Naturvetare sporras att ta plats i debatten

Emma Sparr är professor i fysikalisk kemi. Hon berättar att fröet till Commons såddes, när hon tillsammans med Fredrik Höök, professor i biologisk fysik vid Chalmers tekniska högskola, spånade om bättre forskningsmiljöer och doktorandutbildningar.

– Vi kom fram till att det behövs ett nytt slags växelverkan, såväl mellan olika ämnen som mellan akademin och samhället. Det finns en poäng i att inte enbart ha den spetsiga forskningen inriktad på en fråga, utan kunna se hur en viss fysikalisk mekanism styr till synes vitt skilda fenomen i olika system. Då uppstår ny kunskap, säger Emma Sparr.

Fredrik Höök betonar samtidigt vikten av att dagens naturvetare får en tillräckligt djup kunskap under sina studier.

– Jag är orolig för att vår grundutbildning är lite för ytlig. Vi måste först ge våra studenter och doktorander en gedigen grund. Sedan kan de ge sig in i tvärvetenskapliga samarbeten och vara bättre förberedda att också bidra till samhällsdebatten, säger han.

Skillnaden mellan att vara frisk och sjuk

Commons Centre samlar forskare inom fysikalisk kemi som framför allt studerar gemensamma mekanismer för hur biologiska membram och biomolekyler samspelar med varandra.

– Vi försöker förstå mekanismerna som gör att biomolekyler organiserar sig på ett sätt under vissa förhållanden och på ett helt annat sätt under andra. Denna övergång kan innebära ett skifte från funktion till dysfunktion – alltså skillnaden mellan att vi är friska och att vi blir sjuka, säger Fredrik Höök, som själv studerar hur cellernas skydd (membran) fungerar och hur andra ämnen kan påverka dem.

Ett annat konkret exempel på sådan forskning är när fungerade proteiner – av hittills okänd anledning – börjar klumpa ihop sig och bilda plack, vilket sker vid Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.

Öppna frågor till publiken

För att väcka nya tankar och belysa just sådana olösta problem anordnas regelbundet så kallade ”Common Challenges”.

– Vi låter två forskare ge en kort introduktion till ett ämne från två olika perspektiv. Det följs sedan upp av öppna frågor till publiken. Frågor som inte kräver expertkunskap, utan snarare ska stimulera till diskussion, säger Emma Sparr.

Ett viktigt syfte med Commons, förutom att ge forskarna utrymme att se de större sambanden, är att de som vill ska bli mer aktiva i samhällsdebatten.

– Vi vill inte bara stärka ett bredare synsätt inom vår egen forskning, utan har också lagt till ett akademiskt forum. Där går vi utanför våra vanliga expertområden och testar sätt att resonera om vetenskap som vi inte är så vana vid, säger Emma Sparr.

Läs också i Curie: Lägervecka vid Umeälven luckrar upp gränser mellan forskningsfält

På frågan om det är särskilt svårt att nå ut med naturvetenskaplig forskning svarar hon att det kan finnas vissa hinder jämfört med om man är forskare inom samhällsvetenskap eller medicin.

– Det kan vara svårt att kommunicera den vetenskapliga höjden i vår forskning. Vi förväntas ofta svara vilken sjukdom vi ska bota eller när den nya medicinen ska släppas. Dit når man inte utan att först förstå de grundläggande mekanismerna. Glappet mellan dessa insikter och medicinska genombrott kan vara svårt att överbrygga.

Alla forskare passar inte i samhällsdebatten

Att aktivt delta i samhällsdebatten – eller i tvärvetenskapliga forskningsprojekt – passar förstås inte alla naturvetenskapliga forskare. Men enligt Emma Sparr är inte syftet att alla ska delta i allt, men det ska finnas något för alla.

Fredrik Höök menar att det skulle vara ett misstag att försöka identifiera aktiviteter som passar för samtliga forskare inom Commons Centre.

– Det handlar om att vi ska engagera tillräckligt många för att det ska ta skruv och nya tankar födas, inte om att anpassa allting till en alltför basal nivå. Sedan ska alla individer kunna hitta sin egen form för excellens inom Commons. Vår uppgift är att skapa en miljö som gör det möjligt att få fram riktigt bra forskning, säger han.

Sprida forskning och främja tvärvetenskap

Akademiskt forum är ytterligare en satsning som ska bidra till den goda forskningsmiljön. Syftet med forumet är att sprida forskningsresultat till allmänheten och främja tvärvetenskapliga möten. Man vill också bidra till en djupare reflektion kring samhällskonsekvenserna av den forskning som bedrivs.

Projektledare på deltid är Julia Ravanis, doktor i teknikhistoria, författare och tidigare krönikör i Curie. Hennes tjänst finansieras dels av Commons Centre, dels av Chalmers institutioner för fysik och tillämpad kvantfysik.

Aktiviteterna omfattar bland annat essäskrivande i samarbete med kulturtidskriften Glänta, samtalskvällar på Folkteatern och även workshops på Lunds universitet.

– Syftet är att bygga en miljö på både Chalmers och Lunds universitet som gör att forskare och studenter reflekterar över forskningens konsekvenser och sin egen roll i samhället. Forskare måste delta i samhällsdebatten för att lösa vår tids stora utmaningar, till exempel artificiell intelligens eller klimatkrisen, som kräver både naturvetenskaplig och humanistisk kunskap, säger hon och fortsätter:

Läs också i Curie: Forskare prövar nya sätt att nå ut i samhällsdebatten

– Den naturvetenskapliga forskningen är ganska instängd och det finns inte så många rum där allmänheten kan möta forskningen. Samtidigt premieras det heller inte inom akademin att föra ut sin forskning.

Vill se ett närmande mellan kultur och vetenskap

Julia Ravanis vill även se ett närmande mellan kultur och vetenskap, och lever som hon lär. Förutom sin doktorshatt i teknikhistoria är hon också civilingenjör i teknisk fysisk och redaktör för kulturtidskriften Glänta. Hon har även introducerat essäskrivande för studenter på Chalmers och väglett forskare vid Commons Centre att skriva essäer för Glänta.

– Tvärvetenskap och ”outreach” är på frammarsch i Sverige. Jag märker ett ökande intresse för det vi gör inom akademiskt forum, både från akademiska institutioner runt om i Sverige och tidskrifter och förlag som gärna vill se fler forskare som skriver. Det pågår flera andra initiativ för möten mellan humaniora och naturvetenskap samt konst och ekonomi. Det behövs dock fler konkreta strukturer för hur det här ska gå till i praktiken, säger hon.