Hur vet vi om Sverige som forskningsnation är på rätt väg? Nyligen presenterade Vetenskapsrådet ett förslag på en rad indikatorer – mått – som ska visa hur väl Sverige uppfyller de forskningspolitiska målen.
För att motverka dagens trend att ignorera vetenskaplig evidens krävs mer än forskningskommunikatörer som är duktiga på att popularisera. Det menar Alexander Gerber, professor i forskningskommunikation vid Rhein Waal-universitetet i Tyskland, som efterlyser evidensbaserad forskningskommunikation.
Hon bloggar om genus- och arbetslivsforskning, finansiering och forskarvärldens samverkan med industrin. Lena Abrahamsson är professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och forskar om förändringar av organisation och teknik på arbetsplatser. På sin lediga tid är hon ofta ute i naturen och ägnar sig gärna åt olika byggprojekt.
Hur kunde en textilbygd på fallrepet som Borås börja blomma igen? Och vad krävs för att organisationer och företag ska klara kriser? Det kan forskningsfältet organisatorisk resiliens ge svar på. Nu vill FN lära av svenska forskares rön för att stärka sina organisationer.
Sociala medier som Facebook och Twitter påverkar oss som samhällsmedborgare. Men det är svårt att forska på dem, användardata är ofta inte tillgängliga. Dessutom kan villkor och tekniska möjligheter plötsligt förändras.
Seniorprofessor Yngve Gustafson är inte alltid populär hos läkare, men desto mer uppskattad av landets äldre. Mormor lärde honom alla människors lika värde och inom äldrevården gör han nytta.
Algoritmer får allt större betydelse för både samhället och individen. De styr vad vi ser på sociala medier och kan ta beslut som påverkar vår vardag – utan att vi får insyn i hur de skrivs. Curie har pratat med två forskare om riskerna.
Den tekniska utvecklingen gör att medborgarforskning har ökat lavinartat under det senaste decenniet. Nu ska en nationell portal hjälpa både forskare och allmänhet att hitta rätt bland appar och etik så att framtidens projekt håller en hög kvalitet. Vinnova stöder projektet med tio miljoner kronor under en treårsperiod.
Andreas Dahlin bytte forskarkarriären mot företagande och startade företaget Visualize your Science. Idag hjälper han forskare och forskarstuderande att göra bättre illustrationer.
Fler och längre pauser. Digital teknik som gör det lättare även för juniora forskare att ställa frågor. Och mer framträdande roller för kvinnor. Det är några av de förändringar forskare vill se för att skapa bättre konferenser.