Ny excellenssatsning – från grundforskning till innovation

Den 1 april öppnade utlysningen excellenskluster för banbrytande teknik. Den ingår i ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och Vinnova.

– Det är en kraftfull mobilisering av det nationella forsknings- och innovationssystemet. Mer konkret är målet att etablera världsledande kluster för forskning och innovation. De som är bäst på att göra det, det vill säga forskarna själva, ska planera ihop såna kluster. Det ska leda till nya uppfinningar som gör Sverige och världen till en bättre plats att bo och leva i, säger Henrik Ekengren Oscarsson, som är huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet.

Utlysningen gäller alla ämnesområden

Utöver excellent forskning ska klustret också samla företag, entreprenörer med flera aktörer som tillsammans ska göra att forskningen leder till innovationer. Det är här som Vinnova kommer in i bilden. Samarbetet ska ge en sömlös övergång mellan forskning och innovationer.

Det ska leda till nya uppfinningar som gör Sverige och världen till en bättre plats att bo och leva i.

Och även om namnet har fokus på teknik är utlysningen öppen för alla ämnesområden. Varje kluster ska integrera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, HS.

– Det är ett krav. Jag är övertygad om att det ger större möjligheter att lyckas med målsättningar om välfärd, tillväxt och konkurrenskraft, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

HS-forskning ska med från början

Humaniora och samhällsvetenskap ska inte vara ett inslag eller raster, förtydligar han. Det ska finnas HS-forskning med från början.

– Svensk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har en stark ställning internationellt som det vore mycket dumt att inte dra nytta av.

Samtidigt är det inte givet att forskare inom dessa områden kommer att söka medel i en utlysning som gäller banbrytande teknik, menar Henrik Ekengren Oscarsson.

– Det är lite yrvaket på HS-sidan. Det är fler som måste ner i startblocken. HS-forskningen kan bidra med stora insikter och kunskaper om historiska innovationer, hur man rullar ut teknik, hur människor fungerar, tycker och tänker, vad som krävs för att nå demokratisk legitimitet eller för att teknik ska accepteras.

Ny teknik ska fungera ihop med allt från politiska institutioner till mänskliga hjärnor, betonar han.

– Bygger vi in hur människor tänker från början kan vi kapa en del tid. När vi utvecklar morgondagens banbrytande teknik finns även mänskliga värden att skydda som frihet, självständighet, autonomi, trygghet och säkerhet, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Bygger vi in hur människor tänker från början kan vi kapa en del tid.

Det innebär att det finns möjligheter för innovation även inom HS-området.

– Vi HS-forskare är inte vana att tänka i banor som konkurrenskraft, företag, storskalighet och så vidare. Vi behöver också teknikforskning för att utveckla idéer.

Det är dock inte alltid lätt att få till stånd samarbeten mellan de olika ämnesområdena.

– Vi vet av erfarenheter av tvärvetenskapliga satsningar att teknik i samarbete med HS är lite av en historiskt tuff kombination. Den här satsningen markerar en tydlig riktningsförändring.

Etablerad teknik kan bli banbrytande

Banbrytande teknik behöver inte vara helt ny.

– Det kan vara ett nytt sätt att kombinera etablerade metoder, eller en etablerad teknik som utvecklas så att den kan användas på ett nytt sätt, säger Marika Edoff, som är huvudsekreterare för teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet.

Hon exemplifierar med lysdioder som länge funnits med rött och grönt ljus. Men det var först när ingenjörer och forskare lyckades utveckla material som kunde ge effektiva blå lysdioder som de kunde användas till belysning. I dag är nästan alla ljuskällor lysdioder (LED), eftersom tekniken är mer energieffektiv och lamporna håller mycket längre än glödlampor.

– Överenskommelser om att förbjuda glödlampor öppnade marknaden, säger Marika Edoff. För mig illustrerar det vikten av att aspekter kring regelverk, acceptans och hållbarhet, det vill säga forskningsfrågor som berör samhällsvetenskap och humaniora kan vara lika viktiga som själva tekniken för att den ska få ett snabbt genomslag.

Nätverksbidrag för planering av kluster

Utlysningen av excellenskluster för banbrytande teknik har föregåtts av en utlysning om nätverksbidrag – på Vetenskapsrådet – och en parallell utlysning om visionsbidrag för strategiska tekniker, på Vinnova. Syftet med dessa var att ge forskarna tid för att sätta ihop kluster och planera för att sedan söka bidrag till excellenskluster i utlysningen som öppnade 1 april. Även den som inte sökt nätverksbidraget kan då lämna in en ansökan.

Skillnaden mellan excellenscenter och excellenskluster är att i det senare finns hela kedjan med, från grundforskning till innovation.

I den utlysningen samarbetar Vetenskapsrådet och Vinnova. Marika Edoff pekar på att det annars skulle finnas en risk att satsningen kunde leda till rena forskningskluster och innovationskluster. Det skulle inte vara förenligt med regeringsuppdraget att överbrygga gränsen mellan forskning och innovation.

– Vetenskapsrådets uppgift blir att utvärdera om forskningen är excellent, Vinnova ska framför allt se till att alla delar av innovationsekosystemet finns på plats för att ta hand om idéerna från forskningen så att det blir något som får stort genomslag, säger hon.

Som stöd för klustren ska det finnas ett gemensamt programkontor.

– Programkontoret ska ansvara för uppföljning. Dessutom planerar vi gemensamma aktiviteter för doktorander från olika kluster, till exempel gemensamma doktorandkurser inom entreprenörskap och innovation.

HS-forskare planerar kluster om AI i kulturen

Det är främst forskare inom natur- och teknikvetenskap samt medicin som har sökt nätverksbidraget. Anna Foka, som är professor i digital humaniora vid Uppsala universitet, är den enda renodlade HS-forskare som fått bidraget.

Hennes klusteridé har fått namnet ”Kulturkoden” och handlar om hur humaniora, samhällsvetenskap, konstnärlig forskning och teknik kan mötas i frågor som rör utbildning och kultur i en tid av AI.

Anna Foka sökte bidraget tillsammans med forskare inom en rad områden, som exempelvis datavetenskap, maskininlärning, digital etnografi, kulturvetenskap, informationsvetenskap, hållbarhetsstudier, etik och musikvetenskap – från fem olika universitet.

Vårt kritiska perspektiv som humanister och samhällsvetare behövs för att styra AI‑utvecklingen.

– Planeringsprocessen har varit otroligt lärorik och rolig. Vi har skrivit artiklar och har en idé om hur vi ska skriva ansökan när utlysningen öppnar.

Forskarna planerar nu att utveckla, och studera, AI‑miljöer där kulturellt värde, mångfald och socio‑ekologisk hållbarhet är inbyggda designmål redan från början. Med hjälp av grundläggande AI‑tekniker – som maskininlärning, djupinlärning och generativ AI – ska de koppla samman historiska texter, bilder, ljud, musik och video. Resultaten ska sedan analyseras i relation till upphovsrätt, arbetsvillkor och vilka berättelser och minnen som synliggörs eller riskerar att försvinna.

Målet är att ge kultur- och kulturminnesinstitutioner metoder och verktyg som stödjer demokratiska, inkluderande och ekologiskt hållbara sätt att skapa, bevara och dela kultur.

Humanister och samhällsvetares perspektiv behövs

Ett problem med dagens AI-modeller är just att de inte speglar hela samhället. Dessutom har de stor miljöpåverkan.

Anna Foka förklarar att klustret vill förstå hur AI förändrar både kulturella uttryck och yrkesroller – från konstnärer, musiker och författare till arkivarier, bibliotekarier och museipersonal – och hur dessa förändringar påverkar vår gemensamma framtid.

– Genom att kritiskt granska vilka röster som stärks eller tystas av ny teknik vill vi vara med och forma AI så att den stödjer mångfald, delaktighet och rättvisa, och öppnar för en mer inkluderande framtid där människor och teknik utvecklas tillsammans.

Vetenskapsrådets uppgift blir att utvärdera om forskningen är excellent.

En annan viktig del handlar om policy och regelverk.

Anna Foka pekar på att det är viktigt att diskutera hur forskning kan forma regler för AI i framtiden, med fokus på samhälle och mänsklighet.

– Det är en utmaning men vi måste försöka. Och eftersom teknikutvecklingen går så snabbt, måste vi vara snabba att lyfta kritiska aspekter av tekniken och göra den användbar för samhället. Vårt kritiska perspektiv som humanister och samhällsvetare behövs för att styra AI‑utvecklingen mot ett mer rättvist och hållbart framtida samhälle, säger hon.

Center och kluster

Excellenskluster för banbrytande teknik är en i raden av liknande satsningar. Nyligen utlystes bidrag till excellenscenter – ett bidrag som också utlystes 2022.

– Nu kommer en ny omgång av dem i samma storleksordning. Upp till tio center får stöd som rullar på i tio år, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Meningen över tid är att bygga upp en portfölj av olika excellenscentrum, inspirerat av Danmark som har drivit ett liknande program sedan 1993. I dag finns där ett 40-tal aktiva center inom en rad olika discipliner (1).

Vinnova ska framför allt se till att alla delar av innovationsekosystemet finns på plats.

Skillnaden mellan excellenscenter och excellenskluster är att i det senare finns hela kedjan med, från grundforskning till innovation.

– Där finns ett tydligt innovationsmål. Vi ska ta fram nya tjänster och produkter, säger han.

Satsningarna får kritik

Alla är dock inte överens om att den här typen av satsningar är det bästa sättet att generera excellent forskning. Exempelvis hävdar tolv forskare i ett debattinlägg i Curie att den mest kreativa och nyskapande forskningen sker i mindre och mellanstora forskargrupper som själva kan välja vad de vill forska om.

Marika Edoff ser ingen motsättning här.

– Det finns inget som hindrar att det finns mindre grupperingar inom excellensklustren som fokuserar på att lösa ett visst problem. Men vi kräver att klustren ska ha mycket ambitiösa mål. För att nå dem är samarbeten med andra excellenta forskare och innovatörer nödvändiga. Hur klustren organiserar sig ska beskrivas i ansökan och kommer att vara med i utvärderingen

1. Aktiva Centers of excellence i Danmark (website of Danish National Research Foundation) Länk till annan webbplats.