Ny forskarskola ska stärka officerare som doktorerar

Det är ett av skälen till att Försvarshögskolan nu drar igång forskarskolan ”Research School for War and Defence”. Den riktar sig till de officerare som går forskarutbildning – och till dem som redan har disputerat.

– Det här är vårt sätt att skapa ett större och bättre sammanhang för den lilla grupp disputerade individer som är viktiga för Försvarsmakten. Idén kom när Sverige blev medlemmar i Nato och hamnade i en bredare internationell kontext, säger Malena Britz som är prorektor och forskningschef vid Försvarshögskolan.

Kersti Larsdotter är docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och interim föreståndare för forskarskolan – i väntan på att den ordinarie ska tillträda.

– Vi vill skapa nätverk med disputerade officerare som kan vara mentorer till officerare som doktorerar, och stärka officerarna när de kommer tillbaka i försvarsmakten. Det är inte alltid lätt att återkomma till den militära miljön efter disputationen, de är udda mot de andra i den miljön, säger hon.

Internationell forskarskola

Att stärka doktoranderna är förstås inte det enda syftet med satsningen. Den ska också öka den forskningsbaserade kunskapen inom områden som krigföring, militär organisation och ledarskap samt försvarsplanering.

Totalt är 15 doktorander inskrivna. Officerare som redan har börjat sin forskarutbildning har anslutits. Några av dessa är inskrivna på andra lärosäten – i Sverige och andra länder.

– I framtiden tänker vi oss att andra länders försvarsmakter ska låta utbilda doktorander på vår forskarskola, eller att de går kurser hos oss. Det är viktigt att fler länder är med för att få ett internationellt nätverk på sikt. Vi diskuterar med försvarsmakten i Norge och Danmark samt i de baltiska länderna, berättar Malena Britz.

Men dörren är inte stängd för deltagare utanför Norden, framhåller hon.

– Vi har fått frågor från både militära doktorander och disputerade officerare i USA, Storbritannien, Tyskland och Spanien.

Senare i år ansluter den ordinarie föreståndaren för forskarskolan, Antulio Echevarria, som är amerikansk forskare och militär.

– Han har en gästprofessur, den Tibellska gästprofessuren. Vi har bett honom att komma till oss. Det finns inte så många officerare som är professorer och som har den gedigna forskningsbakgrunden som Antulio Echevarria har, han kommer att ge ett bra bidrag till unga miljön, säger Malena Britz.

Från US Army War College till Försvarshögskolan

Antulio Echevarria tjänstgjorde som officer i 23 år innan han 1989, fortfarande som anställd i militären, började forska i modern europeisk historia. Han disputerade vid Princeton university 1994 och är numera professor vid US Army War College i Pennsylvania.

– Min bakgrund gör att jag kan identifiera mig med disputerade officerare och har en förståelse för de utmaningar de står inför. Den största utmaningen är att befälhavare och handledare kan uppfatta dem som hot. Det kan vara en utmaning att övertyga dem om att du är lojal, att de är där för att hjälpa till, säger han.

Han skulle ha tillträtt redan i januari, men tidsplanen har stött på patrull. Orsaken är att det har tagit tid att få de olika tillstånd som krävs. Om en amerikansk officer ska ta anställning i ett annat land måste anställningen godkännas av militärbasen Fort Knox, Kentucky. I Sverige har Skatteverket dröjt med de dokument som krävs. Nu startar han det nya jobbet senare, allra senast till höstterminen.

– Jag ser verkligen fram emot denna möjlighet och att få jobba med doktorander. Vid US Army War college finns bara utbildning på mastersnivå.

Vill ha många internationella samarbeten

På forskarskolan hoppas han kunna bygga upp många samarbeten med andra länder, för att kunna bygga en bredare grund för kunskapsutbyte.

Skolan kommer bland annat att ordna kurser och en årlig doktorandkonferens. Den första kursen som ska utveckla identiteten som officerare och forskare – soldier scholar – har redan startat. Till den första konferensen som hålls i september bjuds doktorander in för att presentera sin forskning.

– Vi kommer även att ha två workshops per år, om möjligt oftare. Doktorander ska kunna dela forskningsrön och få feedback från mer seniora forskare.

”Man tränar sig att tänka djupare”

Forskarutbildade officerare är inte nyttiga bara för försvaret, enligt Antulio Echevarria. De kan även hjälpa politiker och andra beslutsfattare genom att ta fram underlag för beslut.

– Utbildningen hjälper tänkandet framåt och gör oss mer analytiska. Det är lättare att förstå vilka effekterna av ett beslut blir i flera led. Man tränar sig att tänka djupare i komplexa frågor.

För egen del har han haft nytta av erfarenheter från både försvaret och akademin.

– Som lärare ger det en automatisk trovärdighet. Har man tjänstgjort som officer känner man till den militära organisationen och kulturen. Man förstår båda sidor och kan vara en hybrid och bygga broar. Forskning kan hjälpa militären att tänka utanför boxen och hitta lösningar som man inte ser omedelbart. Som officer ser man också när forskning inte kan fungera i verkligheten.

Doktorander på Försvarshögskolan sedan 2019

Forskarutbildning för officerare är inte särskilt vanligt internationellt. Officerare som vill disputera läser oftast på andra, civila, lärosäten.

Men det finns undantag. Försvarsmakten i Finland har en egen forskarutbildning. Även i Nederländerna finns en försvarshögskola med forskarutbildning, medan det saknas i Norge och Danmark. I USA kan officerare få betalt av försvaret för att doktorera inom ramen för sin anställning som officer.

Försvarshögskolans forskarutbildning är ganska ny. De första doktoranderna antogs så sent som 2019.

– Vi har tillstånd att examinera i alla nivåer inom området ”försvar, säkerhet och krishantering”, säger Malena Britz.

Gå mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan

Ännu så länge finns inga särskilda karriärvägar för disputerade officerare. Några av dem jobbar i den vanliga verksamheten inom försvaret. Andra med forsknings- och utvecklingsfrågor inom Försvarsmakten, eller på Försvarshögskolan som lärare och forskare.

– Försvarsmakten har på senare tid påbörjat ett arbete med att peka ut särskilda befattningar för disputerade officerare. Detta följer det system man redan har i till exempel USA där vissa befattningar är vikta för disputerade officerare. Vi tror att ett sådant upplägg skulle kunna locka officerare att gå forskarutbildning, säger Kersti Larsdotter.

Både hon och Malena Britz hoppas att det ska gå att växla mellan de båda karriärerna, och kunna gå mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan.

– Det skulle gynna båda organisationerna, säger de.

Foto på Malena Britz: Rickard Kilström.