Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Vårdpersonal står vid patient.

En ny enhet för nationell samordning av kliniska studier ska göra det lättare att bedriva klinisk forskning inom svensk sjukvård. Foto: Markus Scholz DPA / IBL Bildbyrå

NYHET

Nu ska kliniska studier samordnas

Uppdraget: att skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning i Sverige. Idag, den 1 september, är första arbetsdagen för Kaj Stenlöf, föreståndare för den nya enheten för nationell samordning av kliniska studier vid Vetenskapsrådet.

Sverige har i många avseenden mycket goda förutsättningar för klinisk forskning. Välorganiserad och enhetlig sjukvård, hög kvalitet i register och biobanker, personnummersystem, högt utbildad vårdpersonal samt stark tradition inom medicinsk forskning och innovation är några av de faktorer som talar till Sveriges fördel.

Men det finns också svagheter. Att komma igång med en klinisk studie kan vara ett mödosamt och tidsödande arbete vad gäller allt från att knyta ihop rätt samarbetspartners till att få alla tillstånd och avtal på plats och rekrytera patienter.

I en hårdare internationell konkurrens får sådana hinder allt större betydelse, och i kombination med de senaste decenniernas strukturomvandling i läkemedelsindustrin har de lett till att Sveriges position inom klinisk forskning försämrats.

– Sverige har egentligen inte blivit sämre, men andra länder, som Singapore, Danmark och Nederländerna, har blivit mycket bättre, säger Håkan Billig, ordförande för Vetenskapsrådets kommitté för nationell samordning av kliniska studier.

Nyinrättad enhet vid Vetenskapsrådet

Kommittén inrättades 2014 av regeringen, med uppdrag att förbättra Sveriges förutsättningar inom klinisk forskning. I dagarna startar det operativa arbetet, vilket kommer att ledas från Vetenskapsrådets nyinrättade Enhet för nationell samordning av kliniska studier, placerad i Göteborg.

Föreståndare för den nya enheten blir Kaj Stenlöf, tidigare chef för Gothia Forum för klinisk forskning i Västra Götalandsregionen. Han tillträder idag, den 1 september, som den nya enhetens förste anställde.

– Flera rekryteringar är redan på gång, säger Kaj Stenlöf. Den första tiden kommer förstås delvis att upptas av praktiska frågor om medarbetare, lokaler och organisation. Och så behöver vi besluta om ett namn på den nya enheten. Men vi kommer också snabbt att dra igång ett antal projekt, i enlighet med de uppdrag vi fått.

Webbportal ska ge vägledning

Ett sådant uppdrag är att skapa en portal på webben som knyter ihop viktiga resurser för klinisk forskning och ger guidning till området för såväl forskare och vårdanställda som patienter, anhöriga och politiska beslutsfattare.

– Vi räknar med att ha en första version ute på nätet inom några månader, säger Håkan Billig. Inledningsvis blir det en mycket begränsad webb med statisk information. Att samla de här resurserna är ett enormt IT-projekt så vi kan inte vänta tills hela portalen är klar, utan kommer att bygga ut den successivt.

Ett angränsande uppdrag är att skapa system för bättre nationell statistik och uppföljning inom kliniska studier.

Ytterligare en uppgift för enheten är att marknadsföra Sveriges goda förutsättningar inom klinisk forskning utomlands, och att vara svensk kontaktpunkt mot omvärlden och förmedlare av internationella förfrågningar.

Nationellt nätverk med sex regionala noder

Den nya enheten i Göteborg ska inte ensam bedriva allt arbete. Den blir istället navet i ett nationellt nätverk med sex regionala noder, som tillsammans ska fungera som forskningsinfrastruktur för kliniska studier i Sverige.

– Tanken är att ge bra vägledning inom de många olika delar som du behöver ha koll på vid klinisk forskning: lagstiftning, etik, ekonomi, och så vidare, säger Håkan Billig. Hur bör till exempel ett kontrakt se ut? Vi ska enkelt uttryckt olja systemet så att det blir en enklare och snabbare process att inleda en klinisk studie.

Satsningen på samordning av klinisk forskning får inledningsvis en budget på 50 miljoner kronor per år i tre år.

– Det betyder inte att arbetet tar slut om tre år, säger Håkan Billig. Vi hoppas att det ska bli framgångsrikt och få en fortsättning. Men det är tänkbart att verksamheten på sikt får nya former. Att Vetenskapsrådet bedriver sådant här arbete i egen regi är lite ovanligt.

Inga nya forskningspengar

Några nya forskningspengar för kliniska studier ingår inte i satsningen.

– Nej, vi ska inte vara en forskningsfinansiär, säger Håkan Billig. Men på sikt kan åtgärderna innebära att mer pengar går till klinisk forskning eftersom den får bättre förutsättningar att konkurrera med annan forskning.

Men varför har det så hög prioritet att stärka just klinisk forskning?

– För att den är en nödvändig del av forskning inom livsvetenskaperna, menar Kaj Stenlöf. Det är svårt att fortsätta vara internationellt framgångsrika inom livsvetenskaper om vi inte hänger med i utvecklingen när det gäller klinisk forskning.

Han betonar att den kliniska forskningens kvalitet är hög i Sverige, det är de vikande volymerna som är problemet. Och han har gott hopp om att kunna ändra det.

– Erfarenheter från andra länder visar att sådana här åtgärder kan ha stor betydelse. Inte minst försöker vi lära av Danmark, där en liknande satsning varit mycket framgångsrik.

Den nya enheten

Den statliga utredningen Starka tillsammans kom 2013 och innehöll konkreta förslag på åtgärder för att främja klinisk forskning. Utredningen ledde till att Kommittén för nationell samordning av kliniska studier inrättades vid Vetenskapsrådet 2014.

Kommittén ska främst arbeta på strategisk nivå, och har för det operativa arbetet bildat Enheten för nationell samordning av kliniska studier, som inleder sitt arbete i september 2015. Den nya enheten, som är placerad i Göteborg, blir navet i ett nätverk med sex regionala noder, en per sjukvårdsregion.

Du kanske också vill läsa

Krönika 22 oktober 2024

Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap.

Krönika 9 september 2024

Olika forskningsfält har skilda tidsperspektiv. Men tvärvetenskapliga samarbeten kan förändra disciplinernas förståelse av tid, skriver Erik Isberg.

Nyhet 9 september 2024

Redaktionen

Han skriver om humanioras plats i forskningslandskapet och i samhället i stort. Erik Isberg är vetenskapshistoriker och forskar vid KTH om miljövetenskapernas historia. På sin frit...