Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Fyra nobelpristagare på rad, tre män och en kvinna

Pristagarna Peter Doherty, Rolf Zinkernagel, Wislawa Szymborska och James A Mirrlees vid 1996 års Nobelprisceremoni. Foto: Jonas Ekströmer

NYHET

Nobelpristagare för forskningens talan

När Peter Doherty belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1996 var han medveten om att han för en tid skulle få en ny roll som forskningens förkämpe. Men han ville också fortsätta med sin egen forskning. Curie har undersökt hur det gick.

Kortklippt vithårig man

Peter Doherty

Det är kväll i Australien och Peter Doherty är vid sitt strandhus när Tidningen Curie ringer. Numera är han mest i Australien, när han fick Nobelpriset var han verksam i Memphis, USA.

Efter att han 1997 blev utnämnd till ”Australian of the Year” blev det ganska många resor ett tag för att få ihop forskning i både USA och Australien och för offentliga framträdanden runt om i världen. Nu är det mycket lugnare, Peter Doherty har dragit sig mer och mer tillbaka från att forska själv.

– Jag är fortfarande med på ett hörn här och där men jag har ingen egen forskningsgrupp längre. Det är bättre att de yngre forskarna tar över, jag försöker stödja dem istället.

Det gör han genom att samarbeta med unga forskare som studerar både det medfödda och det förvärvade immunförsvaret mot influensa A-virus, vid både St Jude Children’s Research Hospital i Memphis och det nya Doherty Institute for Infection and Immunity i Melbourne.

Ett decennium av riktigt bra forskning

Peter Doherty delade Nobelpriset med sin schweiziska kollega Rolf Zinkernagel ”för deras upptäckter av det cellstyrda immunförsvarets specificitet”, med andra ord hur immunförsvaret upptäcker virusinfekterade celler i kroppen. Deras forskningsrön har sedan länge införlivats i varje lärobok i immunologi och har varit förutsättningen för många andra viktiga upptäckter, bland annat av Peter Doherty och hans kolleger.

Strax efter Nobelpriset skedde ett viktigt genombrott inom forskningsområdet som gjorde det möjligt att selektera olika typer av immunceller och mäta deras aktivitet. Äntligen kunde Peter Doherty och hans kolleger börja använda metoden som de hade sett ta form under de gångna åren.

– Det blev ett decennium med riktig bra forskning och publikationer.

Forskningsområdet immunologi, hur kroppen försvarar sig mot infektioner, har utvecklats ännu mer, med immunoterapi som det senaste tillskottet. Denna terapi går ut på att kroppens egna immunceller modifieras så att de kan känna igen cancerceller.

Principen bygger på Peter Dohertys och Rolf Zinkernagels upptäckt och Peter Doherty tycker att det är en spännande utveckling. Han tar själv upp ett aktuellt exempel, en experimentell behandling av en liten flicka som hade en obotlig form av blodcancer. Efter behandlingen har hennes sjukdom gått tillbaka och cancern tycks vara borta. Det dröjer dock innan läkarna kan säga att hon är botad.

Just nu planerar han att skriva en populärvetenskaplig bok som ger ett historiskt perspektiv på immunologisk forskning och dess tillämpning.

Förkämpe för vetenskapen

Det blir inte den första boken, Peter Doherty har redan publicerat fem. Den första handlar om hur man vinner ett Nobelpris.

– Mitt svar är ganska enkelt: upptäck någonting viktigt, kommenterar han i en bisats.

De andra fyra böckerna handlar på ett eller annat sätt om klimatförändringarna. Den senaste boken ”The Knowledge Wars” tar upp hur alla kan informera sig om nya vetenskaplig fynd. Peter Doherty är tydlig med att han inte är klimatforskare men att han är en person som vet mycket om den vetenskapliga processen och hur man kan tolka evidensen.

– Jag ser mig själv som en förkämpe för vetenskapen. Klimatförändringen är den största utmaningen i vår tid och därför har jag bestämt mig att hjälpa klimatforskarna att få ut sitt budskap för att påverka politiken.

Hans budskap till allmänheten är enkelt.

– Jag säger vad jag tycker men det betyder inte att jag säger vad andra ska tycka. Det jag vill är att alla ska ta hänsyn till den vetenskapliga evidensen istället för propagandan som finns där ute. Man ska tänka efter själv.

Australien producerar mycket kol, därför är diskussionen om klimatförändringar känslig. Många vill inte höra det Peter Doherty kallar för obekväma sanningar, som att det kan vara nödvändigt att bygga ut kärnkraften eller att satsa på genmodifierade grödor.

Texten på baksidan av hans bok lovar ”something to offend everybody” – någonting som alla kan bli upprörda över. Bokens titel, Kunskapskriget, hittade förlaget på men Peter Doherty tycker ändå att det stämmer.

– Det är ett krig mellan olika intressen där felaktig information sprids. Titta på den senaste skandalen med Exxonmobil bara, säger han och refererar till oljebolaget som har anklagats för att medvetet ha undanhållit vetenskapliga fakta.

Ett pris i särklass

Peter Doherty har alltid tyckt om att hålla föredrag för en bredare publik. Sedan Nobelpriset har han debatterat ämnen som forskningsfinansiering, vaccinering av barn, vikten av en bra utbildning och nu senast klimatet.

Han tror på kombinationen av att vara forskare och kommunikatör, att det är bra att den som har utfört forskningen och är expert också kommunicerar den. Nobelpriset underlättar en del för den som vill göra sin röst hörd.

– Alla känner till Nobelpriset och om man använder det klokt får man något av en stjärnstatus bland en viss grupp av människor. Nobelpriset är ett kraftfullt instrument.

Peter Dohertys råd till de nya Nobelpristagarna är att ta till vara möjligheten till kommunikation om det är något som de redan är bra på och intresserade av. Annars är det bäst att låta bli.

Detta är Peter Doherty

Född 1940.

Studier i veterinärmedicin vid University of Queensland, Australien, 1962 – 1966.

Disputation vid Edinburgh University, Skottland 1970.

Postdoktor vid Australian National University, Canberra, Australien 1972 – 1975. Under den här perioden gjorde Peter Doherty och Rolf Zingernagel upptäckterna som ledde till Nobelpriset 1996.

Docent/professor vid Wistar Institute, Philadelphia, USA 1975 – 1982.

Professor vid Australian National University 1982 -1988.

Föreståndare för institutionen för immunologi vidSt Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA sedan 1988.

Professor vid institutionen för mikrobiologi och immunologi, University of Melbourne.

Är numera verksam vid St Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA och det nygrundade Doherty Institute for Infection and Immunity.

Utmärkelser och priser:

  • Nobelpris i fysiologi eller medicin 1996.
  • Australian of the Year 1997.
  • Med på listan över ”living National Treasure”, dvs en individ som personifierar ett nationellt värde.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 24 september 2024

Eva Annell

Sveriges Radios vetenskapsreporter Lena Nordlund är i ropet. I år har hon både blivit hedersdoktor vid KTH och fått ett journalistpris för framstående forskningskommunikation. Hon ...

Nyhet 18 september 2024

Redaktionen

Nu lanserar Curie en ny seminarieserie om forskares vardag. Curie Talks arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Fokus ligger på aktuella frågor om f...

Nyhet 14 augusti 2024

Redaktionen

Hon skriver om hur akademin fungerar och relationen till det omgivande samhället. Marie Flinkfeldt forskar vid Uppsala universitet om samtal och kommunikation inom välfärdsstaten. ...