Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Närbild på Pernilla Garmy i inomhusmiljö

För Pernilla Garmy har meriteringsprogrammet inneburit en chans att kombinera forskning och undervisning. Idag har hon en strukturerad arbetstid, med ungefär 50 procent forskning och 50 procent undervisning. Foto: Högskolan Kristianstad

NYHET

Ny fördelningsmodell gav mer forskningspengar till kvinnor

När Högskolan Kristianstad införde prestationsbaserad forskningstid gynnades kvinnorna på lärosätet. De senaste två åren har 60 procent av det interna forskningsanslaget gått till kvinnliga forskare, jämfört med 30 procent tidigare.

För drygt fyra år sedan halverades forskningstiden för forskarna vid Högskolan Kristianstad. Det innebar att en professor tilldelades 3 månader för forskning i stället för 6, en docent/biträdande professor 1,5 månad istället för 3 och en lektor 1 månad istället för 2.

Förändringen var nödvändig av budgetskäl. Den forskningstid som var knuten till de olika befattningarna tog för stor del av högskolans totala budget och motsvarade inte det statliga anslaget.

Men nyordningen innebar samtidigt att forskarna utöver sin fasta forskningstid även kunde ansöka om utökad forskningstid, baserat på prestationer från de tre senaste åren. Tidigare var det mycket sällsynt att forskarna tilldelades utökad forskningstid.

Den nya modellen för fördelning av interna forskningsmedel har fått en oväntad bieffekt. Innan den infördes gick 30 procent av det interna forskningsanslaget till kvinnor. De senaste två åren har 60 procent av detta gått till kvinnor – en fördelning som speglar lärosätets sammansättning av disputerade lärare.

Skapat bättre förutsättningar

Porträtt av Anna-Karin Edberg

Anna-Karin Edberg

Är den här prestationsbaserade modellen för att fördela forskningsmedel en väg till jämlikhet? Anna-Karin Edberg, vicerektor vid Högskolan i Kristianstad, anser att det inte går att dra några långtgående slutsatser, för det krävs mer tid.

– Den främsta vinsten är att högskolan fått syn på de underliggande strukturerna – att forskningstiden var kopplad till befattningen snarare än till vad de anställda presterade.

Det prestationsbaserade systemet har skapat bättre förutsättningar för kvinnliga forskare utan att därmed diskriminera manliga forskare, menar hon.

– Idag har kvinnor en annan möjlighet att konkurrera med manliga forskare. Det är viktigt att män och kvinnor har lika möjligheter att meritera sig och öka sin vetenskapliga kompetens, säger Anna-Karin Edberg.

Svårt att hinna med

Pernilla Garmy har arbetat som lärare och forskare i fem år vid Högskolan i Kristianstad.

– Som kvinnlig forskare kan det vara svårt att hinna med forskning, då det är lätt att istället prioritera undervisning, särskilt när det är ont om lärare. Det gör att det kan vara svårt att ägna sig åt forskningen på ordinarie arbetstid.

Tidsbristen gör det också svårt att hinna publicera sig.

– Om man hinner med 1-2 vetenskapliga artiklar per år, då har man gjort det väldigt bra. Jag har lagt tid under kvällar och helger för att hinna med mer forskning, vilket kan leda till stress.

Chans att kombinera

Idag är Pernilla Garmy biträdande professor, men var tidigare lektor och deltog då i det meriteringsprogram som startade 2018. Det innebar att hon fick två månaders extra forskningstid per år under två år.

– Programmet gav oss möjlighet till nätverkande och vi coachade varandra. Vi var tolv personer i samma situation som träffades regelbundet och hade gemensamma seminarier. Vi kom från olika fakulteter på högskolan och det var väldigt stimulerande att träffa forskare från olika ämnesfält.

För Pernilla Garmy har meriteringsprogrammet inneburit en chans att få till en bra kombination mellan undervisning och forskning. Numer har hon en strukturerad arbetstid, med ungefär 50 procent forskning och 50 procent undervisning.

– När jag pratar med forskare från andra lärosäten, förstår jag hur ovanligt det är att undervisa på halvtid och forska på halvtid.

Enligt Anna-Karin Edberg finns det ett stort intresse för meriteringsprogrammet bland forskarna på högskolan. Särskilt inom de stora utbildningsområdena: lärarutbildningen, sjuksköterskeprogrammet och ekonomprogrammet där andelen forskning är liten.

– Här har vår strategiska satsning spelat en stor roll, den riktar sig till områden där den vetenskapliga kompetensen behöver stärkas.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 22 augusti 2016

Redaktionen

Hon skriver om kvinnor, Nobelpris, inavel och andra ämnen med anknytning till universitetsvärlden. Pernilla Wittung-Stafshede är professor vid Chalmers tekniska högskola och forska...

Debatt 21 maj 2013

Mikael Hjerm och Rickard Danell

Det är lika svårt för en kvinna att avancera i forskarkarriären och bli professor idag som det var för 20 år sedan. En rad faktorer talar för att kvinnor missgynnas inom akademin, ...

Debatt 17 september 2019

Karin Svedberg Helgesson och Ebba Sjögren

Om service ska vara en meriteringsgrund för befordran måste det finnas en måttstock för att bedöma service. Annars undermineras möjligheterna att bli befordrad för dem som satsar p...