Ordet standardisering får många att tänka på skruvar och muttrar, men i stort sett alla processer kan standardiseras, som till exempel patientdelaktighet i vården. Forskningsresultat kan lägga en grund för en standardisering, och standardisering kan vara en bas för forskningsprojekt.
Få publiken att känna igen sig och glöm inte ögonkontakten. Det är några råd från sinnesbiologen Marie Dacke och retorikern Anders Sigrell till den som ska presentera sin forskning.
Digitala patientjournaler och register har möjliggjort ett nytt sätt att inhämta medicinsk kunskap. Genom att använda sig av data från tusentals patienter kan man utvärdera åtgärder och beräkna sjukdomsrisker. Men registerstudier hotar också den personliga integriteten när enskilda patienter inte tillfrågas, anser kritiker.
Som ung var biogeokemisten Örjan Gustafsson en fena på simning, en talang som gav honom möjlighet att plugga kemi på college i USA. Nu forskar han på Arktis permafrost och Asiens bruna moln, och har stora fördelar av sin internationella bakgrund.
Organisationen Addgene vill göra det enklare för forskare inom genetik att dela med sig av material till grundforskningen. De tror på en förändring där fler forskare arbetar för en mer öppen forskningskultur.
Den svenske polarforskaren Johan Gunnar Andersson kallades 1914 till Kina som regeringens rådgivare i gruvfrågor. Där var han med om att bygga upp kinesisk naturvetenskaplig forskning. Och Sverige bidrog med pengar.
Fältforskningsstationer ger forskare möjlighet att komma nära det som ska studeras. De är viktiga nav där fruktsamma samarbeten kan uppstå. Tidigare har det inte funnits mycket forskning om själva stationerna, men nu finns flera beskrivna i en ny bok.
Plan S är ett europeiskt initiativ för att skynda på utvecklingen mot att forskningsresultat ska bli öppet tillgängliga för alla. Enligt planen ska alla vetenskapliga resultat som tagits fram med stöd av offentliga finansiärer från och med år 2020 publiceras öppet utan fördröjning. Men den snäva tidsramen har väckt kritik.
Per Bergman hade kommit långt i forskarkarriären när han fick upp ögonen för att vetenskap kan spela en viktig roll för politiska beslut. Han valde att satsa på en karriär inom statlig förvaltning. En tjänst som ämnesråd på regeringskansliet har sedan dess följts av chefstjänster på Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) i Italien och på Livsmedelsverket.
Det finns mycket pengar kvar inom Horisont 2020 att söka för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. För en del utlysningar gäller att de projekt som finansieras bör ha med en part från HS-området. Nuvarande ordförandeland Österrike vill att den integreringen ska öka i nästa ramprogram. Samtidigt pågår förhandlingar om hur hela ramprogrammet ska utformas.