Grundforskning handlar om att finna ny kunskap, men begreppet har flera definitioner och uppläggen skiljer mellan olika forskningsfält. Mats Benner, professor i forskningspolitik, reder ut vad som är grundforskning och förklarar varför så få forskare tar ut svängarna numera.
Ulrika Hallgren hade bestämt sig för att varken bli organisk kemist eller doktorand – men valde ändå den vägen. Idag är hon tacksam för att hon slussades i den riktningen, trots att hon lämnat forskningen och arbetar som kemikaliesäkerhetssamordnare vid Karolinska institutet (KI). – Jag tror inte att jag skulle ha klarat det här jobbet utan min forskningsbakgrund, säger hon.
Efter 25 år som forskare började sociologiprofessorn Stefan Svallfors skriva ned sina egna erfarenheter av forskarvärlden. Böckerna handlar om gruppens och kroppens betydelse, om hur bra överblick man får från ett hörn och om en forskningspolitik som gått vilse. Sedan i januari är han huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet.
Det våras för populärvetenskapen i Ryssland. Intresset märks på det stora utbudet av föreläsningar i ryska storstäder och på populära sajter som Arzamas och Postnauka där besökaren enkelt kan ta del av forskning.
Små forskargrupper producerar banbrytande forskning i högre grad. Stora grupper tenderar att utveckla existerande idéer. Det visar en studie publicerad i Nature av amerikanska forskare. Men frågan om varför små grupper skulle vara bättre på banbrytande forskning återstår att besvara.
Hon bloggar om kombinationen forskning och företagande. Johanna Björklund forskar om datorsystem som tolkar sammansatt media och är universitetslektor vid Umeå universitet. På sin fritid umgås hon gärna med familj och vänner, klinkar på pianot och påtar i trädgården.
Är det okej att som forskare kartlägga människors etnicitet eller hudfärg? Frågan om jämlikhetsdata väcker starka känslor i forskarvärlden.
Forskare skriver ofta egna, skräddarsydda, program för sina forskningsprojekt. Men få av forskarna är programmeringsexperter. Följden kan bli felaktiga slutsatser eller att det är svårt att upprepa resultaten. Ett nordiskt samarbetsprojekt vill ändra på det.
Efter revolutionen 2014 fanns stora förhoppningar bland ukrainska forskare på att nyorienteringen mot Europa skulle leda till bättre villkor. Fem år senare finns en besvikelse över att förändringarna går långsamt. Mer än hälften av de unga forskarna hoppas kunna jobba utomlands och för 90 procent är den låga lönen det främsta skälet till att lämna landet
Helena Lindholm blev intresserad av människors olika villkor när hon som tonåring hemma i Mölndal såg sina romska skolkamrater diskrimineras. Och intresset för palestinsk identitet och nationalism har följt henne ända sedan den första resan till Jerusalem. Idag är hon professor i freds- och utvecklingsforskning.