Som konstnär har Peter Hagdahl länge intresserat sig för hur det globala nät av information som vävs allt tätare runt oss påverkar vår identitet, vår världsbild, våra drömmar och värderingar. De senaste tre åren har han utforskat detta tema även inom ramen för ett konstnärligt forskningsprojekt.
Är Facebook ett verktyg för kommunikation eller ett sätt att exploatera människor genom att använda deras personliga information? Inget av perspektiven räcker till, menar Martin Berg. Han är forskaren i sociologi som flyttade forskningen från akademin till en webbyrå för att få nya infallsvinklar.
Biobanksprover är en bas för information om sjukdomar. Ibland behövs det en koppling till patienternas journal eller annan känslig information som kan kränka den personliga integriteten. Del tre av Curies artikelserie om biobanker tar sig an de etiska utmaningarna som biobanksforskningen möter.
Hastigheten, varumärket och etiken. Journalister har kommit långt med att anpassa arbetet till sociala medier. Det får konsekvenser för yrkes- och pressetiken.
Stora förändringar i jordens miljö och klimat kan studeras på mikroskala i Naturhistoriska riksmuseets nya Vegacentrum för mikroanalys. Den 20 september 2012 undertecknade museet och Vetenskapsrådet överenskommelsen om finansiering för centret som blir nationellt och tillgänglig för forskare i hela landet.
Många säkerhetsföretag begränsar sig inte längre till personskydd och övervakning, utan erbjuder även väpnade tjänster i konfliktområden. I oroshärdar världen över köper såväl statliga som ickestatliga aktörer tjänster från privata företag. För den som vill forska om denna hemlighetsfulla bransch kan det vara knepigt att få fram uppgifter.
Efter satsningarna på stora forskningsmiljöer kommer nya trender. Idag är det elitforskning och forskning för att lösa stora samhällsproblem som gäller. Det finns dock risker med trendtänkandet, påpekar universitetsföreträdare som Curie har pratat med. Finansieringssystemet kan bli ryckigt och leda till för lite variation.
Enligt den utvärdering av Linnémiljöerna som publicerades i juni bedriver forskningsmiljöerna nyskapande spetsforskning och mång- och tvärvetenskapliga samarbeten. De ger också utrymme för unga forskare att utvecklas. Däremot var panelen kritisk till att så få forskare var rekryterade utanför det egna lärosätet. Hur ser då rektorerna på Linnébidragen? Curie har frågat sex rektorer.
Regeringen satsar totalt 11,5 nya miljarder kronor på forskning och innovation under åren 2013-2016. Satsningen rör bland annat life science-området, forskning som ska leda till produkter och tjänster samt basfinansiering av universitet och högskolor.
Det surrar. Ljuset bländar. Källaren i Akademiska Sjukhuset i Uppsala liknar ett ishotell och är med sina 700 kvadratmeter värd för en miljon prover som förvaras vid minus 80 grader. Hur kom de hit? Vart ska de sen? I andra delen av artikelserien om biobanker ger tidningen Curie några exempel på biobanker och vetenskapliga projekt.