Så forskningsbaserad är lärarutbildningen

Forskaren Ninni Wahlström är projektledare för studien Forskningsbasering av lärarutbildning och planerar att vara färdig med analys och slutsatser i slutet av december. Studien ingår i det så kallade SKOLFORSK-projektet, vars syfte är att ge underlag till Skolforskningsinstitutet som startar nästa år.

En av Ninni Wahlströms uppgifter är att ringa in vad som menas med forskningsbaserad lärarutbildning, eftersom begreppet ”forskningsbaserad” inte är entydigt.

– I vår studie ger vi begreppet tre betydelser och det är sådana som andra forskare och myndigheter använt tidigare, säger Ninni Wahlström, som är professor i pedagogik vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Den första betydelsen forskargruppen ger begreppet är att utbildningens innehåll – bland annat kurslitteraturen –grundas på vetenskaplig forskning. Den andra är att undervisningen drivs av forskningskompetenta lärare, att studenterna alltså möter aktiva forskare i sin utbildning till lärare.

– Den tredje betydelsen är att utbildningen bedrivs som öppna och kritiska samtal, där argument ställs och prövas mot varandra – ungefär som vid en disputation, säger Ninni Wahlström.

Tillrättalagda läroböcker dominerar

Forskargruppen har studerat kursplaner och kurslitteratur för några utvalda kurser inom förskollärarprogram, grundlärarprogram och ämneslärarprogram vid 17 lärosäten i Sverige. Analysen är inte klar, men några drag kan ändå urskiljas.

– Universitet och högskolor har höga ambitioner och det är tydligt att lärarutbildningen är forskningsbaserad i Sverige när det gäller innehållet. Det är dock läroböcker och handboksmaterial som baseras på forskning som dominerar, där innehållet tillrättalagts för eleverna. Inte utdrag ur avhandlingar eller vetenskapliga artiklar, säger Ninni Wahlström.

Studien innehåller också en enkätundersökning som besvarats av 1 160 studenter och 80 program- eller kursansvariga lärare.

– Generellt sett är lärarna något mer benägna än studenterna att svara att utbildningen är forskningsbaserad. Till exempel anser de allra flesta lärare att kurslitteraturen i merparten av kurserna är förankrad i forskning, medan endast tre fjärdedelar av studenterna tycker likadant.

Vad det beror på vet forskarna inte.

– Men vi ser i studenternas kommentarer att en del av dem skiljer på vetenskapliga artiklar och läroböcker. Det finns en osäkerhet kring om anpassade läroböcker är förankrade i forskning eller inte.

Behöver mer av kritiska samtal

Studien ger en del viktiga insikter som Ninni Wahlström hoppas att Skolforskningsinstitutet arbetar vidare med. Endast 37 procent av studenterna instämmer helt i påståendet att det inom utbildningen förs öppna och kritiska samtal där olika argument prövas mot varandra.

– Det kan bero på att studenterna inte möter så många olika åsikter i kurslitteraturen, eftersom kursansvariga vill styra in studenterna på de metoder som forskare är mest överens om. Kravet på evidensbaserad kunskap kan leda till likriktning och att diskussioner och kritiskt tänkande får en undanskymd roll.

Kanske behöver lärarstudenterna mer direkt kontakt med forskningsartiklar och aktiva forskare för att argumenterande samtal ska bli en naturlig del? Ninni Wahlström hoppas att studien leder till diskussion om vad forskningsbasering av lärarutbildningen innebär idag och i framtiden.

– Vi behöver till exempel diskutera hur väl lärarstudenterna ska känna till aktuell forskning, och hur väl de ska förberedas för att skriva självständiga arbeten och söka till forskarutbildning.

Läs också i Curie:

Forskning ska göra skolan bättre (Curie)