Rektorn som brinner för kultur

Under hela sin skoltid hade Anders Fällström lätt för matematik och tyckte det var ett roligt ämne. Ändå hade han inte en tanke på att bli matematiker. Nej, planen var att bli kyrkomusiker. Eller kanske aktiemäklare.

Men det ena gav det andra. Hans högstadielärare i matematik såg en ovanlig begåvning i honom och skrev till matematikinstitutionerna vid två universitet; Uppsala och Umeå: Hade de möjlighet att låta en gymnasist delta i matematikseminarierna?

– Uppsala har fortfarande inte svarat, säger Anders Fällström och skrattar till.

Tar tåget norrut varje fredageftermiddag

Vi sitter i hans ljusa och luftiga rum högst upp i ett av husen på Mittuniversitetet i Sundsvall. Utanför fönstren bakom honom syns det ena av två berg som omgärdar staden, och vid dess fot konsertarenan Tonhallen. Den som går fram till fönstret ser också den å som rinner strax nedanför universitetet. Det är inte för inte som campusområdet heter Åkroken.

Sundsvalls topografi passar Anders Fällström, eftersom den påminner om hans uppväxtmiljö i Sollefteå. Men han har fortfarande sitt ”riktiga hem” och sin familj i Umeå, där en stor del av hans studie- och arbetsliv utspelat sig. Varje fredagseftermiddag kliver han på tåget norrut, för att sedan återvända till Sundsvall och den lilla övernattningslägenheten på söndagarna. Ofta reser han också till Mittuniversitetets campus i Östersund.

Det lät ju roligt, så då gjorde jag det en termin. Och sen frågade de om jag kunde tänka mig att bli doktorand, så jag provade det också.

I hans bokhylla sticker sex klotband ut, med sina blåa ryggar prydda med röda ränder och stilistiskt utformade S i en fallande diagonal: En klassisk utgåva av verket Sigma från 1959, som behandlar matematisk kulturhistoria med kapitel som ”matematik och logik”, men också ”matematiken som skön konst” och ”matematik och musik”. Kanske självklara böcker i en matematikers hylla, men på något vis extra passande ihop med en matematiker som Anders Fällström, ska det visa sig.

Erbjuden att arbeta som amanuens

För det var ju matematiker han blev. Umeå universitet tog nämligen emot honom trots att han ännu inte var behörig. Snart hade han läst ända till C-nivå, som det hette då, och efter att ha gjort lumpen på försvarets tolkskola, kändes det rimligt att läsa vidare. Varpå han blev erbjuden att arbeta som amanuens och hålla i några kurser.

– Det lät ju roligt, så då gjorde jag det en termin. Och sen frågade de om jag kunde tänka mig att bli doktorand, så jag provade det också.

Hans avhandling, inom området komplex analys, kom 1994. Han försöker förklara, med brasklappen att han borde kunna göra det bättre:

– Man kan säga att komplex analys är ren matte. En blandning mellan algebra, geometri och matematisk analys. Det kan användas för att föra samman olika delar av matematiken.

Efter postdoktorsstudier i Ryssland och USA utsågs han till docent och sedan fortsatte det. I sitt cv har han genom åren kunnat infoga den ena titeln efter den andra: lektor, prefekt, vicerektor, prodekan, prorektor, rektor. En rektor som brinner för kultur. Vi kommer till det.

Matematikens skönhet fångade honom

Men först: Vad är det som fascinerar honom med matematik? Hans förklaring är mångordig men går att koka ner till ungefär detta:

– Det är ett fantastiskt system utifrån några få enkla axiom, som kan användas i de allra mest skiftande områden – från relativitetsteori och kvantfysik till lingvistik, sociologi, medicin …

De kickar man kan få av att förstå ett bevis och se hur vackert det är.

Men det som fick honom att fastna för ämnet var nog dess skönhet, förklarar han.

Läs också också i Curie: Vad gör matematiken vacker?

– De kickar man kan få av att förstå ett bevis och se hur vackert det är, säger han och passar på att skicka i väg en uppmaning till landets mattelärare:

– Jag tycker det är viktigt att matematik i skolan lär ut de abstrakta delarna betydligt mer och inte bara försöker förenkla och pedagogisera med specifika exempel ur verkligheten. Matematikens styrka ligger i det abstrakta och det skulle kunna locka elever och studenter lika mycket som olika slags uträkningar.

Kultur ska vidga studenternas vyer

Med föräldrar som var språklärare respektive barnskötare hade Andes Fällström inte någon självklar ingång till matematiken. Istället var det uppmuntrande lärare som såg hans intresse och fallenhet för ämnet. Lät honom ”räkna före” på allt mer avancerad nivå.

Han gillar själv att undervisa, tycker rentav att det, vid sidan om att forska, är ”absolut det roligaste”. Ingetdera förekommer så ofta längre – tiden räcker inte riktigt till. Men det är faktiskt han som håller i litteraturkursen för Mittuniversitetets civilingenjörsstudenter. Han plockar fram de tre böcker som ingår i vår: Ray Bradburys Fahrenheit 451, Lea Yipis Fri samt Efterliv av Abdulrazak Gurnah.

Professionsutbildningarna blir ju mer och mer inrutade.

Det rör sig om det som heter Science & Scenes, och som Mittuniversitetet driver i samarbete med Scenkonst Västernorrland sedan 2023. Samarbetet går ut på att studenterna ska få möta olika konstuttryck – skönlitteratur, teater, dans, film och musik i hopp om att därmed vidga vyerna.

– Professionsutbildningarna blir ju mer och mer inrutade. Om vi tar ingenjörer till exempel. Det är klart de måste kunna sin matematik, fysik, mekanik och så vidare. Men många av dem kommer ju att vara med och utveckla samhället på olika sätt. Och då tycker jag att de behöver ett annat slags förståelse för samhället också.

Möta det som skaver

Science & Scenes och liknande kulturaktiviteter har hittills införlivats i kursplanen på utbildningarna till civilingenjör, sjuksköterska, socionom, psykolog samt på kommunikations-och PR-programmet. Anders Fällströms mål är att kultur så småningom ska ingå i samtliga yrkesprogram.

Och då tycker jag att de behöver ett annat slags förståelse för samhället också.

Inte minst handlar det om att möta det som skaver, tycker han. Något som kanske kan utmana och stimulera deras kreativitet, fördjupa deras tankevärldar. Kulturyttringarna de möter ska också ha en koppling till de övriga kurserna på respektive program. Han exemplifierar med sjuksköterskestudenterna.

Läs också i Curie: Handels rektor vill utveckla det mänskliga hos framtidens ledare

– De läser förstås mycket om döden, men det finns väldigt lite tid inom utbildningen att verkligen prata på djupet om döden. Där kan kulturen föra in en annan dimension.

Drömde om att bli kyrkomusiker

Det hela kan förstås också bana vägen mot att bli en kulturkonsument. Anders Fällström är själv ett exempel på hur mötet med en kulturyttring kan öppna en ny värld. Intresset för att läsa skönlitteratur väcktes först i gymnasiet när han fick en mycket entusiasmerande svensklärare.

– Helt plötsligt blev jag jätteintresserad och började läsa Strindberg, Dostojevskij, ja allt. Det var en väldigt stark upplevelse.

Sedan dess är han en storläsare. Och, sedan 2024, medlem i Läsrådet.

Musik fanns däremot med honom redan från barndomen. Han spelade både piano och klarinett och var medlem i musikskoleorkestern. Blev så bra på piano att han kunde vikariera som kantor. Det var ur den erfarenheten drömmen om att bli kyrkomusiker föddes.

Värderar tvärvetenskap högt

Med åren har Anders Fällström successivt börjat sätta tvärvetenskap som disciplin allt högre. Men grunden i varje ämne behöver vara stabil, poängterar han.

– Hittar man riktigt skarpa matematiker, riktigt skarpa sociologer, riktigt skarpa … lingvister kanske, och lyckas få dem att prata tillsammans kan det bli otroligt bra.

Mittuniversitetet och de andra ”fyrklöveruniversiteten” (Linné, Örebro, Karlstad) har särskilt goda förutsättningar för tvärvetenskap, anser han.

– Vi är alla bredduniversitet och tillräckligt stora för att inom flera områden kunna hålla den allra högsta forskningskvaliteten och vara bland de främsta i världen. Samtidigt är vi så pass små att varje disciplin måste fokusera, prioritera och smalna av.

De söker sig till oss för att de ser en möjlighet att här skapa något nytt ...

Den rent fysiska närheten mellan fakulteterna bidrar också till en mental närhet mellan vitt skilda ämnen, konstaterar han.

– Forskare djupt förankrade i sina egna ämnen stöter på ett naturligt sätt på forskare från helt andra områden.

Han har också en känsla av att ett slags "pionjärkänsla" fortfarande präglar dessa universitet vilket i sig kan locka duktiga forskare.

– De söker sig till oss för at de ser en möjlighet att här skapa något nytt, och då hör tvärvetenskap till det som kan utvecklas på ett naturligt och bra sätt.

Kritisk till detaljstyrning av akademin

Sedan Anders Fällström tillträdde som rektor vid Mittuniversitetet 2017 har han ibland uttryckt kritik över att riksdagen och regeringen gärna detaljstyr akademin, i synnerhet professionsutbildningarna.

– När politiker inte kan hålla armlängds avstånd till akademin och värna den akademiska friheten blir det kontraproduktivt. Vad studenter framför allt behöver för ett framgångsrikt arbetsliv och för samhällets bästa är förmågan att tänka kritiskt, kunna ta till sig forskning och fakta och vara flexibla. För övrigt är det intressant att politiker gärna är nere på detaljnivå i till exempel lärar- och socionomutbildningarna, men aldrig i läkar- eller ingenjörsutbildningarna.

När politiker inte kan hålla armlängds avstånd till akademin och värna den akademiska friheten blir det kontraproduktivt.

Anders Fällström arbetar också aktivt för att höja sitt lärosätes status. Det sker genom samarbeten med såväl lokalt och regionalt näringsliv som med offentliga institutioner i Västernorrland och Jämtland.

Ett exempel är den debattartikel som han i maj 2025 skrev tillsammans med de två landshövdingarna, politiker från flera olika partier samt en rad näringslivsprofiler. Debattörerna protesterade mot minskningen av de statliga utbildningsanslagen och vilka effekter det får, inte minst för mindre lärosäten.

– Ska vi få riktigt bra forskningsgenombrott behövs mycket mer fri forskning och större andel statliga anslag. Min vision för Mittuniversitetet är att om 20 år är den akademiska friheten total. Ingen rektor, ingen dekan och inga externa medel som styr vilken forskning man ägnar sig åt.