

Mer erfarenhet av forskning redan på kandidat- och mastersnivå skulle enligt Benjamin Kear inte bara ge doktoranderna utan även Sverige en konkurrensfördel jämfört med andra länder.

– Sverige har en möjlighet att konkurrera på den internationella marknaden. Som det är nu söker många internationella studenter sig till exempelvis Storbritannien där utbildningarna är mer praktiskt orienterade.

Som att vara förälder

Benjamin Kear har deltagit i handledarkursen på engelska och tagit med sig en del verktyg därifrån, till exempel den något mjukare handledningen med positiv feedback som förespråkas.

Han uppmuntrar också sin postdok att ta en aktiv roll i handledningen av doktoranderna på det praktiska planet och ser till att doktoranderna kan vända sig till sina biträdande handledare.

Benjamin Kear är mån om att alla utvecklas till fullfjädrade forskare.

– Jag försöker att vara rättvis men i slutändan är att vara handledare lite som att vara förälder. Man kan gå kurser och läsa böcker men kommer alltid att göra misstag.

Läs också i Curie:
Kurs för bättre handledning (Curie)
Stort åtagande att vara handledare (Curie)