Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Man kliver ner från raket på månen

Foto: SPL / IBL Bildbyrå.

NYHET

När fakta inte spelar någon roll

Faktaresistens och förnekande av kunskap är något många forskare ofta möter. Basfakta är ofta lika mycket värt som någons känsla, menar forskaren Heléne Lööw.

– Vi lever i känslans tidsperiod, säger hon.

Det har aldrig funnits några vetenskapliga belägg för att de vita strimmor vi ibland kan se i luften är något annat än kondens – något som bekräftades i en stor internationell rapport i augusti. Men enligt en spridd konspirationsteori är strimmorna spår efter att någon avsiktligt spridit ämnen för att påverka exempelvis människor.

På liknande sätt har flera studier visat att 97 procent av världens klimatforskare är överens om att jorden värms upp av människans aktiviteter. Ändå finns de som hävdar att det inte finns någon vetenskaplig samstämmighet om uppvärmningen.

Detta är bara ett par exempel på det som brukar kallas faktaresistens – ett av Språkrådets nyord i fjol. Begreppet innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som grundas på något annat. Det kan vara konspirationsteorier, politiska eller andra ideologiska skäl.

Historien förnekas

Fenomenet i sig är dock inte nytt. Många forskare har lång erfarenhet av att få sina kunskaper ifrågasatta.

– Jag har mött det under hela min tid som forskare men omfattningen blir större idag eftersom det finns sociala medier. Vi konfronteras ständigt med reaktioner och aggressioner, i mejl och i telefonsamtal. Det finns en misstänksamhet mot forskning, ett kunskapsförakt som breder ut sig, säger Heléne Lööw, som forskar vid Uppsala universitet i historia med inriktningen nationalsocialism, fascism, hatbrott med mera.

Hon räknar upp exempel; man förnekar att förintelsen har ägt rum, det armeniska folkmordet, andra folkmord.

– Fakta spelar ingen roll. Forskare avfärdas som lurade eller köpta av en främmande makt.

Institutioner, universitet och museer

Faktaresistens drabbar inte bara universitet. Också museer möter ibland starka reaktioner när de gestaltar historien.

– Det gäller särskilt vissa teman. Vikingatiden är speciellt känslig, säger Fredrik Svanberg, som är forskningschef vid Historiska museet.

På muséet finns sedan 2002 en permanent vikingautställning. Texter och föremål som ställs ut har ändrats något efter hand, och ibland komplicerat frågor om nationalitet och svenskhet.

Det har exempelvis handlat om att landet Sverige inte fanns på vikingatiden, eller att DNA-analys har visat att utställningens Birkaflicka, som hittades i en grav på en Mälarö för hundra år sedan, inte kommer från Mellansverige. Hon är från en plats utanför det som idag är Sverige.

– Det blev omdiskuterat hur man ska se på och definiera Sverige. Många vill ha kvar sin gamla bild av landets historia och ser vikingatiden som en guldålder.

Avfärdar ny forskning

Vikingautställningen har bland annat diskuterats på nättidningen Avpixlat, där ett inlägg fick över 800 kommentarer. Utställarna kallades PK, kulturmarxister med mera.

– Ny forskning avfärdas lättvindigt med schablonbegrepp som PK, eller att det skulle vara vänster- eller högerinlägg. Då behöver man inte komma med sakargument och det blir en ytligare diskussion. Som forskare anser jag att samhällets utveckling behöver bygga på kunskap och fakta, inte bara tyckande, säger Fredrik Svanberg.

Han får medhåll av Heléne Lööw.

– Det har skett en förskjutning som är intressant att fundera kring. Kunskap och basfakta är lika mycket värda som någons känsla. Vi lever i känslans tidsperiod där det man känner är rätt.

Politik, pengar eller ideologi

Bakom faktaresistens och konspirationsteorier finns en blandning av skäl – ideologiska, politiska eller kommersiella.

– I vissa fall finns starka kommersiella intressen bakom idéerna, men en ideologisk bakgrund är svårare att ringa in, säger Dan Larhammar som är professor vid institutionen för neurovetenskap på Uppsala universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien samt aktiv i föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Det finns studier som försöker klarlägga bakgrunden. Bland annat har Gordon Pennycock, som är forskare i kognitiv psykologi vid universitetet i Waterloo i Kanada, gjort en studie som pekar på att vissa människor har lättare att attraheras av fraser som låter bra, men som saknar substans. Enligt undersökningen är det personer som bland annat är mindre reflekterande. Många tror på det övernaturliga, religion och alternativ medicin.

Ta diskussionen och ge faktaunderlag

Hur bemöter man då myter och faktaresistens? Dan Larhammar tycker att det är viktigt att ta diskussionen och ge faktaunderlag till den som förespråkar exempelvis läror som kreationism och homeopati, även om de inbitna troende inte är mottagliga för rationella argument.

– Annars kan våra politiker bli vilseledda att fatta beslut som i värsta fall får ödesdigra konsekvenser för planeten och alla som lever här. Det är exempelvis svårt att intressera någon för att bevara biologisk mångfald om hen inte har förståelse för hur naturen och evolutionen fungerar. Om en patient får vård med homeopati istället för evidensbaserad behandling kan hen dö. När det gäller vacciner är det viktigt att informera om nytta kontra risk, säger han.

Faktaresistens och konspirationsteorier

Några kända konspirationsteorier är att månlandningen 1969 aldrig ägde rum, att strimmor på himlen är spår av avsiktliga utsläpp (chemtrails), amerikanska stadsledningen kände till men inte förhindrade 11 september-attacken samt teorier kring Kennedy- och Palmemorden. I en undersökning som gjordes på uppdrag av Vetenskap och Folkbildning 2015 svarade 12 procent av svenskarna att de trodde på chemtrails.

Så bemöter man myter

Forskarna John Cook och Stephan Lewandowsky, vid universiteten i Queensland respektive Western Australia, har skrivit en handbok i hur man bemöter myter som konspirationsteorier. Enligt denna handbok är det bästa att:

  • Fokusera på fakta.
  • Låta varje omnämnande av myten föregås av en varning som uppmärksammar läsaren på att det är en myt.
  • I motargumentationen inkludera en förklaring till varför myten inte stämmer.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 14 januari 2020

Carina Järvenhag

När Nobel Prize Museum arrangerade Forskarhjälpen för nionde året i rad var temat fullkorn. Som vanligt hjälpte högstadieelever över hela landet till med forskningen. – Idén känns...

Nyhet 16 september 2019

Natalie von der Lehr

Wellcome Trust är en av världens största privata forskningsfinansiärer och har en lång tradition av samverkan med samhället. Det handlar inte bara om att informera och engagera uta...

Nyhet 11 juni 2019

Natalie von der Lehr

Universiteten har ett public service-ansvar och borde skapa egna plattformar för redaktionellt innehåll om forskning. Det menar Magnus Bremmer som nyligen startade det digitala bil...