Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Kvinna står i ett öppet trapphus och ler mot kameran.

Ingrid van Engelshoven, är minister för utbildning, kultur och forskning i Nederländerna. Foto: Ministry of Education, Culture and Science.

NYHET

Öppenhet nyckeln till Nederländernas framgångar

Nederländerna ligger i topp när det gäller flera mått för att mäta forskningsframgångar. Den främsta framgångsfaktorn är öppenhet, enligt Ingrid van Engelshoven som är minister för utbildning, kultur och forskning. I veckan medverkar hon på Forskningspolitiska dagen som arrangeras av Vetenskapsrådet.

Nederländerna är ett av de länder Sverige ofta jämförs med när det handlar om forskning. Förhållandena liknar de svenska. I Nederländerna, precis som i Sverige, bedrivs grundforskning främst på universitet. Universiteten får finansiering från staten och forskare kan utöver det i konkurrens söka finansiering från det nationella forskningsrådet Netherlands Organisation for Scientific Research.

– Nederländerna och Sverige är likasinnade. Vi har starkt kunskapsbaserade ekonomier och samhällen, menar Ingrid van Engelshoven, som är minister för utbildning, kultur och forskning i Nederländerna.

På onsdag besöker hon Sverige för att vara med på Forskningspolitiska dagen, en heldag ägnad åt forskningspolitik som arrangeras av Vetenskapsrådet. Där ska hon bland annat prata om vad som kan ligga bakom de nederländska forskningsframgångarna.

Ligger i topp

Nederländerna ligger i topp när det gäller flera mått. Deras 13 forskningsuniversitet är alla bland de 200 främsta i Times Higher Educations rankning. Artiklar av nederländska forskare är bland de mest citerade i världen och landet drar dessutom hem en stor del av EU:s forskningsmedel. Samtidigt är forskningssatsningarna måttliga.

– Nyckelordet är öppenhet. Vi är öppna för idéer och samarbeten, oavsett hierarki, samarbetspartnerns bakgrund, sektor eller disciplin. Vi uppmuntrar uttryckligen till öppenhet, till exempel genom programmet National Research Agenda som starkt stöttar samarbeten och mångdisciplinär bottom up-grundforskning.

Grundforskning är en del av Ingrid van Engelshovens portfölj. För tillämpad forskning och innovation ansvarar däremot departementet för ekonomiska frågor och klimat.

Ökar basanslagen

Basanslagens – den del av anslagen som går direkt till universiteten – betydelse för forskningsresultaten är en omdebatterad fråga i Sverige. I Nederländerna har dess andel minskat den senaste tioårsperioden, från 61 till 56 procent, men är ändå långt över Sveriges 40 procent.

Direktfinansiering ger universiteten en stabil bas för sin forskningsfinansiering, resonerar Ingrid van Engelshoven. Samtidigt ger finansiering genom forskningsråd mer konkurrens till systemet, vilket är viktigt för att driva excellens.

– Även om konkurrens är nödvändigt, har vi kommit fram till att systemet behöver en bättre balans. Därför har vi nyligen flyttat 60 miljoner euro från indirekta till direkta anslag. Och vi överväger att möjligen flytta ytterligare 40 miljoner euro (2017 uppgick direktfinansieringen till 3 900 miljoner euro).

Publicerar öppet

Sverige och några andra länder förhandlar just nu med förlag som ger ut vetenskapliga tidskrifter om kostnader för publicering. Bakom finns krav på att resultat som har tagits fram med offentliga medel ska publiceras helt öppet för alla att läsa. Det var 2016 när Nederländerna var ordförandeland som EU slog fast målet att all offentligt finansierad forskning ska publiceras öppet senast 2020.

– Vi var det första landet att ha en nationell plan för öppen publicering 2017. Under 2018 publicerades 54 procent av offentligt finansierad forskning i Nederländerna med ”open access”. Det gör att vi är ledande inom EU, men fler steg måste tas. Förhandlingar mellan våra universitet och förlag är en nödvändig del av processen.

Ingrid van Engelshoven konstaterar att övergången till öppen publicering kräver förändringar både i publicerings- och meriteringssystemen. Det förutsätter också att man går samman både nationellt och internationellt kring detta, eftersom systemen är globala.

Öppenhet kan också öka förtroendet för forskningen.

– Öppen tillgång till forskningsresultat och data förstärker reproducerbarhet och transparens inom forskning.

Inte jämställt

Ännu finns dock problem att lösa även i det nederländska forskningssystemet. Det är till exempel svårt för unga forskare att få fasta tjänster. De senaste åren har antalet doktorander och postdoktorer ökat med 50 procent. Antalet fasta tjänster har dock inte blivit fler.

Vi försöker nu öka möjligheterna att få en fast anställning och har bland annat avsatt 70 miljoner euro till detta ändamål. Vi har också finansieringsformer som riktar sig specifikt till de unga forskarna. Det så kallade Veni grant är ett anslag för forskare som nyligen doktorerat, för att under en treårsperiod utföra självständig forskning och utveckla idéer.

Det finns också en hel del att göra när det gäller jämställhet. I Nederländerna är bara lite drygt 20 procent av professorerna kvinnor. I Sverige är andelen 29 procent.

Rörelsen #metooacademia har lyft jämställdhet högt på dagordningen på nästan alla universitet och universitetssjukhus. Efter att det nederländska nätverket för kvinnliga professorer publicerade en rapport om olämpligt beteende inom akademin, har sektorn börjat jobba med konkreta åtgärder, berättar ministern.

Fotnot: Citaten i artikeln bygger på ministerns mejlsvar.

Kostnad för FoU i Sverige och Nederländerna

Utgifter för forskning och utveckling som del av BNP (procent):
Sverige 3,3 – Nederländerna 2,2

Andel direktanslag (procent):
Sverige 40 – Nederländerna 56

Antal forskare per capita (procent):
Sverige 1,1 – Nederländerna 0,66

Antal vetenskapliga publikationer per tusen invånare:
Sverige 1,58 – Nederländerna 1,43

Andel högt citerade publikationer (procent):
Sverige 11 – Nederländerna 14

Andel forskningsmedel från EU (procent)
Sverige 3,5 – Nederländerna 7,7

Andel kvinnliga professorer (procent):
Sverige 29 – Nederländerna 20

Källor: Vetenskapsrådet, Rathenau Instituut, Vinnova, UKÄ, Ingrid van Engelshoven.

Relaterat innehåll

Debatt 12 mars 2024

John Hennessey, Lunds universitet

Alltfler forskningsfinansiärer kräver att också monografier publiceras med open access. Det skapar problem, även när det är tillåtet att ta upp kostnader för detta i projektets bud...

Debatt 6 mars 2024

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Nyhet 5 mars 2024

Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.