Nästan alla med doktorsexamen får jobb

Av alla som tog doktorsexamen 1998–2012 var 81 procent etablerade på arbetsmarknaden efter tre år, 85 procent efter fem år och 87 procent efter åtta år. Det visar en rapport från Universitetskanslersämbetet.

– Doktorsexamen är en bra väg till arbete. Speciellt inom vissa områden, som teknik, säger Anna Bengtsson som är utredare vid UKÄ.

Samtidigt är etableringsgraden för personer med examen på grundnivå eller avancerad nivå ungefär lika stor som för dem med doktorsexamen, visar en undersökning som redovisas i UKÄ:s årsrapport.

Mer än hälften statligt anställda

Det är dock stor skillnad när man tittar på vilka sektorer de olika grupperna arbetar i. De med examen på grundnivå eller avancerad nivå arbetar främst inom kommuner och landsting eller i privat sektor, medan de med doktorsexamen oftast är statligt anställda.

Det vanligaste yrket bland disputerade är universitets- och högskolelärare, följt av läkare och administratör i offentlig förvaltning. I den senare gruppen ingår bland annat handläggare och chefer på myndigheter samt utredningssekreterare. En av dessa är Fredrik von Malmborg.

Han har disputerat i miljösystemanalys på KTH och är i dag kansliråd på Miljö- och energidepartementet där han jobbar med energipolitiska frågor ur olika perspektiv.

– Jag har stor nytta av min utbildning på flera sätt, säger Fredrik von Malmborg.

Han kunde till exempel underlätta dialogen mellan forskare och politiker, som sekreterare i vetenskapliga rådet för klimatfrågor som tillsattes av förra regeringen.

– I utredningsarbetet blev jag en brygga mellan olika parter, även forskare inom olika ämnesområden, som hade svårt att förstå varandra. Min forskning har även bidragit till en betydelsefull förståelse för komplexa samband mellan tekniska och sociala faktorer, som är viktigt för framsteg i energi- och klimatpolitiken, säger han.

Skiljer mellan ämnesområden

Fredrik von Malmborg, vars ämnesområde finns i skärningen mellan teknikvetenskap och samhällsvetenskap, tillhör dem som har lätt att etablera sig på arbetsmarknaden. Andelen etablerade är högst inom teknikområdet, 88 procent tre år efter examen, följt av samhällsvetenskap med 86 procent.

Lägst etableringsgrad har de som doktorerat inom humaniora och konst, 71 procent.

En av dessa är Beate Eelend. Hon har disputerat i etnologi och arbetar idag på Kungliga biblioteket där hon är samordnare för det nationella arbetet med open access, det vill säga att göra vetenskapliga resultat öppna och tillgängliga för alla. Avhandlingen handlade om glappet mellan makropolitiska visioner och människors vardag i samhällsplanering.

– I samordningsarbetet för open access är det viktigt att försöka minska glappet mellan forskningspolitiska visioner och forskarens vardag. På sätt och vis lever jag mitt forskningsområde i mitt arbetsliv.

Hon valde att lämna akademin efter disputationen och tycker att hon har haft stor nytta av sin forskarutbildning.

– Utanför akademin omsätter man sina kunskaper i praktiken. Man har lärt sig mycket om ett särskilt ämne. Att forska är ett hantverk som handlar om att samla stora mängder information som analyseras och koncentreras till kunskap.

Beate Eellend pekar på att yrkesmöjligheterna utanför akademin är stora.

– Man kan förändra och har möjlighet att påverka samhällsprocessen, som exempelvis samordnare eller utredare. Det är tillfredsställande.

Använder specialkompetens

90 procent av alla etablerade med doktorsexamen har ett yrke som kräver teoretisk specialkompetens, visar UKÄ-rapporten. Övriga tio procent har antingen ledningsarbete eller ett yrke som kräver en annan utbildning.

Kompetensen är viktig för näringslivet, enligt Emil Görnerup, som är forsknings- och innovationspolitisk expert vid Svenskt näringsliv.

– Vi har ett kunskapsintensivt näringsliv i Sverige inom många branscher som investerar i forskning. Tillgången till forskarutbildade är kritisk.

Enligt Emil Görnerup misslyckas samtidigt var fjärde rekrytering i näringslivet.

– Vi ser just nu att många har svårt att rekrytera. Vakansgraden är hög. Det indikerar att det finns en missmatchning mellan utbildning och näringslivets behov som vi behöver komma tillrätta med genom täta kontakter mellan forskarstuderande och näringslivet, säger han.

Andelen minskar

Antalet som tar doktorsexamen i Sverige har vuxit kraftigt den senaste 40-årsperioden, från knappt 800 år 1976 till närmare 3 000 toppåret 2016. Samtidigt minskar andelen av befolkningen i Sverige som påbörjar en forskarutbildning.

– Av dem som föddes 1977 hade 1,6 procent påbörjat en forskarutbildning senast vid 30 års ålder. Bland dem som föddes 1987 var andelen 0,8 procent, säger Anna Bengtsson.

Den minskade andelen kan också bero på att antalet utländska doktorander ökat. År 2016 var mer än var tredje som tog doktorsexamen utländsk doktorand. De etablerar sig i mindre grad på arbetsmarknaden. Majoriteten lämnar Sverige.

– Vi ser att många av de utländska doktoranderna inte stannar. Vi planerar att följa upp detta närmare i höst, säger Anna Bengtsson.