Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Lena Klasén står framför en stor dataskärm.

”Visual Crime Scene" visar en digital brottsplats och finns som en interaktiv utställning på Visualiseringscenter C i Norrköping. Foto: Henrik Lenngren.

NYHET

Polisen behöver ett eget forskningsinstitut

Sverige behöver ett forskningsinstitut som kan utveckla polisarbetet och användningen av AI för att bekämpa brott. Det menar Lena Klasén som är ansvarig för forskningsfrågor inom Polisen.

– Om vi bara håller på med klassiskt polisarbete tappar vi mark, säger hon.

Lena Klaséns forskning handlar om hur man gör brottsplatsundersökningar och forensiska undersökningar mer effektiva med hjälp av artificiell intelligens, AI. Det går till exempel att göra en tredimensionell digital modell av brottsplatsen – en digital tvilling. Till den kan man lägga personerna som befann sig där. Genom animationer kan man sedan följa var de är och hur de rör sig på platsen, och till och med se insidan av deras kroppar och eventuella skottskador.

På så sätt går det att spela upp brottet och titta på brottsplatsen från olika håll. Till modellen kan man sedan lägga rapporter med annan information som finns och analysera händelseförloppet. Den digitala tvillingen blir som ett tyst vittne.

– Den behöver inte ens vara tyst. Vi håller nu på att lägga in digitala assistenter för att få en interaktiv tvilling. Det kan vara ett stöd för utredare och forensiker som kan prata med brottsplatsen, berättar Lena Klasén som är direktör för forskningsfrågor vid Polismyndigheten.

Digitala bevis för brott

I en forensisk undersökning använder man vetenskapliga metoder för att behandla spår på en brottsplats och omvandla dem till bevis som kan avgöra vem som har gjort vad.

I dag har nästan alla brott en digital komponent.

I konventionell forensik är spåren exempelvis dna, blod eller vapen. I digital forensik är bevisen digitala. De kan vara sms, filmer eller annan i information som kan hittas i mobiler och datorer, eller färdskrivaren i en bil som visar bilens position.

– Med digital forensik kan man exempelvis ta reda på om en film spelats in med en viss kamera, eller hur samtalstrafiken har gått till i droghandel mellan två personer, säger Lena Klasén.

Polisen behöver snabbt AI-teknik

En viktig del i hennes arbete är att öka användningen av AI inom polismyndigheten.

– Polismyndigheten behöver snabba på införandet av AI, eftersom AI utvecklas snabbt och de kriminella också snabbt fångar upp ny teknik. Stora internationella syndikat rekryterar folk i hela världen som kan sitta hemma vid sin dator och jobba, tjäna pengar och ta stora risker. Det finns massor av kriminella appar, som exempelvis visar hur man skickar ut massbedrägerimejl.

I dag har nästan alla brott en digital komponent.

– Om vi bara håller på med klassiskt polisarbete tappar vi mark, säger hon.

Polisen i samarbete med universitet

Mycket av den teknik som används inom forensiken har utvecklats inom den akademiska forskningen. Så är det exempelvis för tekniken bakom digitala brottsplatser. Därför är samarbete viktigt.

Utöver sin anställning vid Polisen är Lena Klasén även adjungerad professor vid Linköpings universitet. Det innebär att hon tillbringar runt 20 procent av sin arbetstid på institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet. Resterande tid är hon på sitt ordinarie arbete hos Polisen. Meningen är just att det ska vara till nytta för båda parter.

Men det går lite trögt. Ännu så länge finns ingen formell bas för den tillämpade forskningen.

– Jag kan se hur forskningsresultat från universitetet, framför allt AI-baserade metoder, kan användas för att effektivisera metoder inom Polismyndigheten. Till universitetet tar jag med mig behov och riktiga problem och vad som behöver effektiviseras, säger hon.

Samlar kompetens inom digital forensik

Området AI och digital forensik är stort och snabbt växande. Samtidigt fanns det länge för få IT-forensiker med den kompetens som krävs för att utveckla och använda tekniken. Det var också bakgrunden till att nätverket Digital Forensics Sweden bildades 2018.

Lena Klasén, som då var chef på Nationellt forensiskt centrum, NFC, var en av dem som drog igång arbetet. Nu är ett 60-tal parter med olika kunskaper med.

– Vi ville ha ett nätverk av duktiga människor att fråga om råd om digital forensik.

I nätverket finns representanter för hela kedjan för digital forensik, från grundforskning till företag. Universitet, myndigheter, små och stora företag och frivilligorganisationer är med.

– Vi har nätverksträffar och sätter ihop forskningsprojekt baserade på behoven.

Kan simulera kriminella mönster

Forskningsprojekten kan exempelvis handla om metoder för att upptäcka penningtvätt. Ett problem i det sammanhanget är att varken myndigheter eller banker får dela data som kan vara relevanta. En lösning då är att simulera händelser.

Det kan vara en algoritm som identifierar ett mönster i data som tyder på penningtvätt, som man tränar på riktiga data. Utifrån den gör man en AI-modell där kriminella mönster uppträder på samma sätt som med riktiga data.

– Du delar inte skarpa data utan pseudoinformation om dina data som andra kan använda. På så sätt går det att dela data på ett bra och säkert sätt.

Vill ha ett polisforskningsinstitut

En viktig fråga för nätverket har varit att starta utbildningar inom området, och sedan 2023 finns en mastersutbildning i cybersäkerhet – där digital forensik är en viktig del – på Linköpings universitet. Liknande utbildningar finns på KTH och Högskolan i Halmstad.

Digital forensik är lite vilda västern. Det kommer nya metoder hela tiden och de går att skala upp för att snabbt begå fler brott.

Ett annat mål är att etablera ett kompetenscentrum. På samma sätt som Försvarsmakten har Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, behöver Polisen ett institut för tillämpad forskning, tycker Lena Klasén.

– Det behövs en kraftsamling för att öka kompetensen i Sverige. Digital forensik är lite vilda västern. Det kommer nya metoder hela tiden och de går att skala upp för att snabbt begå fler brott.

Men det går lite trögt. Ännu så länge finns ingen formell bas för den tillämpade forskningen. Nätverket har fått visst ekonomiskt stöd från regionen, NFC och polisen, men saknar basfinansiering.

– Vi behöver förstå att digitala brott är ett allvarligt hot och ta ett samlat grepp om forskningen.

Lena Klasén har haft ett antal olika jobb under sin karriär. Hon har varit flygprovningsingenjör på FOI – och tagit privatflygarcertifikat för att förstå miljön bättre. Som forensisk expert åt amerikanska justitiedepartementet och på Statens kriminaltekniska laboratorium har hon analyserat bilder. Hon har varit chef över forskningen om sensorsystem på FOI och över flygburna system på Saab.

År 2015 blev hon chef på Nationellt forensiskt center. Fyra år senare blev hon direktör hos Polismyndigheten – med uppdraget att verka för att öka forskningen.

Genom alla jobb finns en röd tråd

– Jag har hela mitt liv jobbat med system, sensorer och bildanalys. Oavsett var jag jobbat. Som forskare eller som chef. Nu forskar jag inom digital forensik. Målet är att kunna effektivisera och hjälpa polisen med digital forensik.

Lena Klasén doktorerade på Linköpings universitet, på en avhandling om bildanalys och sensorer. Den handlade om hur man hittar och identifierar människor i en video.

Men om hen hoppar över disk kan man göra en 3D-modell, vrida och vecka ut den och se rörelsemönster och längd.

– Jag förstod tidigt att det var på bilder jag skulle lägga min energi. Bilden innehåller djupinformation som gör att man kan se vad som har hänt. Om jag till exempel vill mäta längd på en bankrånare är det lätt om hen står upp. Men om hen hoppar över disk kan man göra en 3D-modell, vrida och vecka ut den och se rörelsemönster och längd.

Forskade tidigt om 3D-modeller

Det senare skrev hon om i sin avhandling. Det var lite tidigt då, men i dag finns tillräckligt kraftiga datorer för att göra sådana 3D-modeller. Samma teknik används för övrigt för att beräkna vikten på grisar, något som har utvecklats i ett företag som Lena Klasén varit idégivare till. Det är ett av flera företag som hon har bidragit med kunskaper till. När hon var mellan jobb var hon med och grundade ett bolag som gör ”intelligenta” bultar.

– Jag har haft lyxen och förmånen att kunna göra vad jag vill. Men jag måste känna att jag bidrar till ett bättre samhälle, det är otroligt viktigt för mig.

Adjungerad professor

En adjungerad professor har sin huvudsakliga anställning utanför akademin. Genom adjungerade professorer får lärosätet möjlighet att ta del av expertis från delar i samhället som normalt inte finns i den ordinarie verksamheten, exempelvis andra myndigheter, näringslivet eller hälso- och sjukvården.

AI

Du kanske också vill läsa

Krönika 4 februari 2025

Vi får inte tappa bort att teknikutveckling och framtida beredskap är frågor som inte är bestämda på förhand. Det handlar snarare om att formulera hur vi vill att tekniken och samh...

Nyhet 17 december 2024

Carina Järvenhag

Allt från en bra snöskyffel till fred på jorden, men också en robust anteckningsbok och upptäckten av liv i rymden. Fem forskare önskar sig både hårda klappar och drömmer stort när...

Nyhet 18 mars 2024

Charlie Olofsson

Som litet land är det svårt att konkurrera internationellt inom AI. De som driver på utvecklingen i Sverige ser ändå nischer där vi kan bli världsledande. − Jag tror att vi ska ha...