Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Man sitter vid ett bord framför en tavla och pekar med hela handen.

Göran K Hansson har ringt upp många forskare för att meddela att de belönats med ett Nobelpris. Foto: Kungl. Vetenskapsakademien

NYHET

Nobelpriset: Hans samtal förändrade forskarnas liv

Varje år i början av oktober är det dags. Då får några få utvalda forskare det magiska telefonsamtalet från Stockholm att de har belönats med Nobelpriset. Göran K Hansson har ringt närmare 70 av de samtalen. Nu berättar han hur arbetet med världens främsta vetenskapliga pris går till.

De första Nobelprisen delades ut 1901. Sedan priset instiftades har nästan 1 000 individer och organisationer mottagit ett Nobelpris eller Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Bakom varje val ligger ett omfattande arbete. En av dem som arbetat med Nobelpriset är Göran K Hansson. Han är professor vid Karolinska institutet, och har sedan 1997 deltagit i arbetet med att utse Nobelpristagare. Nu delar han med sig av sina erfarenheter i boken I Nobels hemliga tjänst.

– Jag kände att det behövdes en bok som skildrar arbetet inifrån. Det finns inte så mycket skrivet om det och jag ville bidra med min personliga berättelse, förklarar han.

Det magiska telefonsamtalet

Göran K Hansson har varit ordförande i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin 2003–2006, sekreterare i Nobelkommittén 2009-2014, och ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien 2015–2021. I båda sina sekreterarroller har han ringt upp många forskare för att meddela att de har belönats med ett Nobelpris.

– Jag har ringt upp 68 Nobelpristagare i medicin, fysik, kemi och ekonomi.

Varje samtal är speciellt, och inte alla gånger helt lätt att få till. Det kan till exempel vara svårt att hitta rätt telefonnummer eller att få rätt person att svara.

Jag har ringt upp 68 Nobelpristagare i medicin, fysik, kemi och ekonomi.

– Ibland har jag hamnat hos en sekreterare som menar att professorn absolut inte få bli störd. Då har jag fått förklara att det är mycket viktigt att jag får prata med personen i fråga ändå, utan att avslöja varför jag ringer.

En del forskare kan vara på resande fot och i USA sover de flesta när telefonsamtalet kommer. Det är inte alltid möjligt att nå pristagarna innan presskonferensen, men helst ska de meddelas innan och även acceptera priset – vilket alla gör.

Trodde samtalet var ett skämt

Hur Nobelpristagarna reagerar på beskedet varierar. Bara några få gånger har han fått en känsla av att telefonsamtalet var väntat när han fått ett artigt och välformulerat svar. De flesta är ändå överraskade och överrumplade, menar han.

Carol Greider, som tillsammans med Elizabeth Blackburn belönades 2009 med Nobelpriset i medicin eller fysiologi, var en av dem som tappade fattningen.

– Hon svarade att hon inte hade tid med detta, hon skulle fixa frukost, lämna barnen på skolan och hade andra åtaganden. Jag bad om ursäkt för att ha förstört hennes dag och gav henne rådet att ta en kopp kaffe och fundera över vad hon ska säga till världspressen när de kom störtande, berättar Göran K Hansson.

David MacMillan, som tillsammans med Benjamin List utsågs till Nobelpristagare i kemi 2021, reagerade på ett helt annat sätt.

– När jag ringde väckte jag honom, det var mitt i natten i USA. Men samtalet bröts på en gång och när jag ringde igen hände samma sak på nytt. Då hörde jag en suck innan han lade på luren.

Hon svarade att hon inte hade tid med detta, hon skulle fixa frukost och lämna barnen på skolan ...

David MacMillan trodde nämligen att telefonsamtalet var ett skämt, och Göran K Hansson fick be Benjamin List om hjälp för att nå fram med den viktiga informationen. Men David MacMillan trodde inte honom heller och slog vad om att det bara var ett utstuderat skämt.

– När jag äntligen fick tag i honom efter presskonferensen berättade han att han förlorat 1 000 dollar, men tyckte att det ändå var ok med tanke på att han vunnit Nobelpriset.

Stor internationell uppmärksamhet

Efter samtalen tillkännages pristagarna officiellt på presskonferensen. Detta får stor internationell uppmärksamhet och världen över blir det rubriker på tidningarnas förstasidor.

– I Sverige kan det kännas som att det är mest fokus på litteraturpriset, men mätningar visar att alla priser uppmärksammas ungefär lika mycket. Däremot varierar intresset beroende på pristagare. Ofta får fredspristagarna stora rubriker, men vetenskapliga pristagare som till exempel gensaxens uppfinnare Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna fick också stort genomslag.

Under och efter presskonferensen finns experter till hands som kan svara på journalisternas frågor. Göran K Hansson är glad att experterna ställer upp.

– Som forskare är man inte alltid så van att stå framför en kamera och svara snabbt på frågor, men jag tycker att alla gör ett bra jobb.

Under veckan blir det också många andra evenemang som uppmärksammar Nobelpriset, forskning och frågor kring forskning. Det var Göran K Hansson som tipsade Nobelprismuseet om att den speciella veckan i oktober är ett perfekt tillfälle att locka besökare genom olika evenemang. Likaså initierade han Nobel Week Dialogue, ett symposium som arrangeras under Nobelveckan i december.

– 2012 var det 50 år sedan Watson och Crick belönades för upptäckten av DNA. Sedan dess har fältet utvecklats enormt, hela arvsmassor kan kartläggas och vi bjöd in många framstående forskare för att diskutera aktuell forskning och angelägna frågor.

Symposiet blev en succé och är nu ett stående inslag. Temat varieras från år till år.

Speciell upplevelse

Själva prisutdelningen och Nobelfesten får mest uppmärksamhet i Sverige och Norden, berättar Göran K Hansson. För pristagarna är det förstås en mycket speciell upplevelse.

– De blir förförda när de kommer till Stockholm i december. De blir till berömdheter som har en limousine och chaufför till sitt förfogande och de uppmärksammas genom många olika programpunkter. Nobelföreläsningen är förstås veckans intellektuella höjdpunkt.

De blir till berömdheter som har en limousine och chaufför till sitt förfogande...

Många vill få en glimt av pristagarna, värst uppståndelse blev det kring stamcellsforskaren Shinya Yamanaka som belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012.

– Det fanns många paparazzis med teleobjektiv, till och med när han skulle pröva ut fracken hos skräddaren. Stackaren fick inte en lugn stund.

Lång process att utse pristagarna

Allt som är synligt för allmänheten från första veckan i oktober till Nobelfesten den 10 december föregås av ett långt och noggrant arbete av Nobelkommittéerna. Det hela börjar med en genomgång av nomineringarna i början av året. Första målet är att komma fram till en halvlång lista av namn, berättar Göran K Hansson. Självnomineringar är inte tillåtna.

– Visst kan man be en vän att lägga in en nominering, men det hjälper egentligen inte. Det är trots allt inte antal nomineringar som räknas, det är inte en mentometer-omröstning, förtydligar Göran K Hansson.

Det fanns många paparazzis med teleobjektiv, till och med när han skulle pröva ut fracken hos skräddaren.

Ledamöterna går sedan igenom den halvlånga listan av namn för att så småningom komma fram till en kortare topplista.

– Vi utgår alltid ifrån upptäckten. Det är enklare så, en upptäckt är en upptäckt. Sedan finns det gradskillnader hur viktig den är. Nästa fråga är sedan vilka forskare som ska belönas. Upp till tre forskare kan ju dela på ett Nobelpris.

Arbetet i de olika vetenskapliga kommittéerna går till på ungefär samma sätt. Alla läser alla förslag, sedan får var och en av ledamöterna i uppdrag att särskilt noggrant granska några av förslagen. Det blir mycket diskussioner under de dagslånga mötena. Att de ganska ofta är oense är inget problem, menar Göran K Hansson.

– Det driver diskussionen framåt. Alla vill få fram den viktigaste upptäckten och känner ett ansvar att bevara Nobelprisets höga status. Och när man i slutet av september närmar sig beslut brukar kommittén vara ganska enig.

De olika kommittéerna har också gemensamma möten eftersom priserna i exempelvis medicin och kemi kan överlappa. Likaså har kemi och fysik många beröringspunkter. Sedan finns också möten med alla kommittéer för att diskutera policy, riktlinjer och frågor om exempelvis jämställdhet och etnicitet.

Vetenskapens finaste pris

Nobelpriset ses som vetenskapens finaste, trots att det numer finns många andra priser med högre prissummor. Göran K Hansson menar att detta beror främst på två faktorer.

– Nobelpriset är internationellt men kom till i en tid av nationalistisk anda. Det var någonting nytt. Sedan var det också en tid av stora genombrott inom vetenskapen, speciellt inom fysiken. Många pristagare känner att de går i Einsteins fotspår.

Många pristagare känner att de går i Einsteins fotspår.

Göran K Hansson tycker att de olika priserna kompletterar varandra.

– Det är alltid mycket uppmärksamhet kring fredspriset och litteraturpriset, men intresset för fred och litteratur ökar också intresset för de vetenskapliga prisen. Priserna i medicin, fysik och kemi ger i sin tur trovärdighet till de andra priserna och tillsammans blir det en helhet.

Avslöjade Nobelpristagare i förväg

Arbetet med att utse Nobelpristagare sker under sekretess. Den är reglerad i stadgarna som fastställdes redan 1900. Enligt dessa gäller att ”inkommet förslag till prisbelöning samt utredning och utlåtande i fråga om prisutdelning får inte röjas”. Nomineringar och utlåtanden är hemliga i 50 år. Alla som deltar i arbetet med Nobelpriset skriver på ett sekretessavtal.

År 2010 avslöjade dock Svenska Dagbladet redan timmarna före tillkännagivandet att Nobelpriset i fysiologi eller medicin skulle gå till Robert Edwards för upptäckten av provrörsbefruktning. Tidigare samma år hade en portfölj med handlingar från ett av Nobelkommiténs möten blivit stulen och det kan finnas ett samband mellan stölden och avslöjandet, skriver Göran K Hansson i boken.

– Vi funderade över att byta prisförslag men ville inte låta oss styras av läckor. Annars skulle någon kunna sätta i system att stjäla handlingar och därmed påverka vårt arbete, resonerar Göran K Hansson i boken.

Presskonferensen dominerades av läckan och Nobelförsamlingen blev ännu mer försiktig efter den händelsen.

Läckor har dock varit sällsynta i Nobelprisets histora. Göran K Hansson menar att uppdraget att förvalta Alfred Nobels arv och bevara Nobelprisets anseende och trovärdighet bidrar till att alla inblandade håller sig till sekretessreglerna och gör sitt yttersta för att välja de rätta Nobelpristagarna.

– Jag tror att alla känner ett stort ansvar.

Läs också i Curie:

Tingen som berättar om Nobelpristagarnas liv (Curie)

”Forskning är ett fredsprojekt - man bombar inte sin samarbetspartner” (Curie)

MacMillans skotska bakgrund blev en tillgång i akademin (Curie)

Arbetet bakom Nobelpriset hemligstämplat i 50 år (Curie)

Du kanske också vill läsa

Nyhet 17 juni 2024

Eva Barkeman

Ett enkelt föremål kan berätta en stark historia. Nobelprismuseets nya utställning innehåller över 280 saker från Nobelpristagare, ting som vittnar om märkvärdiga upptäckter och li...

Nyhet 5 december 2023

Eva Annell

Anna Sjöström Douagi älskar forskningsmiljön, men lusten att skapa internationella samarbeten är ännu större. Nu arbetar hon med strategiska initiativ vid Nobelstiftelsen och är bo...

Nyhet 2 oktober 2023

Siv Engelmark

Kvinnor får allt fler av de mindre priserna i medicin. De stora och prestigetunga priserna går dock fortfarande mest till män. En transparent process kan vara ett sätt att utjämna ...