
Gruv- och stålindustrin är ett av de områden som får öronmärkta pengar i forskningsproppen. Bilden visar en ljusbågsugn vid Sandvik Materials Technology. Foto: Stig-Göran Nilsson, Jernkontoret
NYHET
Öronmärkta pengar – varför då?
Forskning kopplad till gruv/stål, skog samt hållbart samhällsbyggande lyfts fram som tre nya strategiska forskningsområden som får öronmärkta pengar i den nya forskningspropositionen. Curie ringde utbildningsdepartementet för att fråga: Varför just dessa tre?
En succesiv ökning till tre områden som har ”särskild betydelse för näringsliv och samhälle”. Det förordar regeringen i forsknings- och innovationspropositionen som lades fram den 11 oktober. Ökningen, som ska ske stegvis under de fyra år propositionen sträcker sig över, landar år 2016 på 300 miljoner för de tre områdena tillsammans. Det här gäller:
- Gruv-, mineral- och stålforskning
- Forskning om skogsråvaror och biomassa – nya material och biobaserade produkter för en biobaserad samhällsekonomi
- Forskning om hållbart samhällsbyggande
Mats Johnsson vid utbildningsdepartementet har varit projektledare för propositionen. Han berättar att det var fler områden som diskuterades, samtliga efter förslag från näringslivet.
–Till slut utkristalliserades dessa tre efter prioriteringar tillsammans med andra departement. Näringslivet kommer att satsa mycket egna pengar på forskning inom dessa fält, och då tycker vi att det är bra om staten kan erbjuda god kunskapsförsörjning inom respektive område.
Viktig exportprodukt
Hållbart samhällsbyggande har blivit en viktig exportprodukt för Sverige, konstaterar Mats Johnsson. Mot den bakgrunden kunde den svenska forskningen på området med fördel vara större. På samma sätt har gruv- och stål, skog och trä – de traditionella svenska näringarna – en samhällsekonomisk tyngd som inte återspeglats i forskningen, slår han fast.
– Gruv- och mineralnäringen har vuxit mycket på sistone. Många utländska gruvbolag vill etablera sig i Sverige. Och skogsägarna planerar för ett stort forskningsprogram, med målet att fördubbla intäkterna från sina råvaror till 2035. Då tycker vi att även staten bör göra en liknande satsning.
Försörja näringslivet med stark forskning
Men kopplingen till näringslivets intressen betyder inte att dessa satsningar är avsedda för just näringslivssamarbeten vid akademin, betonar Mats Johnsson. Snarare handlar det om att generellt och långsiktigt sörja för stark forskning inom tre samhällsekonomiskt viktiga forskningsfält.
Vilka är de andra områden som varit uppe till diskussion?
– Haha, det kan jag ju inte tala om! Då känner de att de har gjort ett dåligt arbete som inte nådde ända fram. Det var närmare tio stycken, jag kan inte säga mer, säger Mats Johnsson.
Störst slant till livsvetenskap
Han påpekar att andra delar av propositionen innehåller ännu större strategiska satsningar på andra områden, även om det inte uttrycks på samma sätt.
– Den riktigt stora satsningen i propositionen är på livsvetenskap i bred bemärkelse, där vi höjer anslagen med 600 miljoner kronor per år, vilket är flera gånger mer än vad gruv/stål, skog och samhällsbyggande får.
I forskningspropositionen 2008 fick 24 strategiska forskningsområden öronmärkta pengar. För dessa sker inga förändringar, berättar Mats Johnsson.
– De pengarna ligger kvar i den nya propositionen. En utvärdering kommer att göras 2015, i övrigt sker inga förändringar för satsningen på dessa 24 områden.
Forskningspropositionen
Forsknings- och innovationspropositionen sträcker sig över fyra år och är ett förslag från regeringen som riksdagen ska rösta om.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 29 januari 2025
Han skriver om forskningspolitik, arbetsmiljö på högskolan och forskningsfinansiering. Karl Wennberg är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar bla...
Nyhet 28 januari 2025
Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...