Onsala rymdobservatorium utanför Göteborg är en av de nationella infrastrukturer som omfattas av utredningen. Foto: Onsala / Bert Hansson
NYHET
Nya sätt finansiera infrastruktur behövs
Bidrag till infrastruktur för forskning ska utlysas mer sällan. Istället bör en långsiktig plan för investeringarna upprättas av Vetenskapsrådet och universitetsledningarna tillsammans. Det är ett par av förslagen i en ny utredning. Nu tillsätts en projektgrupp som ska se över förslagen.
Professor Kåre Bremer, tidigare rektor vid Stockholms universitet, har på uppdrag av Vetenskapsrådet utrett processen för infrastruktursatsningar. Hans rapport Synpunkter på planering, organisation, styrning och finansiering av svensk nationell infrastruktur för forskning med stöd från Vetenskapsrådet lämnades i juni.
– Det är en bra utredning som ger oss incitament att ta ett fastare grepp om prioriteringsprocessen. Vi kommer att se över bland annat hur utlysningen görs och hur vi följer upp och utvärderar investeringar, säger Juni Palmgren som är huvudsekreterare i rådet för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet.
Vill ha mer toppstyrning
Vetenskapsrådet utlyser varje år bidrag till nationell infrastruktur. Ofta går forskare från olika lärosäten ihop om en ansökan. Om ansökan beviljas blir lärosätena huvudmän för infrastrukturen. Kåre Bremer är kritisk till detta förfarande.
– Det är rätt att vända sig till forskarna när det gäller finansiering av forskningsprojekt, inte när det gäller stora och dyra anläggningar. Universitetsledningarna får ta ansvar men är inte med på banan från början som de borde. Ansökningen hamnar på rektors bord nerifrån och upp, säger han.
Han menar att universiteten behöver ha en strategi för infrastruktur och att ledningen måste vara med i processen att prioritera och finansiera vilka anläggningar, databaser etcetera som svensk forskning behöver.
Juni Palmgren håller med om att dagens process inte är optimal.
– När kommittén för infrastruktur – numera rådet – fick ansvar för infrastruktursatsningar för åtta år sedan var det naturligt att låta forskarna söka bidrag för att genomlysa deras behov. Nu krävs en mer samlad och kanske mer toppstyrd organisation för att prioritera nationella behov, säger hon.
Ny långsiktig plan vart fjärde år
I den utlysning som genomfördes i våras var det ett krav att ansökan skulle undertecknas av rektor. Tidigare har dekan eller institutionsföreståndare kunnat skriva under.
– Vi behöver involvera ledningen vid lärosätena tydligare både när det gäller ansökningar och i arbetet med infrastrukturguiden, säger Juni Palmgren.
Infrastrukturguiden är en plan för Sveriges långsiktiga behov av nationell och internationell forskningsinfrastruktur. Bakom den står Forte (som fram till den 1 juli hette Fas), Formas, Vinnova och Vetenskapsrådet.
Guiden har ett tidsperspektiv på ca tio år och utgör underlag vid diskussioner om finansiering av framtida infrastrukturer, såväl nationellt som och internationellt. I den föreslås vilka investeringar som bör prioriteras för att svensk forskning av högsta kvalitet ska kunna utföras. Guiden uppdateras inför varje forskningsproposition, det vill säga vart fjärde år.
Kåre Bremer föreslår i sin utredning att Vetenskapsrådet ska utveckla guiden tillsammans med universitetsledningarna så att den kan användas som underlag för beslut om investeringar. Detta skulle ersätta årliga utlysningar.
– Utlysningar kan fortfarande göras inom ett visst fält, och universitet kan ansöka om att stå som värd för en viss infrastruktur.
Projektgrupp tar över
Vetenskapsrådet tillsätter nu en projektgrupp som ska utarbeta riktlinjer för infrastrukturarbetet framöver, på såväl kort som lång sikt.
– Exakt hur utlysningen 2014 kommer att se ut är inte bestämt. Kåre Bremers utredning är ett incitament för åtgärder, samtidigt som det gäller att inte hasta fram nya processer utan eftertanke och förankring. En långsiktigt hållbar lösning är inte klar 2014, men ett förslag som rådet för forskningens infrastrukturer har fört fram är att bara ett begränsat antal ansökningar ska få lämnas in från respektive lärosäte, säger Juni Palmgren.
Infrastruktur för forskning
Med infrastruktur för forskning menas stora forskningsanläggningar som MAX IV, specialiserade labb, vetenskaplig utrustning eller databaser. De är så stora och dyra att de bara kan byggas i nationell eller internationell samverkan. Idag finns 22 större nationella infrastrukturer som stöds av Vetenskapsrådet.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 21 januari 2025
Experiment i rymden kan ge svar på frågor som inte går att undersöka på jorden. Nu ökar intresset för forskning i tyngdlöshet. Fyra svenska experiment fanns ombord på en forsknings...
Nyhet 13 januari 2025
Missnöjet över höga lokalkostnader har funnits länge i akademin. Men det senaste året har kritiken mot den dominerande hyresvärden Akademiska hus kulminerat. Företrädare för såväl ...
Nyhet 11 december 2024
Beijerstiftelsen firar 50 år som forskningsfinansiär. Redan innan begreppet hållbarhet fanns stöttade man tvärvetenskaplig forskning som kopplade samman ekonomi och ekologi på helt...