Kerstin Lindblad-Toh tillbringar halva året vid Broad Institute i Cambridge, Massachussets, och har plockat med sig några ingredienser för en kreativ miljö till Science for Life Laboratories i Sverige. Det här är den tredje av tre artiklar i Curie om Broad Institute.
Broad Institute i Cambridge, Massachusetts, tillhandahåller det ambitiösa forskare behöver. Resurser, infrastruktur och friheten att ta sig an vetenskapliga utmaningar. Det här är den andra av tre artiklar i Curie om Broad Institute.
Eric Lander är känd som en av huvudpersonerna bakom kartläggningen av den mänskliga arvsmassan. Med det i bagaget blev han en av de ledande drivkrafterna bakom Broad Institute i Cambridge, Massachussets, som bedriver vetenskap på ett nytt sätt. I den första av tre artiklar om Broad Institute i Curie delar han med sig av sina tankar om vad som gör en kreativ forskningsmiljö.
Det är låginkomstländernas egna forskare som är bäst lämpade att avgöra vilken forskning som ska bedrivas hos dem och vilka lösningar som ska prövas. De kan också bäst hantera bristande infrastruktur, korruption och ont om utrustning. Därför, menar Cecilia Öman som har erfarenheter från forskning i ett 30-tal länder, måste forskare utifrån alltid samarbeta med sina inhemska kolleger. Detta är Curies tredje artikel om forskning i och om låginkomsländer.
Att skaffa sig koll på vad man ska ha på sig när man träffar en rektor, hur man hälsar och äter är viktigt för den som forskar i ett land där man inte är förtrogen med kulturen. Det understryker Anna Bergström från Uppsala universitet, i den andra av tre artiklar om forskning i och om låginkomstländer.
Att forska i och om låginkomstländer lockar. Antalet ansökningar om U-forskbidrag ökade med mer än 40 procent i år jämfört med 2012. Från och med i år ansvarar Vetenskapsrådet helt och hållet för U-forsk, men Sida fortsätter att vara den största svenska finansiären av forskningssamarbeten med låginkomstländer. Det här är den första av tre artiklar om forskning i och om låginkomstländer.
Hälsoargument kan vara avgörande för politiska beslut som påverkar klimatet. Professor Johan Rockström och Gunhild Stordalen, disputerad forskare i medicin och VD för en forskningsstiftelse, anser att läkare och medicinska forskare bör höras mer i debatten. Deras kunskaper kan påverka allt från vilken mat som produceras, till hur vi planerar nya samhällen.
Thomas Frisell älskar statistik och samhällsfrågor och bloggar gärna om konflikter i mötet mellan forskarvärlden och samhället. Till vardags forskar han om genetisk epidemiologi vid Karolinska institutet.
Han studerar exploderande stjärnor på miljarder ljusårs avstånd och gillar att förklara kosmologi för lekmän. Robert Kirshner är professor i astronomi vid Harvard University i USA.
Heide Hackmann är VD för International Social Science Council och en av de drivande bakom Future Earth, den nya internationella plattformen för forskning om hållbarhet. Hon önskar mer av så kallad integrerad forskning och tror att samarbete är vägen till lösningar på globala miljöproblem.
