Joakim Malmström insåg tidigt att forskning inte var något för honom, eftersom det var för ensamt. I sitt nuvarande arbete som myndighetschef vid för Naturhistoriska riksmuseet har han ändå stor nytta av sin forskningsbakgrund.
Många forskare har svårt att hitta tillbaka till sin yrkesidentitet efter att ha flytt från sitt hemland. Göteborgs universitet deltar i två EU-projekt som ska stödja enskilda forskare, men även bearbeta det omgivande samhället och tänkbara arbetsgivare.
Nederländerna ligger i topp när det gäller flera mått för att mäta forskningsframgångar. Den främsta framgångsfaktorn är öppenhet, enligt Ingrid van Engelshoven som är minister för utbildning, kultur och forskning. I veckan medverkar hon på Forskningspolitiska dagen som arrangeras av Vetenskapsrådet.
De har framgångsrikt testat autonoma drönare i gruvgångar och samarbetar nu med NASA. Målet är att utveckla drönarteknik som kan utforska planeter. Framgångarna för robotikgruppen vid Luleå tekniska universitet beror på gediget fältarbete och specialistkunskaper, men också på den goda stämningen i gruppen.
Vetenskapsrådet tvingas till hårda besparingar inom nationell forskningsinfrastruktur. Den viktigaste anledningen är den låga kronkursen, som innebär ökade kostnader för internationell infrastruktur. Men kostnadsökningen beror också på att svenska forskare varit framgångsrika och fått mer tid vid flera internationella anläggningar.
Det är inte helt lätt att skriva forskningsartiklar på ett annat språk än sitt modersmål. Det vet språkforskaren Karyn Sandström som under många år lett workshops och skrivargrupper för att hjälpa forskare att skriva på engelska.
Han bloggar om kunskapspolitik och språkanvändning i akademiska sammanhang. Linus Salö är sociolingvist vid KTH och forskar om akademikers inblandning i tillkomsten av policyer och vetenskapens sociala verkningar. På sin fritid umgås han med sina barn och läser böcker.
Vetenskapliga texter har förändrats mycket genom seklerna. Från 1700-talsläkares personliga och rättframma beskrivning av enskilda sjukdomsfall – till nutida forskargruppers enhetliga sammanställning av teori och metod. Det visar språkforskaren Britt-Louise Gunnarsson som har studerat texter från tre sekler.
För att knyta ihop data om forskningsprojekt, finansiärer, individer och lärosäten behövs ett system för forskningsinformation – ett CRIS. Det gör forskningen mer synlig, samtidigt som det fungerar som ett beslutsstöd åt universitetsledningen och underlättar för den enskilda forskaren. Curie kontaktade några som arbetar med CRIS för att reda ut vad det är och hur det används.
Han bloggar om forskningens förutsättningar och villkor, med fokus på humaniora och kvalitet. Christian Munthe är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och forskar om etik och värdefrågor. På sin fritid läser han gärna skönlitteratur, spelar musik och simmar i havet.