Politiker: Hur vill ni öka den akademiska friheten?

Centerpartiet (C)

”Ökat oberoende och större basanslag till lärosätena”

Vi vill att lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet utifrån lokala förhållanden.

Ökade basanslag för lärosätena skapar långsiktiga förutsättningar för profilering, tryggare anställningar och stärkt kvalitet. För att skapa ledande forsknings- och utbildningsmiljöer är det viktigt att ge forskare långsiktig finansiering av tillräcklig volym. En sådan långsiktighet ger möjligheter till risktagande och profilering, vilket ofta är en förutsättning för att producera den allra bästa forskningen.

Vi vill stärka oberoendet hos såväl lärosäten som forskare och lärare som är verksamma där. Därför vill vi att staten ska stötta högskolor och universitet som väljer att övergå till en stiftelseform, att politikens makt över och i deras styrelser minskas och stärkt anställningstrygghet för lärare och forskare. Vi vill även stärka grundlagsskyddet för den akademiska friheten.

Kristdemokraterna (KD)

”Motverka styrd finansiering”

Lösningar på samhällsutmaningar växer i de flesta fall fram genom den kreativitet och kunskap som genererats genom långsiktig investering i den fria forskningen. För att stimulera de bästa och mest innovativa forskningsidéerna värnar Kristdemokraterna därför den akademiska forskningen och det fria forskningsstödet.

Vi är också kritiska till de lärosätesspecifika mål som regeringen har gett när det exempelvis gäller antalet kvinnliga professorer och antalet biträdande lektorer. Regler som dessa kommer att inskränka den akademiska friheten och lärosätenas möjlighet att välja rätt kompetens för rätt position.

Ur ett internationellt perspektiv finns det en risk för att demokratiska länder utsätts för systematisk, fientlig utländsk infiltrering av den akademiska sfären. Det kan till exempel ske genom styrd finansiering inom vissa ämnesområden, inte minst områden med säkerhetspolitiska intressen. Detta måste uppmärksammas och motverkas samtidigt som vi inte får hamna i en situation där enskilda utländska – inklusive kinesiska – forskare misstänkliggörs. Värnandet av den akademiska friheten behöver därför diskuteras på EU-nivå, vi måste hjälpas åt och samarbeta.

Liberalerna (L)

”Grundlagsskydda akademisk frihet”

Vi har sett under de senaste åren hur akademisk frihet blir ett slagträ i en politisk debatt. Betydelsen av akademisk frihet är alltför viktig för att vi ska låta det ske. Begreppet behöver därför utredas, renodlas och skrivas in i grundlagen.

Vi vill värna den högre utbildningens kvalitet genom att aldrig tillåta fler utbildningsplatser om det sker på bekostnad av kvaliteten. Inom flera områden är bristen på universitetslärare omfattande, vilket hindrar att den högre utbildningen kan expandera och byggas ut med fler platser utan att kvaliteten i undervisningen försämras. Mer behöver göras för att öka tillgången till universitetslärare.

För att attrahera och behålla fler utländska studenter som har utbildat sig i Sverige bör dessa ges ökade ekonomiska incitament att stanna. Ett system där utländska studenter som tagit examen skulle få en del av sin utbildningsavgift betald om de väljer att arbeta i Sverige borde utredas.

Miljöpartiet (MP)

”Demokratin är viktigaste skyddet”

Den akademiska friheten måste försvaras, precis som den konstnärliga och den publicistiska friheten. Miljöpartiet var i regeringsställning med och drev på för den principbestämmelse om akademisk frihet som sedan förra året finns i högskolelagen. Även trygga anställningar och goda villkor för forskare och lärare är en viktig förutsättning för akademisk frihet. Otrygga forskare som hela tiden är hänvisade till att söka medel av externa finansiärer är aldrig helt fria. Vi måste också med alla medel bekämpa hat och hot mot forskare.

Det viktigaste skyddet mot demokratin är dock alltid att väljarna röstar för – och inte emot – demokratin. I valet i höst kommer de två alternativen ställas mot varandra.

Moderaterna (M)

”Ta bort politiska pekpinnar”

Det är helt centralt att vi bättre värnar den akademiska friheten i Sverige och ser till att forskningen står fri från politiska pekpinnar. Ett exempel som framkommit på senare tid är forskare som vittnar om problematiken i att numera behöva redogöra för köns- och genusperspektiv i forskningens innehåll när de ansöker om projektbidrag. Även om detta perspektiv inte är tillämpligt för forskningen föds en uppfattning om att ett sådant perspektiv krävs för att komma i fråga för finansiering. Det är en olycklig situation.

För att värna forskningens frihet från politiska pekpinnar och inflytande, och därmed möjliggöra för banbrytande forskningsresultat, är det avgörande att vi tydliggör rollerna för rektorer och styrelseledamöter vid våra lärosäten och att dessa tillsätts genom sakkunnigförfarande.

Vi måste också se över den myndighetsbyråkrati för etikprövning som idag hämmar svensk forskning inom alla discipliner.

Socialdemokraterna (S)

”Investera i fri forskning och högre utbildning”

Vi har stärkt den akademiska frihetens ställning i lagen och ska fortsätta investera i den fria forskningen och högre utbildningen över hela landet. Vi ska fortsätta stå upp för den akademiska friheten i Sverige och världen.

Vi vill satsa på tryggare anställningsformer för forskare och mer stabil forskningsfinansiering. Samhället ska göra mer för att förhindra och beivra hot och hat mot forskare. Ansvarsfull internationalisering blir en viktig fråga de närmaste åren, både för att skydda forskningen mot ovälkommen påverkan och för att stötta forskningens frihet i andra länder.

Universitet och högskolor ska inte vara några skyddade rum utan platser där också kontroversiella åsikter kan brytas, förutsatt att det sker på ett respektfullt sätt och inom de ramar som det akademiska samtalet sätter.

Öppen vetenskap är ett annat sätt att stärka den akademiska friheten genom att öka transparensen och möjligheter till publicering.

Sverigedemokraterna (SD)

”Inga politiska poster i lärosätens styrelser”

Svenska lärosäten måste stå fria från politisk påverkan, inte bara i formuleringar i forskningspropositioner, utan även i praktiken. Idag styr staten både direkt genom representation i lärosätenas styrelser och indirekt genom styrning av forskningsanslagen. Vi menar att detta hämmar lärosätenas oberoende och därmed den fria forskningen.

Lärosätena ska i mycket högre utsträckning själva bestämma över hur forskningsanslagen ska användas. Vi tror att detta kommer att leda till en mer dynamisk och framgångsrik forskning. Likaså bör politiska poster i högskole- och universitetsstyrelser avskaffas.

Vänsterpartiet (V)

”Trygga villkor och öppen tillgång till resultat”

För Vänsterpartiet är trygga villkor för forskare och studerande den viktigaste faktorn för att garantera den akademiska friheten. Därför vill vi att migrationslagstiftningen ändras så att de hinder som finns för forskare och studenter att kunna komma till Sverige tas bort. Vi vill även avskaffa avgifter för utomeuropeiska studenter för att ge alla samma rätt till utbildning och möjliggöra utbyten av erfarenheter mellan studenter från olika länder.

Ökad trygghet innebär också att anställningstryggheten för forskare måste öka och antalet otrygga anställningar minska. Samma villkor som gäller på den ordinarie arbetsmarknaden måste även gälla forskare.

En annan viktig faktor för den akademiska friheten är att den forskning som publiceras är tillgänglig för andra forskare och allmänheten. Detta är också viktigt för att bibehålla förtroendet för en offentligt finansierad forskning. Därför är det viktigt att motverka att forskningen hamnar bakom betalväggar hos olika tidskrifter.