Fredrik Pleijel är marinbiolog och forskar om havsborstmaskar. För att säkrare kunna artbestämma de små maskarna tar han bilder av dem. På så sätt sparas viktig information om deras färg.
På några år har storskalig proteinanalys blivit ett nytt, viktigt fält inom biomedicin. Det är ett stort steg, jämförbart med när det blev möjligt att studera hela genomet istället för enstaka gener, menar Johan Malmström på nationella forskningsinfrastrukturen BioMS.
Under flera år har det varit ont om pengar till forskningens infrastrukturer. Det var till och med osäkert om nästa planerade utlysning skulle kunna genomföras. Men i dagarna blev det klart att regeringen skjuter till 1,3 miljarder i budgeten för infrastrukturer under tre år, som en del i en stor satsning på forskning.
Piano Suite Curie skildrar 23 viktiga händelser i den världsberömda vetenskapskvinnans liv. Tonsättaren och musikern Camilla Ringquist blev fascinerad av Marie Curie efter att ha sett en dokumentär på SVT.
Efter forskarutbildning inom kvartärgeologi lämnade Jonas Björck akademin och har sedan dess arbetat vid bland annat Vetenskapsrådet och på Utbildningsdepartementet. I april i år tillträdde han som generaldirektör för Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
Trots omfattande jämställdhetssatsningar har andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer minskat vid flera universitet och högskolor. Regeringen har satt upp mål för att öka andelen kvinnor som rekryteras, men majoriteten av lärosätena når inte ända fram.
För neuroforskaren Saida Hadjab är bilden ett verktyg i arbetet. Med konfokalmikroskop får hon allt skarpare bilder av celler – och svar på vetenskapliga frågor om smärta.
När klimatet förändras ställs forskningen inför nya frågor och utmaningar – på gott och ont. Att permafrosten tinar gör det exempelvis lättare att hitta gamla ben. Men ett varmare klimat kan också göra att infektionssjukdomar lättare sprids när djur och växter förflyttar sig och ekosystemen förändras.
Historikern Aryo Makko växte upp i Tyskland och minns dramatiken vid återföreningen 1989. Nu leder han Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet.
Privata stiftelser finansierar en stor del av Sveriges akademiska forskning. Nu får en del av dem mindre ekonomiskt svängrum på grund av uteblivna aktieutdelningar under pandemin. Hur drabbas forskningen, och kan staten kompensera?
