Det nya huset kan erbjuda mycket bättre förutsättningar för publika evenemang än det nuvarande Nobelprismuseet. Bild: Onirism / Nobel Prize Outreach
NYHET
Nobelhuset förverkligar 125-årig dröm
Om fem år ska det nya huset för Nobelpriset stå färdigt vid Slussen. Just nu pågår planeringen, och ambitionerna är höga. Nobelhuset ska bli ett nav för akademiskt liv där det finns plats för såväl aha-upplevelser och oväntade möten som för symposier och utställningar om Nobelpristagarna.
Ämnen i artikeln:

Astrid Söderbergh Widding. Foto: Sören Andersson
Drömmen om ett permanent hem för Nobels unika arv har funnits i 125 år. När planerna nu börjar ta form är entusiasmen stor bland de inblandade.
– Nobelhuset, som det ska heta, ska vara ett hus för vetenskap, litteratur och fred. Det är inte bara en fortsättning på vår nuvarande verksamhet utan också början på någonting nytt, säger Astrid Söderbergh Widding, ordförande för Nobelstiftelsen.
Hon beskriver den nya byggnaden som ett nav i internationellt akademiskt liv, där Sverige genom Nobelprisets lyskraft intar en plats i hjärtat av kunskaps- och vetenskapssamhället.
Det är inte bara en fortsättning på vår nuvarande verksamhet utan också början på någonting nytt.
– Det ska vara ett hus där kunskap och forskning delas och perspektiv bryts. Här ska möten ske mellan Nobelpristagare och studenter, mellan den främsta expertisen inom aktuell forskning på Nobelprisens områden och en intresserad allmänhet.
Hon betonar också att Nobel är ett av Sveriges starkaste varumärken.
– Vi har ett ansvar att förvalta det. Nobelhuset ska vara ett hem för Nobelprisets värden.
Drömmen väcktes 1901
Drömmen om ett permanent hem för Nobelpriset väcktes redan när det första Nobelpriset delades ut 1901. Planerna lades dock på is i samband med första världskriget. Och sen skulle det dröja till 2001 innan Nobelprismuseet i Börshuset i Gamla stan blev ett tillfälligt hem.
Tio år senare startade planeringen av ett hus för Nobelpriset (Nobel Center) på Blasieholmen. Byggstarten sköts dock upp vid flera tillfällen på grund av utredningar och överklaganden. Till sist stoppades planerna helt efter valet 2018 då mark- och miljödomstolen beslutade att riva upp planen. Motiveringen var att skadorna skulle bli för stora i kulturmiljön.
– Det var före min tid, men det har varit många turer. Nu är det nya huset i stort sett i hamn vad det gäller platsen och konceptualiseringen, kommenterar Astrid Söderbergh Widding.
Ansökan om bygglov för Nobelhuset beviljades i mars 2026. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som i juni avslog alla överklaganden. Planerad byggstart är 2027.

Workshop kring arbetet med att ta fram en masterplan för Nobelhuset. Foto: Clément Morin
Den nya byggnaden kommer att ligga vid Slussen, precis vid inloppet till Stockholm. Huset har ritats av David Chipperfield Architects och består av fyra sammanlänkade byggnader. Formen bestämdes i hög grad av platsen som ligger ovanpå en tunnel.
– Det är en fantastisk plats och det blir en byggnad som välkomnar besökare. Huset kunde egentligen inte få ett bättre läge, säger Astrid Söderbergh Widding.
Lyfta fram priserna
Nobelhuset kan erbjuda mycket bättre förutsättningar för publika evenemang än det nuvarande Nobelprismuseet. Ett exempel är ett auditorium som kan användas för vetenskapliga symposier och andra event. Det nya huset för Nobelpriset gör det också möjligt att arrangera större utställningar.
Det är en fantastisk plats och det blir en byggnad som välkomnar besökare. Huset kunde egentligen inte få ett bättre läge.
För fyra år sedan organiserade Nobelstiftelsen utställningen Evigt Liv i samarbete med Liljevalchs.
Läs också i Curie: Nobelutställning ställer frågor om evigt liv
– Den gav en försmak av Nobelhuset, kan man säga. Där kunde man se vad som är möjligt att åstadkomma om vi har tillgång till större ytor.
Dessutom ska det nya huset vara en plats där man lyfter fram de aktuella priserna varje år, menar Astrid Söderbergh Widding.
– Runt om i världen uppmärksammas Nobelpriset första veckan i oktober, när priserna tillkännages. Det norska fredscentret har en utställning varje år där man lyfter fram fredspristagaren och sätter in personens arbete i ett större sammanhang. Något liknande skulle vi kunna göra i Stockholm för priserna i vetenskap och litteratur. Det borde egentligen vara en självklarhet.
Nå en bred publik
Sådana utställningar kan ske i nära samarbete med institutionerna och kommittéerna som delar ut priserna, och är ett bra sätt att nå en bred publik, menar Astrid Söderbergh Widding.
– Det finns ett otroligt intresse för att förstå vad priserna handlar om, och genom en sådan utställning skulle man kunna visa vad Nobelpristagarnas upptäckter kan betyda.
Nobelpriset belönar fri grundforskning och Nobelhuset blir också en möjlighet och plattform för att kommunicera grundforskningens betydelse.
– Nobelstiftelsen i sig har egentligen inget samhällsuppdrag, vårt uppdrag är att förverkliga Nobels testamente som handlar om att belöna upptäckter som är till mänsklighetens största nytta. Men i förlängningen betyder det att vi som förvaltar Nobelpriset även har i uppdrag att låta resultaten av priserna blir till största möjliga nytta i samhället. Nobelhuset kommer att vara en fantastisk plats för att nå ut, menar Astrid Söderbergh Widding.
Nobels testamente i centrum

Clara Åhlvik.
Alfred Nobels testamente kommer att spela en central roll i den nya byggnaden och ingå i den fasta utställningen. Just nu undersöker man olika lösningar för hur detta ska kunna ske.
– Testamentet är på papper, och ljuskänsligt. Det kanske blir så att det visas vid vissa klockslag, förklarar Clara Åhlvik, utställningschef vid Nobelprismuseet.
Hon har varit involverad i planeringen av utställningarna i Nobelhuset från början. Hon rekryterades till Nobelprismuseet för sju år sedan, byggde om den befintliga fasta utställningen och var även ansvarig för Evigt Liv på Liljevalchs.
– När platsen för Nobelhuset blev klart och David Chipperfield Architects fick uppdraget kunde vår planering av utställningarna ta fart ordentligt.
Den större ytan kommer att ge helt nya möjligheter, basutställningen utökas från 300 till 1200 kvadratmeter. Dessutom finns 450 kvadratmeter för den temporära utställningen, som kommer att bytas ut några gånger om året.
– Vi kommer bli ett professionellt museum på en helt annan nivå än tidigare, kommenterar Clara Åhlvik.

Alfred Nobels testamente. Foto: Alexander Mahmoud
Förändra världen till det bättre
Under planeringsarbetet har Clara Åhlvik och hennes kollegor jobbat mycket med frågan vad som krävs för att Nobelhuset ska bli ett älskat hus.
– Ska besökarna ha lärt sig allt om Nobelpriset när de går hem eller ska de känna att det finns många spännande frågor kvar att ta tag i?
En känsla som de vill att besökarna ska bära med sig är att det är möjligt att förändra världen till det bättre – om man gör det tillsammans och på olika sätt.
– Vi vill att besökarna ska få den här positiva energin. Världen är komplex och svår att förstå, och Nobelpriset speglar många av mänsklighetens framsteg och förändringar av samhället.
Vi vill att besökarna ska få den här positiva energin.
Just nu pågår diskussioner om olika temporära utställningar. Ett förslag är att förena olika priskategorier under temat “Rymden”, ett annat projekt är en utställning med arbetsnamnet “Trial and Error”.
– Utställningens budskap är att man måste pröva och pröva och att det inte är fel att misslyckas. Tvärtom, om man inte vågar att misslyckas kommer man inte någonstans, det illustreras väl genom alla priskategorier, säger Clara Åhlvik.
Kunna ställa mer öppna frågor
Parallellt med planeringen av de nya utställningarna utvecklas också ett nytt digitalt söksystem. Idag kan man söka på Nobelpristagare och pris, men i det nya systemet ska man också kunna ställa mer öppna och omfattande frågor.
– På så vis kan besökaren upptäcka någonting som man kanske inte har tänkt på och som kan bli lite av en aha-upplevelse.
De digitala möjligheterna ska också göra Nobelhuset mer tillgängligt för besökare från hela landet och världen.
På så vis kan besökaren upptäcka någonting som man kanske inte har tänkt på och som kan bli lite av en aha-upplevelse.
En annan målgrupp som kan ha glädje av det nya huset är universitet och forskare. Byggnaden ska inrymma ett stort auditorium och kunna erbjuda utrymmen för konferenser och symposier.
– Det är inte alla tillställningar som får plats i exempelvis Stockholmsuniversitetens lokaler. Nobelhuset gör det möjligt att hyra lokaler för sådana sammanhang, lokaler som i hög grad har vetenskapliga konnotationer.
Känna sig välkomna
Nobelhuset ska erbjuda en varm och välkomnande atmosfär. Arkitekten David Chipperfield jobbar med material som skapar en behaglig miljö och känsla.
– Besökarna ska känna sig välkomna oberoende av hur mycket kunskap de har om Nobelpriset när de kliver in i huset. De ska känna att det finns många saker att upptäcka, och helst vilja återvända för att se någonting igen eller upptäcka någonting nytt.
Förutom utställningsytorna, auditoriet och öppna ytor för mingel ska det också finnas ett café, en bistro och en terrass utomhus.
– Ett museibesök är också en social aktivitet. Besökarna upplever någonting tillsammans, undersökningar har visat att man pratar längre om ett gemensamt museibesök än om ett biobesök. Det har lite större tyngd, och det uppstår samtal som lever kvar.
Fotnot: Det är den publika verksamheten kring Nobelprisen som ska rymmas i Nobelhuset. Ansvaret för att utse och tillkännage pristagarna kommer även i fortsättningen att ligga på de prisutdelande institutionerna.
Historien bakom Nobelhuset
Redan när det första Nobelpriset delades ut 1901 väcktes drömmen om ett permanent hem för Nobelpriset. Arkitekten Ferdinand Boberg, som bland har ritat Rosenbad, Prins Eugens Waldemarsudde, NK-huset och gasklockarona i Hjorthagen, fick uppdraget. Han skulle rita en byggnad som rymde stiftelsens verksamhet och en högtidssal för den årliga Nobelprisutdelningen.
Nobelstiftelsen köpte en tomt vid Djurgårdsbron i slutet av Strandvägen, vid nuvarande Nobelparken. Bobergs förslag på ett Nobelpalats blev offentlig 1911, men planerna lades på is i samband med första världskriget.
Efter kriget ansågs det för osäkert att bekosta en stor byggnad i tider av ekonomisk kris, dessutom skulle Stockholm snart få Konserthuset (ritad av Ivar Temgbom) där prisutdelningen kunde äga rum. Banketten skulle rymmas i det nya Stadshuset som ritades av Ragnar Östberg.
Först 2001 blev Nobelprismuseet i Börshuset i Gamla stan ett tillfälligt hem. Museet ligger kvar i Börshuset tills Nobelhuset öppnar 2031.
Källa: Nobelstiftelsen
Du kanske också vill läsa
Krönika 10 december 2025
Nyhet 8 december 2025
Krönika 7 oktober 2025