Sedan 2012 har utvecklingen inom maskinlärning och AI exploderat. Idag används teknikerna bland annat inom medicinområdet, i finansvärlden och för självkörande fordon. Än så länge klarar dock robotarna bara specifika uppgifter.
Varje år listas världens mest citerade forskare. Att hamna på listan kan ses som ett bevis på att ens forskning används eller ett kvitto på ett bra jobb. Men fenomenet att lista högt citerade forskare och de konsekvenser det kan få möter också kritik.
Wellcome Trust är en av världens största privata forskningsfinansiärer och har en lång tradition av samverkan med samhället. Det handlar inte bara om att informera och engagera utan också om att motverka polarisering och populism. - Alla forskare borde fundera över hur och i vilket sammanhang deras forskning kan påverka samhället, säger Imran Khan vid Wellcome Trust.
Hur känslor påverkar beslut bör finnas med som en variabel inom historisk vetenskap. Det menar historikern Dolly Jørgensen som tar sin egen forskning om utdöda djur som utgångspunkt. – Känslor är inte något som står utanför teknik och vetenskap, de är en del av det rationella tänkandet.
Runt om i landet utsätts forskare för hot i sin vardag. Hoten kan leda till att forskare känner sig otrygga på arbetsplatsen, inte vågar forska inom vissa områden eller blir försiktigare med vad de publicerar. Det finns dock hjälp att få. Curie har pratat med säkerhetsansvariga vid Umeå och Lunds universitet.
I projektet Decrypt samarbetar historiker, lingvister, datavetare och kryptologer för att kunna lösa chiffren i hemligt kodade historiska dokument. – Att använda olika kompetenser och därmed kunna lägga alla pusselbitar på plats är minst lika häftigt som att knäcka en kod, säger forskningsledaren Beáta Megyesi.
Christer Fuglesang har alltid velat förstå hur saker och ting fungerar. En inspirationskälla har varit hans pappa, en annan är Albert Einstein. – Einsteins relativitetsteori har alltid fascinerat mig. Det är ingen slump att mina barnböcker handlar om farbror Albert, säger han.
I början av augusti genomfördes den största återbegravningen av samiska kvarlevor hittills i Sverige. Det sätter nytt ljus på frågan om hur universitet och museer ska hantera sina samlingar av samiska skelettdelar. Sametinget kräver att allt ska återföras till Sápmi och begravas. Samtidigt bedöms vissa kvarlevor ha stort vetenskapligt värde.
Det ”akademiska hushållsarbetet” stjäl tid från forskningen och ger inga meriter. Det handlar om osynliggjorda arbetsuppgifter som främst utförs av kvinnor.
Hon bloggar om forskning och forskningsbehov inom rättsvetenskap och sjukförsäkring. Ruth Mannelqvist är professor vid Umeå universitet och forskar om sjukförsäkringen, arbetsförmåga och rättssäkerhet. På sin fritid tycker hon om att fixa i trädgården eller vistas i fritidshuset utanför Vilhelmina.