Privata medel för banbrytande forskare

Institutet tillhör Oxford Martin School som grundades efter en donation från filantropen James Martin. Hans vision var att där skulle bedrivas unik, tvärvetenskaplig forskning för att lösa århundradets problem.

– Vi har fått pengar för att tänka långsiktigt. Bidraget trappas ner över tid och vi ska stå på egna ben. Det klarar vi ganska bra, säger Anders Sandberg som är en av forskarna vid institutet.

Forskare som verkar inom ett område som är ganska nytt kan dock i stor utsträckning få förlita sig på privat finansiering, menar han.

– Offentliga finansiärer satsar ofta på det som de vet kommer att fungera. Det ger garanterat resultat, men är sällan banbrytande. Och det är svårt för interdisciplinär forskning som vår att söka statligt stöd. Vi passar inte in inom ett forskningsområde. Men samtidigt händer det riktigt intressanta ofta i skärningspunkten mellan discipliner.

Offentligt stöd är undantag

Institutets forskning handlar till stor del om säkerhet kring artificiell intelligens. En mindre del rör specifika tekniker och så finns ytterligare en del som går ut på att utveckla teorier om hur man ska hantera olika oklara problem.

Anders Sandberg drar i dagarna igång ett projekt som hör till den senare gruppen. Det handlar om globala miljörisker och hur man ska resonera när man använder teknik som kan ha osäkra och farliga konsekvenser – som att skjuta upp stoft i stratosfären för att reducera växthuseffekten. Syftet är att minska uppvärmningen, men metoden kan ha risker i sig och en fråga för forskarna är hur man ska hantera användningen av teknik som denna.

Projektet Osäkerhet och försiktighet: Miljöbeslut som involverar katastrofala hot stöds av Europeiska forskningsrådet, ERC, och skiljer sig därmed från de flesta andra projekt vid institutet, som sedan starten oftast finansierats med privata medel.

Mycket privata medel

Institutet har fått stöd bland annat från den brittiska forskningsstiftelsen Leverhulme Trust. I fjol kom ett stort tillskott från Elon Musk, en av grundarna till Tesla Motors, via amerikanska centret Future of Life Institute. Stödet går till forskning om säker artificiell intelligens, AI.

Det är institutets chef och grundare Nick Boströms område. Han analyserar artificiell intelligens som i ett skräckscenario kan utvecklas till superintelligens och utplåna mänskligheten. I ett pressmeddelande förklarar Elon Musk sitt stöd till forskningen så här:

– Ledande forskare inom artificiell intelligens säger att AI-säkerhet är viktigt. Jag håller med, så jag skjuter till tio miljoner dollar för att stödja forskning som säkrar att det används till nytta för människan.

En del av de tio miljonerna hamnade hos forskarna i Oxford.

Forskat på uppdrag

Ytterligare en intäktskälla är uppdragsforskning. Anders Sandberg har till exempel fram till nyligen jobbat med ett projekt i samarbete med försäkringsbolaget Amlin. Det handlar om bristerna i de matematiska modeller bolagen använder för att beräkna framtidsscenarier och risker.

– Generellt ska man undvika privat finansiering om det finns ett uttalat mål att nå ett visst resultat. Vi är generalister så vi klarar oss ganska bra.

Sen handlar det också om vilken finansiering man redan har, påpekar Anders Sundberg.

– Vi hade kanske inte åtagit oss försäkringsprojektet idag, när vi har god finansiering. Det ligger lite utanför vårt kärnområde som är långsiktiga, globala frågor. Samtidigt har vi lärt oss mycket som vi kan använda i andra projekt.

Kan påverka

Han tror att det kan finnas en omedveten tacksamhetsskuld till finansiären, som kan ha en vinklande effekt på resultatet. Det gäller även om finansieringen kommer från offentliga medel.

– Även stater och myndigheter har åsikter och vinklingar. Forskning kan bli subtilt vinklad.

En annan aspekt är att finansieringsformen kan påverka forskningens status.

– Viss finansiering har inbyggd statuseffekt. Vissa forskningsstiftelser eller finansiärer har extra prestige. Även det motsatta gäller, som finansiering från tobaksindustrin. I vissa akademiska kretsar anses industripengar smutsigare än de från forskningsstiftelser. Många oroar sig över att det blir en inbyggd vinkling. Men verklighetskontakten är givande, säger Anders Sandberg.

Två av tolv är svenskar

Institutet tillhör formellt den filosofiska fakulteten vid universitetet. Där finns tolv forskare, varav två är svenskar. Förutom Anders Sandberg är det institutets chef Nick Boström.

Forskarna håller till i Littlegate house, ett hus som markant skiljer sig från de flesta andra universitetsbyggnader i Oxford som är från 1600-talet och framåt. Littlegate House är ett fyrkantigt hus i gult tegel från 1960-talet. Närmaste grannen är Pembroke College, en pampig stenbyggnad från 1624.

– Men kontorslokalerna är bra jämfört med många historiska byggnader i Oxford. Och vi kan se ut över Pembroke College medan de måste stå ut med att se vårt hus, säger Anders Sandberg.

Hans arbetsrum med utsikt över grann-collegets trädgård är ganska stort och han räknar med att snart behöva dela det med någon annan. Sex nya forskare ska anställas vid institutet under våren. Det betyder också att andelen svenskar kan komma att öka. Ett par av de sökande kommer från Sverige.

Future of Humanity Institute Länk till annan webbplats.