Hur ser grundforskningens ställning ut i Sverige och vad menar vi egentligen med grundforskning? Curie har pratat med Karin Markides, Mats Ulfendahl och Göran Blomqvist. Alla tre har erfarenhet av forskningsfinansiering i ledande position vid bland annat Vinnova, Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond.
Universiteten har ett public service-ansvar och borde skapa egna plattformar för redaktionellt innehåll om forskning. Det menar Magnus Bremmer som nyligen startade det digitala bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Vitterhetsakademin.
Biologen Andreia Miraldo forskar om svenska insekters livsviktiga roll i ekosystemet. Hon beskriver sig själv som en nomad som reser dit hennes forskning tar henne. Hon har bland annat undersökt fröers egenskaper i Amazonas djungel och inventerat dyngbaggar på Madagaskar.
Hon bloggar om forsknings- och utbildningspolitiska frågor som ligger henne varmt om hjärtat. Anna Ilar är doktorand vid Karolinska institutet och vice ordförande för fackförbundet Sulf. På sin lediga tid gillar hon att träna, resa och besöka kattcaféer runt om i världen.
Att arbeta med grundforskning är tålamodsprövande - det kan ta decennier att nå konkreta resultat. Det vet mikrobiologerna Jan Holmgren och Ann-Mari Svennerholm som sedan 1970-talet forskat om koleravaccin. Idag är paret flerfaldigt prisade för sitt mångåriga arbete.
Att kunna betala med kontanter eller att valsedlar inte borde plockas offentligt. Frågor som rör integritet intresserar den politiskt engagerade matematikprofessorn Svante Linusson. Nu ställer han upp i EU-valet.
Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets vägvalsrapport som pekar ut vägen framåt för svensk forskning.
Grundforskning handlar om att finna ny kunskap, men begreppet har flera definitioner och uppläggen skiljer mellan olika forskningsfält. Mats Benner, professor i forskningspolitik, reder ut vad som är grundforskning och förklarar varför så få forskare tar ut svängarna numera.
Ulrika Hallgren hade bestämt sig för att varken bli organisk kemist eller doktorand – men valde ändå den vägen. Idag är hon tacksam för att hon slussades i den riktningen, trots att hon lämnat forskningen och arbetar som kemikaliesäkerhetssamordnare vid Karolinska institutet (KI). – Jag tror inte att jag skulle ha klarat det här jobbet utan min forskningsbakgrund, säger hon.
Efter 25 år som forskare började sociologiprofessorn Stefan Svallfors skriva ned sina egna erfarenheter av forskarvärlden. Böckerna handlar om gruppens och kroppens betydelse, om hur bra överblick man får från ett hörn och om en forskningspolitik som gått vilse. Sedan i januari är han huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet.