Vid Jens Nielsens sektion vid Danmarks Center for Biosustainability utvecklar forskarna nya cellinjer i jäst. Foto: Jan-Olof Yxell
NYHET
Odla celler med sikte på innovationer
Det är tydlig inriktning på innovationer i Danmarks tekniska universitets Center for Biosustainability. Målet är att skapa nya cellfabriker för effektiv produktion av bland annat bränslen. Redan tidigt i projekten identifieras kommersiellt intressanta mål.
I september 2011 gick starten för Center for Biosustainability, den danska storsatsningen på framtidens cellfabriker. Här ska bakterier, jäst och däggdjursceller utvecklas till små fabriker, för miljövänlig och billig produktion av bränslen, kemikalier och läkemedel.
– I celler kan vi producera kemikalier och biobränslen utan att använda olja som råvara. Vi kan göra dem billigare. Men vi kan också producera kemikalier som har bättre egenskaper än dem vi tar fram med traditionell petrokemi, säger Jens Nielsen, som är professor vid Chalmers och vetenskaplig ledare för en av sektionerna vid centret.
Många företag i närheten
Innovationsfrågorna finns med i forskningsprojekten från början. Möjligheterna att kommersialisera resultaten utvärderas tidigt.
– Vi har fokus på innovationer när vi avgör vilka produkter vi ska vi välja att försöka tillverka, säger centrets vice vd Bo Skjold Larsen.
Centret ingår i Danmarks tekniska universitet som länge varit framgångsrikt när det gäller att nyttiggöra forskningsresultat. Det hamnar till exempel högt upp på rankningslistor där faktorer som företagssamarbeten och startade forskningsbolag räknas in.
I det nya centret kan det bli aktuellt att kommersialisera metoder för till exempel fermentering eller analys, men även nya stammar av bakterier eller jästceller.
Runt om i grannskapet finns det gott om livs- och läkemedelsföretag som kan vara intresserade av resultaten. Det i sig driver innovationer, menar Johan Carlsten, som är vicerektor med ansvar för samverkan vid Chalmers.
– Centret har en industriell infrastruktur i närheten som kan vara med och finansiera projekt, vara mottagare av resultat, med mera. Det är en viktig drivkraft. Dessutom utförs det bra, tillämpad och grundläggande forskning vid centret. Det är en spännande kombination som lockar duktiga forskare, säger han.
Tio sektioner
Arbetet vid Center for Biosustainability är organiserat i tio sektioner med lika många vetenskapliga ledare, som rekryterats från Danmark, USA, Korea och Sverige. Förutom Jens Nielsen från Chalmers finns ytterligare en vetenskaplig ledare från ett svenskt lärosäte, bioteknikprofessorn Mathias Uhlén från KTH. Sektionerna bidrar med olika slags teknikvetenskaplig forskning till utvecklingen av cellfabrikerna.
Jens Nielsens sektion utvecklar exempelvis nya cellinjer i jäst. En annan grupp tar fram teknik, så kallade molekylbiologiska verktyg, som kan användas för att modifiera jästcellerna så att de bildar det man vill ha. Ytterligare en grupp gör datormodelleringar av de cellinjer som utvecklas, och så vidare.
Celler används sedan många år för att framställa läkemedel, som exempelvis tillväxthormon och insulin. Också många kemikalier, som enzymer som används i industrin, tillverkas i celler. När det gäller tillverkning i så liten skala som i labb är exemplen fler. Exempelvis har Jens Nielsen och hans kollegor i labbet producerat små mängder biodiesel i jäst.
Nu handlar det om att göra tekniken snabbare och billigare och att kunna tillverka fler ämnen med större utbyte. Området – industriell bioteknik – är på framväxt. Enligt en uppskattning från OECD kommer 35 procent av världsproduktionen av kemikalier år 2030 att ske med hjälp av celler.
Läs mer:
Läs också i Curie:
Produktion i celler
Inom biotekniken används celler för att tillverka nya ämnen. En cell får en extra gen som gör att det ämne man vill ha, till exempel ett protein, bildas i cellen. Därefter odlas cellerna och mångfaldigas. När de har blivit tillräckligt många skördas cellerna. Sedan kan produkten, exempelvis proteinet, renas fram.
Center for Biosustainability har bildats efter en jättedonation på över en miljard danska kronor från Novo Nordisk-fonden till Danmarks tekniska universitet. Novo Nordisk fonden äger bland annat läkemedelsbolaget Novo Nordisk. Fonden stödjer också biomedicinsk och bioteknisk forskning.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 21 oktober 2024
Han är doktor i molekylär medicin, uppfinnare och entreprenör. Simon Fredriksson gillar att forskningsidéerna blir till nytta. De produkter och tekniker han utvecklat har använts i...
Debatt 21 augusti 2024
Sverige har i grunden bra förutsättningar för forskning och innovation inom teknik och digitalisering, men har på senare år hamnat på efterkälken. Den kommande forskning- och innov...