Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Rasha Salman i laboratoriet..

Rasha Salman håller i ett råtthjärta. Hon ska studera hur ett läkemedel påverkar vävnaden vid en blodpropp. Foto: Tonny Foghmar / Aarhus universitetshospital

NYHET

Rasha har framtiden för sig

Rasha Salman följer sina drömmars mål om att bli läkare och samtidigt syssla med forskning. Först måste hon bara göra en mängd strategiska val.

Rasha Salman har precis flyttat till Århus i Danmark och fyllt 25 år. Redan när hon var 16 år visste hon att det var forskande läkare hon ville bli och när hon fick representera Sverige i en internationell forskartävling var det en milstolpe på vägen.

Vetenskapsrådets tidigare tidning Forskning & Medicin träffade henne på campus i Huddinge när hon var 18 år och läste fristående kurser på Karolinska institutet i väntan på att komma in på läkarprogrammet. Nu har det gått sju år och Curie ringer upp henne i Danmark.

– Det var så kul när jag googlade och läste den gamla artikeln, allt har ju blivit som jag tänkte mig då, utbrister Rasha Salman som nu studerar till läkare i Odense.

Att det blev Danmark istället för Sverige är hon väldigt glad för. Rasha Salman tycker att den danska läkarutbildningen har stark forskningsanknytning. Många lärare forskar själva och det ordnas till exempel forskar-dating där läkarstudenter får träffa forskare.

Ett säkert projekt

Och så finns möjligheten att avbryta studierna under ett år för att istället genomföra ett forskningsprojekt. Det är den möjligheten Rasha Salman nu har nappat på. Först tänkte hon sig ett projekt inom hjärtmedicin på barn, den gren hon är mest intresserad av. Men det fanns inte i Odense. Så det blev ett kardiologiprojekt i Århus istället.

– Jag valde en hjärtavdelning som blivit korad till Danmarks bästa, med välkänd professor och forskningsenhet. Eftersom jag flyttar till en annan stad vill jag ha ett säkert projekt som ger betydelsefulla resultat på ett år. Dessutom kan det vara svårt att komma in på det här laboratoriet sedan om man inte redan har en kontakt här.

I projektet ska hon operera djur och studera hur ett läkemedel påverkar vävnaden vid blodpropp. Syftet är att så småningom kunna använda läkemedlet vid bland annat hjärtoperationer på människa för att minska skador av syrebrist. Nyligen kom hon in i djurhuset i källaren för första gången.

– Det hade nog inte riktigt gått upp för mig hur det skulle vara att operera djur och det kändes lite svårt att se dem. Men efter ett tag, när jag får mer självförtroende för detta kommer säkert skuldkänslan att försvinna. Djuren blir behandlade som människor och det krävs djurförsök för att vi ska få nya läkemedel till människor.

Forskarglasögon

Säker, social och strategisk, det är ord som verkar passa in på Rasha Salman. Men jämfört med för sju år sedan har hon kanske blivit lite mer fundersam om hur livet ska läggas upp. Det är till exempel inte självklart att hon ska doktorera.

– Först ska jag bli klar läkare och få min legitimation på plats. Sedan kanske jag tar en PhD. Det beror ju på var det här projektet slutar.

Det är nämligen möjligt att tillgodräkna sig tiden för detta forskningsår i en kommande forskarutbildning, som då kan göras på två och ett halvt år. Och även utan att doktorera ser hon sig kunna ha en forskningsnära verksamhet som läkare, till exempel genom att arbeta med kliniska prövningar.

Det här forskningsåret är bland annat ett sätt att bli bättre på statistik och metoder. Även i läkaryrket är det som hon säger ”nyttigt att ha de glasögonen att se med”.

– Det är så många val att göra och nu behöver jag en försmak av vad forskarlivet kan ge. Jag vill hålla dörren öppen för forskning, framtiden ligger för mig.

Läs också i Curie: Forskarutbildningen alltmer internationell

Forskningsår

Ett forskningsår är en möjlighet för en läkar- eller tandläkarstudent i Danmark att få prova på forskning inom hälsovetenskap. Studenten tar ledigt från de vanliga studierna under ett halvt eller ett år för att genomföra ett forskningsprojekt. En viss lön utgår till studenten under forskningsåret.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 21 januari 2013

Caroline Ardbo

Forskarutbildningens strategiska betydelse har hamnat alltmer i fokus. Konkurrensen hårdnar, samarbetena blir mer globala. Vad kan Sverige lära av länder som Danmark och Malaysia? ...

Debatt 22 februari 2022

Ulrika Wallén, Svenskt Näringsliv

Sverige behöver en nationell strategi för att svenskt näringsliv ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Det krävs både en utbildning i toppklass och att vi kan beh...

Nyhet 19 oktober 2022

Carina Järvenhag

Europeiska universitetsinstitutet i Florens är inte så välkänt i Sverige, men här bedrivs forskning av yppersta klass. Den internationella miljön drar till sig professorer, forskar...